IBS – det här händer på vårdcentralen
Symtom: Magsmärtor och oregelbunden avföring.
Vad gör doktorn: Frågar ut patienten. Vid svårare besvär kan tjocktarmen undersökas.
Behandling: Bulkmedlet Inolaxol. Ibland även medicin mot kramper, diarré och depression.
Återkontroll: Inga regelbundna kontroller, symtomen styr återbesöken.
Läkarens kommentarer
Lär dig förstå vad du mår bra av att äta och göra
BILD 3
Distriktsläkare Rickard Ekesbo.
Här svarar HJ:s “husdoktor” Rickard Ekesbo, Dalby vårdcentral, på våra frågor om IBS:
Vad menas med IBS?
– Det står för Irritable Bowel Syndrome; irriterad tjocktarm eller kolon irritabile. Det är ett samlingsnamn på ett tillstånd då du har magsmärta och oregelbunden avföring, utan att man har funnit någon annan orsak till problemen.
Vad orsakar IBS? – Det finns många skilda orsaker, däribland en sänkt smärttröskel i tarmen eller en påverkan på tarmens nerv- eller hormonsignaler.
– Magbesvären kan börja efter en tarminfektion, som t ex salmonella eller turistdiarré, eller så kan de bero på att du äter och/eller går på toaletten oregelbundet.
– IBS kan vara ärftligt och du kan få dålig mage redan i ungdomsåren. 10 procent av befolkningen är drabbad, då främst kvinnor mellan 20 och 40 år. Sedan brukar besvären vanligtvis klinga av.
Vilka är symtomen?
– Magsmärtor som ofta lättar när du tömmer tarmen. Smärtorna kan finnas där i stort sett hela tiden eller bara ibland. Vanligtvis är avföringen växlande lös eller hård, men den kan också vara bara lös eller bara hård. Utöver det kan du känna dig trött, illamående och nedstämd. – I det klassiska fallet är bara tjocktarmen inblandad, men tillståndet är antagligen kopplat till hela magtarmkanalen.
Finns det någon koppling till andra sjukdomar?
– Ja, till refluxsjukdomar (halsbränna), fibromyalgi och att en del patienter har en sänkt smärttröskel generellt sett. Det finns även en koppling till irriterad blåsa, då man ofta måste springa och kissa. Varför det är så vet man inte säkert. Hur ställer du en diagnos? – I 90 procent av fallen ställer jag en diagnos utifrån patientens berättelse. Du ska ha haft problem med magen i minst tre veckor under de senaste tre månaderna. Besvären ska helst också lätta när du använder toaletten.
– Har du mycket besvär kan vi göra en koloskopi av tjocktarmen, för att utesluta att du har en inflammatorisk tarmsjukdom som t ex Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
Vad finns det för behandling?
– Ett bra medel är bulkmedlet Inolaxol som fyller ut tarmen. Dessutom finns det kramplösande medicin och de som drabbas av diarréer kan få medicinen Imodium.
– Smärtan kan vissa gånger avhjälpas av medel som ges vid depression, men det betyder inte att du behöver vara deprimerad. Har du däremot ett sänkt stämningsläge registrerar du smärta lättare. Slutligen kan vi skicka dem som är mycket sjuka på hypnos, vilket kan vara mycket effektivt.
Vad kan jag själv göra för att bli bra?
– Ät och gå på toaletten regelbundet. Ta bulkmedel, undvik att stressa och minska på fettet i maten.
– Det finns inga generella kostråd att ge, för det varierar oerhört mycket vad en IBS-patient reagerar på i matväg. Känn själv efter vad du mår bra av att äta och göra. Många är inte överkänsliga mot någon speciell mat, däremot reagerar de negativt på att få mat i magen. I de fallen spelar det ingen roll vilken mat du äter.
Vill du lära dig mer om IBS?
Vill du lära dig mer om IBS kan du kontakta Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT, på www.magotarm.se eller tel 08-642 42 00.
Det är en förening för personer med sjukdomar och andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen. Hit hör exempelvis Crohns sjukdom, ulcerös kolit, refluxsjukdomar, tjocktarms- och ändtarmscancer, analinkontinens, kronisk förstoppning och korttarmssyndrom.
Hjälp din mage!
Fler än hälften av alla svenskar har lindriga men besvärliga magproblem. Du kan exempelvis vara lös eller hård i magen, svullen eller gasig. Ofta beror det på en rubbning av bakteriebalansen i mage och tarmar. Det här kan bland annat uppstå när du stressar, äter för mycket mat och socker, för lite fibrer eller för fet mat.
I hälsokost- och matbutiken finns det mat och medel som innehåller probiotika, det vill säga goda bakterier, som kan hjälpa till att normalisera tarmfloran och hämma tillväxten av skadliga bakterier:
• Bland mejeriprodukterna hittar vi t ex drycken ProViva som innehåller Lactobacillus plantarum 299v samt Verum Hälsofil med mjölksyrabakterien Lactococcus lactis L1A.
• Probiomax. En tablett innehåller 100 miljoner Lactobacillus reuteri-bakterier.
• Symbioplex. Varje tablett innehåller 1,5 miljarder av tre olika sorters mjölksyrabakterier.
• Lactiplus består av 5 miljarder mjölksyrabakterier från olika bakteriestammar.
Ont i magen. Det har de flesta av oss ibland. Men för en del, ungefär en tiondel av befolkningen, påverkar det magonda livet dagligen.
Det kallas för IBS eller irritabel kolon (tjocktarm). Och fastän så många är drabbade pratar man helst inte högt om problemen.
– Nej, det är lite tabu att prata om toalettbesök och magknip, säger 26-åriga Jenny Boström.
Just nu är Jenny mammaledig med sin lilla solstråle Alvin, som ofta skrattar högt när vi hälsar på hemma hos familjen Boström.
Som nybliven mamma och husägare är livet minst sagt hektiskt för Jenny. Men för att sjukdomen inte ska blossa upp har hon tvingats lära sig att dra ner på takten.
– Oj, vad svårt det är! Vi har bott i vårt hus i bara fyra veckor och har redan hunnit slå ner en vägg och få allt i ordning. Jag tycker om att ha mycket att göra och brukar inte sitta still särskilt länge, utbrister Jenny och kramar glatt om sin lilla pojke.
Till akuten
Själv var hon inte gammal när hon började få sina magbesvär. Redan som sex-åring fick hon sitt första krampanfall.
– Jag minns att jag var på en lekplats och åt mariekex då jag plötsligt fick ont i magen. Jag blev så dålig att dagmamman körde mig till akuten. I en hel vecka var jag inlagd men de hittade aldrig någon anledning till magsmärtorna.
Jennys besvär med magen fortsatte under hennes uppväxt. Ibland fick hon svåra kramper som vanligtvis höll i sig ett par timmar varje gång. Under tiden tvingades hon springa till toaletten otaliga gånger på grund av diarré. Mellan krampanfallen var hon ofta svullen i magen, kände sig trött och utslagen och kunde även vara illamående.
I sjätte klass blev hon extremt dålig igen och blev åter inlagd på sjukhuset.
– Nu misstänkte de att jag hade blindtarmsinflammation. Det var det inte, men de tog ändå bort blindtarmsbihanget.
– Jag var duktig i skolan, oroligt lagd och satte stor press på mig själv, fortsätter hon. Jag har lätt att stressa upp mig över småsaker — och alla känslor sätter sig i magen. Men jag är oftast glad och positiv och försöker hålla humöret uppe. Utanpå märks ingenting.
Fick en diagnos
Inte förrän Jenny gick i sista ring på gymnasiet fick hon diagnosen IBS. Då hade hon valsat runt i vården och undersökt magsäcken via gastroskopi och gjort en koloskopi för att titta på tjocktarmen. Detta för att utesluta andra sjukdomar. Hon hade också fått tarmen röntgad.
– Jag åt till och med magsårsmedicinen Losec en tid eftersom man inte visste vad som var fel. Ett tag trodde jag faktiskt att jag hade en fot i graven. Så klart att jag misstänkte att jag hade drabbats av cancer eftersom de aldrig hittade något fel på mig.
– Men till slut träffade jag en ny läkare som bad mig att i lugn och ro berätta om alla mina symtom. När jag var färdig sa han: “Du har IBS — magont och diarréer är klassiska symtom.”
– Min första reaktion var att bli arg. Då hade jag ju gjort alla undersökningar i onödan! Men sedan kände jag en lättnad, IBS är ju ofarligt även om det är obehagligt att drabbas.
Läkaren berättade också för Jenny att sjukdomen är kronisk och att den inte går att göra något åt.
– Han menade att jag måste lära mig leva med min krångliga mage. Jag fick en del mediciner utskrivna på recept, bland annat bulkmedel och Minifom som hämmar gasbildning, men jag måste erkänna att jag aldrig har tagit dem. De botar ju inte sjukdomen. Dessutom är min mage så känslig, jag mår lätt illa, så jag ville inte börja laborera med olika medel.
Bäst att undvika
Jenny tar en paus för att bjuda på fika. Men kaffet sätts inte på utan vi dricker vatten och svartvinbärste med honung och lite mjölk. Till det äter vi fruktsallad.
– Det är så mycket jag inte klarar av att äta, förklarar hon. Socker och vitt mjöl mår jag direkt dåligt av. Dessutom undviker jag laktos och kaffe.
– GI-mat, där man undviker snabba kolhydrater, fungerar bra. Men jag utesluter kålgrönsaker, ärtor, bönor, linser och mycket fett, det tycker inte magen om. Apelsinjuice och äppelskal fungerar inte heller så bra.
– När vi var på semester i Thailand mådde jag däremot perfekt. Det är säkert något i deras mat som passar mig bra, i kombination med att jag var ledig och avslappnad.
De senaste två, tre åren har det hänt mycket i Jennys liv. Efter att ha haft ont i axlar och nacke en längre tid, fick hon slutligen en diagnos till — fibromyalgi. IBS-patienter har lättare än andra att få muskelsjukdomen.
Utöver det gifte sig Jenny med sin Tobias, gick färdigt sin förskollärarutbildning och började arbeta. Så blev hon gravid och fick lille Alvin.
När Jenny var gravid med Alvin var hon bättre i magen. Och efter födseln är hon fortfarande i bättre skick, det går allt längre mellan krampattackerna.
– Tidigare hade jag alltid hundra järn i elden och trivs med det. Innan ett projekt var slutfört hade jag alltid ett nytt på gång. Jag har tvingats dra ner på tempot, annars blir magen sämre. Men det är tufft när hjärnan vill mer än kroppen klarar av.
Jennys sex månader gamla son Alvin är en riktig solstråle. Men ett liv som nybliven mamma kan innebära en hel del stress. Det får Jenny akta sig för eftersom det påverkar hennes magsjukdom negativt.
Med i förening
Jenny är socialt lagd men menar själv att hon inte är en utpräglad föreningsmänniska. Därför drog hon sig i det längsta för att gå med i Riksförbundet för mag- och tarmsjuka.
– Men min mamma och mormor tjatade länge på mig och ville att jag skulle gå på ett möte. Till slut betalade de medlemsavgiften åt mig och det är jag glad för idag. Jag har deltagit vid så kallade IBS-helger och Må bättre-helger, som förbundet anordnar. Det har resulterat i att jag har lärt mig massvis om sjukdomen.
– Bland annat har jag förstått att jag måste undvika stress. När jag mår bra och magen är i balans kan jag nämligen äta det mesta.
– Jag har fått jobba en del med mig själv för att släppa kontrollen, jag är av naturen ett så kallat kontrollfreak och dessutom en känslomänniska.
– Varje morgon stiger jag numera upp vid 6-tiden, tänder ett ljus, läser tidningen i lugn och ro och njuter av tystnaden. Sedan är det full fart med Alvin hela dagen. När han sover middag brukar jag däremot också passa på att vila.
– Nu har jag inte haft ett krampanfall på tre månader, tack och lov! säger hon tacksamt. Det känns som att kroppen har semester, ofta har jag känslan av att kroppen går på högvarv och försöker läka något som inte går att läka.
– Men visst har jag lite ont i magen ändå; en molande värk som finns där mer eller mindre hela tiden. Men jag har lärt mig leva med besvären och njuter faktiskt av livet ändå!
