En daglig promenad på tre kilometer, träning på gym och långfärdsskridskor på vintern är några av Gunillas aktiviteter. Numera är det ännu viktigare för henne än tidigare att motionera.
När Gunilla Alm köpte hem ett nytt pulver från hälsokostbutiken var maken Lennart Alm mycket skeptisk. Idag hjälper han henne att beställa pulver via internet. Det visade sig nämligen att det gjorde underverk för hennes höga kolesterolvärden.
– Jag vill allt ha henne kvar några år till och kan man mota det här på naturlig väg så att det ju jättebra. Jag tycker att saker och ting ska vara vetenskapligt testade, men Gunillas förbättring har övertygat mig, säger han med eftertryck och lägger armen runt Gunillas axlar. Hon tittar upp på maken och skrattar. De har varit gifta i 40 år och det här är nog första gången som han inte rynkar på näsan åt ett naturpreparat.
Det var vid en vanlig hälsokontroll hos företagshälsovården som man upptäckte Gunillas förhöjda kolesterolvärden. Hon har alltid tyckt om att röra på sig och hon är en aktiv person utan övervikt. Att det skulle vara något fel på hennes kolesterolvärden hade varken hon eller maken haft en tanke på.
Var allvarligt
Nu visade det sig dock att de var så höga att företagshälsovården uppmanade henne att kontakta sin läkare på vårdcentralen i Örebro, där hon bor.
– Läkaren vid vårdcentralen var riktigt sträng och sa att det här var allvarligt. Då kom ju tankarna på vad det skulle kunna innebära. Det otäcka var att jag kände mig helt frisk, fastän jag löpte stor risk att drabbas av hjärtinfarkt eller en propp. Det är väldigt lurigt, säger 63-åriga Gunilla.
Läkaren tog nya prover och skrev ut medicin. Först i en relativt låg dos, men senare fick han lov att höja dosen. Först sedan dosen höjts blev värdena bättre, säger Gunilla, som efter upptäckten kunnat konstatera att sjukdomen troligtvis är ärftlig. Alla hennes syskon har förhöjda värden, liksom även familjens egna barn, fastän de alla lever sunt och tränar flitigt. Det känns ju inget vidare att man har givit det här vidare till sina barn, säger hon.
Det var efter något års medicinering som hon läste om ett nytt naturmedel i en tidning. Det hette Aktivt korn och var gjort av vanlig svensk säd. Det ville hon prova, men först pratade hon med sin läkare på vårdcentralen.
Det höga kolesterolvärdet har fått Gunilla att tänka ännu mer på vad hon äter. Osten är exempelvis utbytt mott en fettsnål variant.
Skulle testa
– Han sa att säd i sig är kolesterolsänkande och tyckte att jag kunde testa. Men han ville att jag skulle fortsätta med den vanliga medicinen också, berättar Gunilla.
Innan Gunilla satte igång med pulvret tog läkaren nya prover för att man skulle se om det hade någon effekt. Från början hade Gunilla ett kolesterolvärde på 9, men efter ett års medicinering låg nu det sammanlagda värdet på strax under 5, vilket är precis under gränsvärdet för vad som är godtagbart. Det onda kolesterolet, LDL, låg på 3,1 mol, alltså något över gränsvärdet.
Efter en månad med det nya tillskottet, som Gunilla rörde ut i apelsinjuice, besökte hon sin läkare igen och tog nya prover. Både läkaren och Gunilla blev positivt överraskade.
– Han sa att han var väldigt förvånad. Nu hade det onda kolesterolet sjunkit från 3,1 till 1,1 mmol, berättar hon.
Men när Gunilla skulle köpa mer av pulvret på sin hälsokostaffär upptäckte hon att det hade ökat ordentligt i pris på bara några veckor. Då fick hon hjälp av maken att leta rätt på preparatet via internet och att beställa på postorder. Idag har Gunilla ett ordentligt lager hemma, men hon tänker också på att äta någorlunda hälsosamt.
– Vi äter rätt nyttig mat, men för mig är osten den stora boven. Jag älskar ost, men har insett att det faktiskt finns god, fettsnål ost också och dessutom andra pålägg som är goda, säger hon.
Tidig pension
Hon har alltid tyckt om att röra på sig, men nu känns det ännu viktigare. Sommartid startar hon och maken dagen med en tre kilometer lång promenad från sommarstugan innan de hoppar i sjön för en simtur, och även vintertid ser hon till att få sin dagliga promenad. Dessutom tränar hon på gym för att hålla sig smidig och åker då och då långfärdsskridskor tillsammans med Lennart när isarna ligger frusna.
Efter ett långt yrkesliv som lärare gick hon i förtida pension för två år sedan, bland annat för att kunna hälsa på och följa sina barnbarns utveckling. Idag har makarna två små barnbarn i Stockholm och ett litet barnbarn i Uppsala.
– Nu när vi båda är lediga åker vi dit ofta och hälsar på, säger Gunilla, som också ägnar en del av sin tid åt körsång. Att sjunga gospel och pop tillsammans med 200 andra i en jättekör är en glädjekick som håller länge.
69-åriga maken Lennart är skeptisk till hälsoprodukter, men numera är han lika övertygad som Gunilla om att korn-pulvret har verkan.
– Efteråt är man pigg och hes och har fullt med musik i huvudet, säger hon.
Att hon njuter av livet är det ingen tvekan om och hon är mycket tacksam för att hennes höga kolesterolvärden upptäcktes i tid, innan hon drabbades av någon livshotande sjukdom.
– Livet är så härligt och jag är tacksam varje dag, säger Gunilla, som bara upptäckt en enda biverkning av pulvret. Plötsligt märkte hon att byxorna var lite för stora och att hon fick dra åt bältet ett hack till.
– Jag har nog gått ner ett par kilo i vikt, men det var ingenting som jag hade tänkt mig. Men det är nog så att jag äter lite mindre nu, eftersom pulvret gör att jag känner mig mätt rätt länge, säger hon.
Förr fanns korn naturligt med i kosten
Helena Elmståhl jobbar som docent och universitetslektor vid Högskolan Kristianstad. Hon är näringsfysiolog och har forskat kring betaglukaner och hur korn kan sänka blodsocker och blodfetter. Här svarar hon på våra frågor:
Varför kan korn sänka kolesterolhalten?
– Det beror på att korn innehåller betaglukaner. Det är en slags vattenlösliga fibrer som gör att innehållet i tarmen blir väldigt trögflytande. Då tas inte kolesterolet upp lika lätt i blodkärlen utan följer i större mängd med ut.
Du har forskat kring kornets goda effekter. Vad kom du fram till?
– I min studie såg jag att det var möjligt att sänka blodsocker och insulinhalt med hjälp av ett amerikanskt korn som innehåller fyra gånger så mycket betaglukaner som svenskt korn.
Vad innehåller naturmedlet Aktiv?
– Vanligt mjöl från svenskodlat korn. Det mältas, det vill säga blötläggs så att det precis börjar gro, och torkas sedan igen. När det gror aktiveras enzymer i kornets kärna som gör att näringsämnen och fibrer lättare kan tas upp av kroppen. Sedan mals kornet till pulver.
Finns det några studier på hur det fungerar?
– Ja, det finns en studie som är utförd på Centrum för klinisk prövning i Uppsala. Företaget som saluför Aktiv, Nutritech International AB, ville testa produkten för att få den godkänd som functional food och sådana prövningar görs i Uppsala. Den här studien omfattade 40 personer som fick äta 20 g Aktiv, tre gånger om dagen i fyra veckor.
Vad blev resultatet?
– Det onda kolesterolet, LDL, sänktes med fem procent och triglyceriderna med tio procent. Det goda kolesterolet, HDL, förändrades inte alls. Det anses som ett bra resultat.
Finns det betaglukaner i andra livsmedel?
– Ja, det finns stora mängder även i havrekli och havregryn.
Kan man ersätta pulvret med vanlig havregrynsgröt?
– Ja, en portion havregrynsgröt ger samma mängd betaglukaner som 20 g pulver, så i princip skulle man kunna äta tre portioner havregrynsgröt om dagen. Men pulvret är ju också berikat med mineraler och vitaminer så att man inte ska få brist om man äter ensidigt under en period.
Behöver vi mat som påverkar hälsan, så kallad functional food, i Sverige?
– Jag tror att det kan vara väldigt bra, speciellt för utsatta grupper som exempelvis diabetiker. Det kanske är lite speciellt att äta ett pulver, det är vi inte vana vid i Sverige. Men man jobbar nu på att även ta fram en müsli på korn. Det skulle vara perfekt som mellanmål eller frukost, eftersom det är väldigt svårt för diabetiker att hitta bra mellanmål.
Men räcker det inte med att äta fettsnål och fiberrik mat?
– Det kan det kanske göra för de flesta, men man ska komma ihåg att just korn fanns mer naturligt i kosten tidigare. Då åt man kornmjölsgröt, palt och tunnbröd gjort på korn. Idag används kornmjöl väldigt lite eftersom vi hellre vill ha höga, fluffiga bröd och det får man ju inte med kornmjölet. Numera används korn nästan bara till öl och djurfoder.
Är det dags för en renässans för kornet?
– Absolut. Det är ett sädesslag som passar väldigt bra att odla i vårt klimat. Till skillnad mot havre har korn dessutom väldigt lågt fettinnehåll, vilket gör att det inte härsknar så lätt.
Hur kan kornet användas?
– Dels som förr i tiden i palt, bröd och kornmjölsgröt, men idag finns ett speciellt korn som är klippt och preparerat. Det tillverkas av Skånemöllan och är jättegott att äta istället för ris. Vanligt korngryn kan man koka som tillbehör till exempelvis grytor. När man bakar kan man byta ut lite av mjölet mot kornmjöl, och det kommer som sagt snart en frukostmüsli baserad på korn.
Alla behöver vi kolesterol
Håkan Lindvall är överläkare på Internmedicin i Kristinehamn. Han förklarar här närmare:
Vad är egentligen kolesterol?
– Det finns två typer av blodfetter, triglycerider och kolesterol. Triglycerider ska man inte ha för mycket av och kolesterol delas in i ”goda” blodfetter, så kallade HDL (High Density Lipoprotein) och ”onda” blodfetter, så kallade LDL (Low Density Lipoprotein). Kolesterol bildas i levern, men tillförs också via fet,
animalisk mat.
Vad är skillnaden mellan de ”goda” och de ”onda” blodfetterna?
– Det är skillnad på storleken på själva molekylerna och hur de transporterar kolesterol. Man kan enkelt uttryckt säga att LDL transporterar kolesterol från levern och ut till kroppens vävnader. Har man ett högt LDL så ökar kärlväggarnas upptag av blodfetter, och till slut blir kärlen mycket trånga. Man drabbas av så kallad åderförkalkning. HDL, däremot, tycks skydda kärlen från den här inlagringen, och transporterar istället fetterna tillbaka till levern där överskottet kan tas om hand.
Behöver vi alls kolesterol?
– Ja, kroppen behöver en normal mängd av ämnet för att tillverka hormoner och vitamin D och för att bygga upp cellväggar och bilda gallsyror. Det är när man har mer kolesterol än kroppen behöver som problemen uppstår.
Vilka gränsvärden finns det?
– Det totala kolesterolvärdet bör ligga under 5 mmol/l. Andelen LDL-kolesterol ska vara mindre än 3 mmol/l och HDL-kolestrolet bör ligga över 1 mmol/l. Triglyceriderna ska ligga under 2 mmol/l.
– En måttlig förhöjning av totalvärdet ligger mellan 5 och 7,5 mol. Värden över 7,5 är riktigt alarmerande.
Vilka är symtomen på förhöjt kolesterolvärde?
– För det mesta inga alls. I mycket svåra fall kan man se en slags vårtor runt ögonen, men det är ovanligt. Man måste undersöka värdet med hjälp av ett blodprov, som ska tas på fastande mage.
Bör alla kontrollera sitt värde?
– Jag tycker att man bör göra det någon gång i 40-årsåldern och samtidigt då undersöka blodtrycket. Är värdena då bra kan man vänta ytterligare fem-tio år innan man undersöker igen.
Vad orsakar de höga värdena?
– Till största delen beror det på att man stressar, äter fel och rör sig för lite, men det finns en grupp som ärver sin sjukdom. De har en sämre förmåga att bryta ner blodfetter och då är kolesterolvärdet högt redan tidigt i livet. Vissa sjukdomar, exempelvis diabetes eller problem med sköldkörteln eller njurarna, gör också att värdet blir högre.
Hur vanligt är det?
– Det är en folksjukdom. Ungefär sju av tio vuxna svenskar har för höga värden. I andra delar av värden, exempelvis Kina, har befolkningen väldigt låga blodfetter. Där ligger värdet i genomsnitt på 1mmol/l.
Vad är riskerna med för högt kolesterol?
– Man drabbas av åderförkalkning som kan ge hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Men enbart ett högt kolesterolvärde brukar inte räknas som en stor ökad risk. Det finns tre stora riskfaktorer och det är kolesterolet, rökning och högt blodtryck. Har man två av dessa är risken mycket förhöjd och har man alla tre är det riktigt illa. Det luriga är ju att varken högt blodtryck eller högt kolesterol brukar märkas, man känner sig helt enkelt frisk.
Vad kan man själv göra för att påverka värdet?
– Äta mer bra fetter som finns i lax, makrill och sill. Äta mindre animaliskt fett och samtidigt röra sig mer. Och naturligtvis sluta röka om man gör det. Rött vin i måttlig mängd ökar det goda kolesterolet, liksom bär och frukt samt mandel.
Vem ska ta medicin?
– Om det totala värdet ligger på under 6 brukar jag inte rekommendera medicin, men det beror också på om patienten har andra problem och vad han eller hon själv vill.
Vilka biverkningar har medicinerna?
– Mest handlar det om muskelvärk, men de flesta klarar medicinerna utan några biverkningar.
