Efter att ha dejtat några gånger gick det snabbt när Nannie och Clas Forsgren Liegnell i Edsbro bestämde sig för att leva tillsammans. Den femte april 2021 blev det förlovning och drygt fyra månader senare, den 28 augusti, gifte de sig.
Deras kärlek sammanflätades av två specialdesignade förlovnings- och vigselringar som de var mycket stolta över.
Sedan de träffades gör de varje år en tvåveckorsresa till orten Fredrika i Lappland, där Clas har sina hemtrakter. De bor då i husvagn på campingen vid Viskasjön.
– Det är två magiska veckor, säger Nannie, 55, och maken Clas, 80, håller med.
En kväll i somras bestämde de sig för att åka en bit bort och bada på stranden intill Lögdasjön.
Tappade ringarna i sjön
När de vaknade morgonen efter märkte Nannie att Clas ringar inte satt på hans ringfinger. Han kunde inte minnas att han tagit av dem.
– Han måste ha tappat dem i sjön när vi badade.
Nannie hade videofilmat och tagit bilder när han badade och de kunde se att Clas på en del bilder har ringarna och på andra inte.
Ringarna låg alltså på sjöbotten.
De åkte tillbaka till sjön och letade.
– För oss var det som att leta efter en nål i en höstack. Det var bara att ge upp, suckar Nannie.
De lade ut en efterlysning på den lokala Facebooksidan om ringarna och utlyste en belöning på 2 000 kronor per ring till den som hittade dem.
Letade med metalldetektor
Med en känsla av vemod återvände de till hemmet i Roslagen.
Då fick Nannie ett meddelande från Elias Wärlinge, 26, som bor i Kolmården. Med metalldetektor har han i drygt tio års tid hjälpt många människor att få tillbaka både vigselringar, nyckelknippor och andra metallföremål som tappats bort. Letandet har blivit hans stora hobby.
– Jag fick upp deras inlägg i mitt Facebookflöde eftersom jag håller ett extra öga på efterlysningar av det här slaget, berättar Elias.
Han berättade för Nannie att han och sambon Herman skulle åka upp till Lappland på semester några veckor senare. Han erbjöd sig att åka omvägen via Fredrika och försöka hitta ringarna. Nannie skickade honom en karta över sjön där hon markerat var de badat.
– Hemifrån var det 80 mil dit och vi kom fram till sjön när det var mörkt. Men jag var ivrig och började leta direkt med min metalldetektor och sandskopa. Jag fick som vanligt upp en massa skräp och förflyttade mig lite mer åt höger än vad de markerat på kartan.
Efter en timmes sökande fick han höra ljudet han väntat på. Det var den första ringen och en kort stund senare fick han även upp den andra ringen.
Fick tillbaka sina ringar
Dagen efter ringde han till Nannie och pratade lite kryptiskt om att han nu var på plats, men inte att han hittat något. Sedan sa han att om en vecka var det en stor dag för henne och syftade på parets bröllopsdag. Och så sa han att hon är mer än bara en vanlig kvinna, en gudinna.
– Det stod ”Gudinnan Nannie” i en av ringarna, säger Elias.
Då förstod Nannie att det var ett glädjebesked – han hade hittat ringarna.
– Jag blev jätteglad och bara tjöt i telefonen, säger hon.
Några veckor senare, på väg hem från semestern, körde Elias och Herman inom Nannie och Clas för att överlämna ringarna.
– De hade fixat till en minikräftskiva till oss. Det var jättemysigt, säger Elias.
Sedan var det förstås stor lycka när Clas kunde sätta ringarna på sitt finger igen och sagan om ringen fick ett lyckligt slut!
