Sara plockar plast i skärgården: ”Hur mycket som helst”

Alla vet vi att det dansas på Brännö brygga, det har Lasse Dahlquist sjungit om. Den besjungna ön ligger strax utanför Göteborg och bryggan finns fortfarande kvar.

Just idag är det ingen dans, men en kort promenadväg därifrån hittas Sara Larsson på klipporna. Hon drar på sig våtdräkten smidigt med vana händer. Havet har ingen badvänlig temperatur men det stoppar inte Sara som snorklar året runt.

– Många började vinterbada under pandemin och det gjorde jag med. Då upptäckte jag att det var härligt med havet året om, berättar Sara.

Läs även: Tvillingarna har plockat 60 ton strandskräp: ”Vill göra skillnad för havet”

Mängden plast i havet

En dag i februari skulle Sara snorkla tillsammans med en vän och blev helt betagen av skönheten under havsytan. Hon tyckte att det såg ut som i ett akvarium. Det slog henne att hon, som hade bott på Brännö sedan 1995, bara sett den blå ytan och inte tänkt så mycket på vad som finns under. Ju mer Sara snorklade desto större växte sig kärleken till havet.

– Några vänner pratade om det här på en middag och då blev det så otroligt känslomässigt. Jag blev så berörd att jag grät. Jag tänkte på gruvdriften i havet och all den här mängden plast som finns där. Lite ser vi havet som en soptipp – det som inte syns, det finns inte, säger Sara och sätter sig på stegen som leder ner till vattnet.

Sara startade då en miljögrupp på Brännö. De var några stycken som träffades regelbundet och diskuterade plasten i havet och andra miljöfrågor. Under hösten 2023 tog de upp frågan på ett möte med Brännö-borna under ett forum som kallas för Open Space. Från början var de ett 15-tal personer som var engagerade men gruppen växer stadigt.

Miljötänket sprids

– Vi är också öppna för spontana infall. Så i helgen var jag och en kompis över på Galterö och plockade plast. Det fanns hur mycket som helst. Det är nästan som att plocka svamp. Man blir lite manisk och vill bara fortsätta. Det är en konstig känsla, för det hade varit bäst om det inte funnits någon plast alls, berättar Sara.

Mötet på Brännö har resulterat i andra grupper som värnar om miljön på olika sätt. Bland annat Lappa och laga-gruppen, som just lagar saker.

Läs även: Skräpplockning är bästa medicinen för Jenny: “Får mig att glömma tid och rum”

– Det var en tjej där som sade att hon hade börjat se på allt med nya ögon nu och hon försöker laga saker i stället för att köpa nytt. Så miljötänket sprids som ringar på vattnet.

Städar stränderna med andra

Omsorgen om naturen har Sara haft med sig länge. Hon var engagerad i Greenpeace i sin ungdom och hennes man är forskare och arbetar med klimatfrågor. Av klimatskäl flyger hon inte längre och det gör att hon upptäcker saker i sin närmiljö.

– Som det här med havet. Även där finns det årstider och man ser hur de växlar, säger Sara och pekar med handen mot vattnet.

Läs även: Kaféet som ger övergivna katter en ny chans: ”Fantastiskt att kunna göra detta”

Ibland kan Sara känna ett slags maktlöshet över all nedskräpning i våra hav.

– Rent känslomässigt tycker jag att det är bra att städa stränderna tillsammans med andra. Det hjälper mig att se att andra också bryr sig och är oroliga. Att vi plockar skräp gör att det ändå känns som att man gör någonting åt situationen. Jag hoppas också att vi kan inspirera andra.

Europas mest nerskräpade kust

Fem badkar fulla med plast spolas upp på Bohuskusten varje timme, berättar Jens Ulvås marinbiolog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.

Bohuskusten är en av de mest nedskräpade kusterna i Europa, eftersom plasten förs dit via havsströmmar. Ostkusten är också drabbad av problemet med plastskräp, men i mindre omfattning. Skräpet längs Östersjösidan kommer mest från besökare som har lämnat kvar eller tappat bort plast.

Läs även: Amir gör konst av skräp: “Vi måste hjälpas åt för att skapa en renare jord”

– Mycket är gjort av plast. Saker som faktiskt får människor att leva ett bättre liv, som till exempel olika proteser. Så i grunden är plast ett fantastiskt material, men vi använder det på fel sätt, förklarar Jens.

Så mycket plast återvinns

– Mer än 90 procent av plasten hamnar på botten. Det är bara toppen på isberget som vi ser. Det finns en informationsfilm från 1964 som heter Sjövett. Klippet finns fortfarande att se på bland annat Håll Sverige Rents Youtube-sida. Den lärde svenskarna att det inte var okej att slänga skräp i havet hur som helst – soporna skulle sänkas genom att packa det i en låda med stenar så att det sjönk till botten!

Plastproduktionen ser ut att fördubblas i en nära framtid. När det samtidigt endast är tio procent av plasten som återvinns, är det ett stort problem. 40–50 procent av all plast som görs är just i engångsmaterial.

Läs även: Paret lämnade ekorrhjulet och byggde minihus: ”Ville få mer tid för barnen”

–Till exempel kan du använda riktiga bestick på strandpicknicken i stället för engångsmaterial som skeppas över halva jordklotet och riskerar sedan att blåsa ut i havet från en överfull papperskorg, förklarar Jens.

Vi är beroende av havet

På Sjöfartsmuseet Akvariet finns Ocean Lab där besökaren kan lära sig mer om havet. Här finns havsmiljöer från i princip hela världen. Vid varje akvarium kan du läsa om växt-och djurlivet i den specifika havsmiljön. Dessutom beskrivs hur miljön är påverkad och vad som hotar den.

När museet har lektioner för skolklasser, talar personalen om vikten med ett välmående hav.

Läs även: Kerstin bytte villaliv mot husbil på 10 kvadrat: ”Vad ska man med en massa prylar till?”

– Det styr bland annat vårt klimat och vi är beroende av havet på olika sätt. Vi lär ut vad havet gör för oss människor men även om hur vi kan påverka det. Då du kan grunderna om dessa två saker brukar vi säga att du har blivit en havsmedveten person. Jag och mina kollegor vill skapa en fascination för havet. Ingen besökare ska lämna oss med en domedagskänsla. Vi vill hålla hoppet uppe, berättar Jens.