Sofia Edlund
Ålder: 34 år.
Familj: Ensamstående med fyra hundar.
Bor: Villa i Älmestad.
Gör: Lagerarbetare och hunduppfödare.
Att det är viktigt att ha grundläggande kunskaper i hjärt-lungräddning vet de flesta. Men att det i princip går att använda samma metod på djur är mindre känt.
Det fick hunduppfödaren Sofia Edlund i Älmestad vid Ulricehamn lära sig under dramatiska former i höstas. Hennes älskade hund Kaos, av rasen amerikansk bulldog, var ytterst nära att ha slukat sin sista måltid en tidig morgon i november när hon var på väg till jobbet.
Det var ren tur att hon upptäckte att Kaos svävade i fara. Hon hade nämligen glömt sin termos och gick tillbaka till huset för att hämta den.
– Han låg med tungan ute och öppna ögon. Jag trodde att han redan var död men när jag sprang fram till honom kände jag att han hade svag puls, berättar hon.
Rent instinktivt förstod Sofia att hon måste ge sin hund hjärt-lungräddning på samma sätt som man ger det till en människa.
– Det första jag gjorde var att jag grävde med min hand i hans mun för att kontrollera att han inte satt något i halsen.
Hon började därefter ge Kaos kraftiga kompressioner på hans bröstkorg och drog samtidigt ut hans tunga för att han inte skulle svälja den.
– Sedan tänkte jag att jag måste göra inblåsningar också. Jag förstod att jag inte skulle klara att ge honom mun-mot-mun-metoden men jag blåste i stället in luft genom hans nos samtidigt som jag höll för hans mun så att luften verkligen kom ner i hans lungor.
När hon såg att hans lungor reste sig fortsatte hon att blåsa in luft som hon kombinerade med att ge honom rytmiska hjärtkompressioner.
– Jag tog i ganska ordentligt.
Efter vad som kändes som en evighet för Sofia började Kaos andas igen. Sakta kvicknade han till.
– Jag fick in honom i bilen och körde så fort jag kunde till veterinären i Borås. Men där kunde de inte hitta något fel på honom och sa att han troligen fått torrfoder i halsen för att han äter så glupskt.
Nu är Kaos sedan länge tillbaka hemma på gården i Älmestad igen. Han mår bra och är trots sina elva år oförskämt pigg för sin ålder.
– Kaos kommer från den första kullen av valpar som jag hade. Han har alltid haft för vana att ställa till det och jag har fått åka till veterinären flera gånger på grund av att han tuggat i sig något olämpligt eller skadat sig.
– Han har alltid ätit glupskt men jag trodde att han lugnat ner sig något. Efter det som hände övervakar jag hans måltider för att förhindra att det händer igen.
Nu vet Sofia i alla fall hur hon ska agera nästa gång Kaos eller någon av hennes tre andra hundar slutar att andas.
– Men jag har faktiskt inte ens gått någon kurs i HLR på människor. Jag gjorde bara som jag sett på tv att man ska göra, säger hon med ett leende.
