Edda Magnason: Jag har levt med Monica i två år!

Att Edda Magnason skulle vara lik Monica Zetterlund, som hon gestaltar i filmen som har premiär i dagarna, håller hon inte med om. Men det är hon ganska ensam om…

Edda Magnason: Jag har levt med Monica i två år!

Edda hade ingen tidigare erfarenhet av skådespeleri när hon erbjöds rollen som Monica Z. Men nu har hon fått blodad tand och skulle gärna kombinera sin musikkarriär med fler filmroller.

 

 Det finns de vars hetaste önskan här i livet är att vara med i en långfilm. Som kämpar och kämpar för att ta sig fram i den tuffa skådespelarbranschen med målet att åtminstone få en biroll i en svensk filmproduktion.

 Och så finns det Edda Magnason. Som aldrig drömt om skådespeleri över huvud taget, som inte ens varit med i en skolpjäs under sin barndom men som, till sin egen stora förvåning har huvudrollen i en av höstens verkliga storfilmer, Monica Z – ett lingonris i ett cocktailglas.

– Nej, för mig har det alltid varit musiken som kommit främst, berättar Edda när vi träffas i hennes lägenhet i Malmö. När de andra barnen spelade teater ackompanjerade jag på piano.

 

Edda Magnason: Jag har levt med Monica i två år!Hur hamnade hon i filmen?

– Jag var en av artisterna på Amnesty Internationals 50-årsjubileum i Stockholm. I publiken satt en kvinna som visste att man sökte efter någon som kunde spela Monica Zetterlund i en kommande film och hon tyckte väl att jag skulle passa i den rollen. Hon tipsade produktionsbolaget som tog kontakt med mig.

 Det var långt ifrån självklart att ens gå på audition. Möjligheterna att få rollen såg Edda som minimala. Men till slut bestämde hon sig ändå för att provspela.

– Och det gick bra, som du förstår.

 Det har snart gått två år sedan Edda var på denna audition och Edda har mer eller mindre levt med Monica sedan dess. Innan inspelningarna satte igång var det tid för en intensiv instudering.

– Jag såg de filmer jag kom över, jag hade Monica i mina hörlurar vart jag än gick. Och då slog det mig att jag hade haft en närmare relation till Monica än vad jag nästan var medveten om själv. Hennes plattor spelades hemma hos mina föräldrar…

 De flesta scenerna spelades in förra sommaren i trakterna runt Trollhättan, i Stockholm och i USA.

– Jag upptäckte att en filminspelning är som annan, parallell, värld. Där krävs det fullt fokus och där kan man göra sådant man inte kan göra någon annanstans. Det var otroligt lärorikt.

 Att hon, som många påpekat, skulle var så väldigt lik 60-talsikonen vet hon inte om hon kan hålla med om.

– Det handlar mycket om mimik, gester och tal. Och en hel del smink. Tittar man närmare efter är vi kanske inte så lika ändå…

 Trots att hon aldrig har haft några ambitioner att bli skådespelare har filmarbetet gett henne blodad tand.

– Jag skulle gärna ta fler roller om det dyker upp. Absolut!

Hur känns det då inför premiären? Är det nervöst?

– Nej, det ska bli roligt. Nu får ju mamma se den också…

Scroll to Top