• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Jag är rädd för att min son blir mobbad!

    Jag har en son som är 11 år gammal och som går i årskurs fem. Sedan i höstas är han mer tillbakadragen och inbunden. Han är tystlåten hemma, ser ledsen ut, vill gärna vara ifred, kommer oftast hem ensam efter skolan och går in på sitt rum och stänger om sig och sen sitter han och spelar dataspel.

    Han har tidigare varit en aktiv och väldigt social kille som nästan alltid lekt med kompisar, antingen från hans klass eller grannbarnen. Det sker nästan aldrig längre. Hans lillasyster har antytt att han ofta går ensam i skolan också men när jag frågat honom om det blev han sur och sedan kallade han henne för skvallerbytta.

    Han spelar fotboll men det är uppehåll nu under hösten och vintern. Jag tror han kanske saknar det men när jag frågat säger han att han inte bryr sig.

    På jullovet blev han mer sig själv igen, det var som att han levde upp och vi fick tillbaka vår "vanliga" kille. Han var gladare, pratade på, satt med vid alla måltider, föreslog aktiviteter vi kunde göra tillsammans i familjen och lekte med några av grannens barn några dagar. Men så började terminen och allt blev tråkigt igen.

    Jag har försökt prata med honom om det, men han vill inte säga något. Svarar lite undvikande att han inte orkar prata. Det här beteendet hos honom gör mig väldigt orolig. Jag undrar om han kan vara mobbad i skolan? Eller om någon vuxen i skolan är dum mot honom. Eller om han helt enkelt inte hänger med i skolarbetet. Vad kan jag göra?

    Psykolog Liv Svirsky svarar:

    Jag förstår att du känner oro för din son när du ser att han förändras på det här sättet, så pass att du inte riktigt känner igen honom. Att han lever upp under jullovet gör ju att det känns rimligt att anta att hans mående har med skolan att göra. Frågan är ju, precis som du ställer, vad i skolan som är problemet för honom.

    Tala med din son igen tycker jag. Säg att du vet att han tycker du är jobbig och att du märker att han inte vill tala, men att det du ser faktiskt oroar dig på riktigt och det är ditt jobb som mamma att ta det på allvar och göra allt du kan för att förstå honom och försöka hjälpa honom. Finns det ytterligare en förälder med i bilden så tycker jag ni ska hjälpas åt med detta samtal. Når ni ändå inte fram så hör med din son om det finns någon annan han skulle vilja tala med. Kanske en släkting? En vän till familjen? Skolans kurator, psykolog eller sköterska? Familjens läkare? Eller kanske hans fotbollstränare om det är en person som din son gillar. Försök att tänka kreativt för att finna någon vuxen som din son kan få stöd av.

    Ytterligare en väg att gå, allra helst med sonens samtycke, är att kontakta hans lärare för att höra vad den personen har att säga? Är det en person som du har förtroende för och som vill din son väl? I så fall tycker jag det skulle kunna vara en väg att gå. Kanske kan du be läraren att vara lite extra uppmärksam på din son under en tid för att sedan återkoppla till dig vad som då noterats.

    Uppmärksamheten kan då få gälla allt, det vill säga hur han ser ut att må med de jämnåriga, med övrig skolpersonal men också hur det går för honom i de olika ämnena och om han verkar hänga med som han ska.

    Skulle mobbning pågå är det inte säkert att de vuxna på skolan har uppmärksammat det. Ofta är barn bra på att låta sådant pågå där inga vuxna ser. I så fall är även det en anledning för läraren att vara extra uppmärksam under en tid och gärna även uppmana andra i kollegiet att vara det.

    Ytterligare en annan väg att gå kan vara att höra med din sons kompisars föräldrar om de vet något. Samma gäller naturligtvis i det fallet, att det bör vara föräldrar som du litar på och känner dig trygg att tala med detta om.

    Utifrån vad ni får fram på detta sätt kan ni planera vilka åtgärder ni ska vidta. Pågår mobbing har skolan både skyldighet och ansvar att ta tag i det omedelbart. Har din son problem med inlärning behöver det utredas närmare så att han kan få det stöd han behöver. Låt gärna sonen vara med även i detta skede, hans förslag och önskemål är värdefulla.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!