Jag har en väninna som jag umgåtts med i över 20 år. Men när jag nyligen blev änka så hörde hon inte av sig för att höra hur jag hade det. Det gick över tre månader innan vi träffades och det blev rena katastrofen. Hon kom bara med frågor som sårade mig. Det verkade som hon beskyllde mig för min makes bortgång. Det slutade med att hon bara lämnade mig och gick iväg. Hur kan vänner vara så falska och inte visa någon empati. Det är en dubbel sorg som med detta drabbat mig.
Vänskap är något som kan vara oerhört fint och värdefullt men liksom alla relationer som är viktiga kan vänskap också vara komplicerat och svårt. Det låter som att det är vad som hänt dig i den situation du beskriver. Vad som ligger bakom din väninnas agerande är svårt för mig att säga något om. Däremot väcks några funderingar av ditt brev.
Du skriver att din väninna inte hörde av sig till dig efter din makes död. Många människor har svårt för att närma sig starka känslor så som sorg, vilket ju är en naturlig del vid ett dödsfall. Även sjukdomar, sjukvård, åldrande, döende och döden i sig är ämnen och områden som skrämmer väldigt många. Om rädslan för de här sakerna är stark kan det göra att man inte vill prata om det eller komma i kontakt med det på något sätt.
Att då delta i en nära väns sorg efter ett dödsfall kan kännas allt för skrämmande för att man ska klara av det varför man istället väljer att hålla sig undan och avstå. Tror du att det här skulle kunna gälla din väninna och i så fall förklarar hennes beteende?
Du skriver också att hon sårat dig genom sina frågor och inte visat dig någon empati. Att reagera med ilska kan för många människor vara ett sätt att hantera känslor av sorg eller skam. De ursprungliga känslorna blir helt enkelt för plågsamma att uppleva eller kännas vid och att då istället bli arg kan vara ett sätt att så att säga “komma undan” dem. Huruvida det här kan vara aktuellt för din väninna vet inte jag, men vad tror du själv?
Utifrån det du skriver låter det som att du är lämnad med många frågor och med starka känslor av besvikelse och svek. Vad tror du om att försöka prata med din väninna om det? Att helt enkelt försöka tala med henne om vad du känt och tänkt om hennes agerande, hur ledsen du är över det och hur högt du värderat er långa vänskap. Sådana samtal kan naturligtvis vara svåra att genomföra, men trots det visa sig vara väldigt värdefulla. Om du bestämmer dig för att göra det kan det vara bra att försöka att inte vara anklagande utan istället vara så öppen som möjligt med dina känslor och nyfiken på hennes svar.
I bästa fall får du ett svar som är det du önskar och ni kan hitta tillbaka till varandra. Får du istället ett svar som visar dig att er vänskap inte längre finns kvar så som den var kommer det naturligtvis att kännas sorgligt. Fördelen är att du då i alla fall vet att du försökt ditt bästa för att rädda er relation. Du slipper också bli lämnad med alla de obesvarade frågor som du nu sitter med vilket kan göra det lättare att gå vidare.
