Måste jag fortsätta ta hormoner livet ut?

Jag är 65 år och har sedan 45-årsåldern ätit hormoner av olika slag för att motverka klimakteriesvettningar. Jag har tyckt att det borde vara möjligt att sluta med hormonintaget nu, men det tycks vara svårt. För närvarande äter jag Progynon 1 mg. Jag har försökt att sluta tvärt och sedan fortsätta med naturläkemedel, men svettningarna kom snabbt tillbaka.

Nu håller jag på med att sakta och försiktigt trappa ner. Jag har kommit ner till en tablett varannan dag och märker att svettningar kommer då och då.

Måste jag vara beredd på att fortsätta med hormoner hur länge som helst? En av mina väninnor har samma bekymmer. Och jag kommer ihåg att min mamma hade det besvärligt men inte speciellt länge. Jag har frågat olika kunniga om mitt problem utan att få klart besked.

Som du ju säkert känner till är variationerna stora mellan olika kvinnor när det gäller klimakteriebesvär. Ca 75 procent av oss har någon form av besvär under kortare eller längre tid. 5-10 procent har fortfarande besvär i din ålder, och vissa kvinnor blir aldrig riktigt av med symtomen.

Det finns många olika uppfattningar om östrogenbehandling efter menopausen, och det är också något som jag får många brevfrågor om. Uppfattningen om vilka behandlingsmetoder som önskas eller rekommenderas går i vågor under olika perioder, och skiftar även mellan olika delar av landet och mellan olika doktorer. Detta berör ett stort antal kvinnor och det pågår en ständig forskning för att utöka vår kunskap och förbättra våra behandlingsmetoder. Man vill nå ett så gott symtomlindrande resultat som möjligt utan att ta några risker eller utsätta kvinnorna för alltför påfrestande biverkningar. Även här är de individuella skillnaderna stora och responsen på olika behandlingar varierande.

De symtom som du beskriver tillhör de mest välkända och tydliga i den långa raden av klimakterialla bortfallsproblem, vilket är just vad det handlar om. Det är när våra egna äggstockar inte längre producerar östrogen och gulkroppshormon som besvären kommer. Det är för att kompensera den uppkomna bristen som vi tillför det som saknas. Obehandlade kan bristen vara mycket besvärande och påverka tillvaron såväl psykiskt som fysiskt.

Vad det gäller risker och biverkningar av olika österogenpreparat är det vissa saker vi vet och som vi uppmärksammar extra noga. Detta gäller framför allt risken att under pågående östrogenbehandling utveckla cancertillväxt i själva livmoderkroppen och i brösten. Risken är mycket liten men den finns, så därför är det också viktigt att all behandling följs upp med mammografi respektive gynekologiska kontroller.

Vad det gäller utvecklande av bröstcancer är den viktigaste undersökningen den kvinnan gör själv hemma kompletterat med mammografi. Mammografihälsokontroller på de flesta ställen i landet görs bara upp till ca 70 år men de som fortsätter med hormonbehandling bör även fortsättningsvis följas upp med mammografikontroller, och man bör be om hjälp med remiss till det.

Cancer i själva livmoderkroppen ger mycket tidigt symtom, oftast i form av blödningar eller missfärgade flytningar som kan komma mellan menstruationerna (om dessa fortfarande finns kvar) eller efter menopausen. Får man den typen av symtom är det viktigt att så fort som möjligt beställa tid för gynekologisk undersökning.

De preparat som man ger mot klimakteriella besvär innehåller en låg dos östrogen. Progynon 1 mg är en mycket låg dos men kan vara just det som behövs för att hålla besvären borta och ge en bättre livskvalitet. Har man livmodern kvar måste man även ta gulkroppshormon under pågående östrogenbehandling. Detta för att stöta bort den förtjockning och oregelbundenhet av livmoderslemhinnan som östrogenet bygger upp och där det lättare kan utvecklas cellförändringar. Man ger därför alltid tillägg av gulkroppshormon, antingen kontinuerligt eller cykliskt.

Man ska inte glömma bort att östrogentillskott även har en hel rad av positiva hälsoeffekter, inte minst skydd mot benskörhet. Men finns det inte ett medicinskt behov av en högre östrogendos bör våra riktlinjer vid behandling vara att hålla hormondosen lägst möjlig för att vara besvärsfri. Även framöver kan du ju naturligtvis då och då prova att trappa ner eller glesa ut medicineringen. Vill du prova alternativa metoder kan även akupunktur vara värt att pröva, där vissa kvinnor haft god effekt av given behandling, andra lite sämre.

Jag är medveten om att det finns olika uppfattningar om långtidsbehandling med östrogenpreparat efter klimakteriet. Du har så mycket besvär att jag personligen tycker att det är indicerat med en fortsatt hormonbehandling om det inte finns någon annan medicinsk orsak som motsäger det, och under förutsättning att du fortsätter gå på mammografiska och gynekologiska kontroller.