Jag är en barnlös ensamstående kvinna på 46 år. Jag har haft missbruksproblem i många år men är drogfri sedan 16 år. Under dessa år har jag förlorat fyra pojkvänner. De har alla dött och saknaden efter dem är stor. Jag har inte lyckats ta mig ut i arbetslivet och har inga vänner. Som drogfri har jag gått hos en psykolog. Han var nöjd med hur jag tänkte och kände, så vi avslutade kontakten.
Sedan dog min mamma. Mamma och jag hade en nära och innerlig vänskap. Vi ringde varandra minst en gång per dag. Nu är jag totalt ensam. Visst har jag släktingar men vi har aldrig haft någon kontakt med varandra. Jag skäms för det som har varit och jag tror inte de vill veta av mig. Hur får jag tag i en riktig vän?
Sedan dog min mamma. Mamma och jag hade en nära och innerlig vänskap. Vi ringde varandra minst en gång per dag. Nu är jag totalt ensam. Visst har jag släktingar men vi har aldrig haft någon kontakt med varandra. Jag skäms för det som har varit och jag tror inte de vill veta av mig. Hur får jag tag i en riktig vän?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Jag vill gratulera dig till drogfriheten. Det är verkligen bra gjort av dig och du är värd all beundran. Du har gått igenom många sorger i ditt liv – mist fyra pojkvänner och även din mamma som du stod nära. Jag förstår att ensamheten känns tung och hoppas att du fått möjlighet att bearbeta detta tillsammans med din psykolog. Du har släktingar men dem har du aldrig haft kontakt med och du tror inte att de vill veta av dig.
Du har varit drogfri länge och är på säker mark. Istället för att fokusera på att skämmas för det som varit ska du hålla huvudet högt och vara stolt över att du brutit med ditt tidigare liv och varit drogfri i många år. Jag förstår att självkänslan får en knäck när man varit med om så mycket som du har – men du ska inte straffa dig själv genom att tro att inte släkten vill veta av dig. Om du tar första steget till kontakt med släktingarna så kan det mycket väl tänkas att de reagerar precis som jag och tycker att du agerat starkt och att det inte finns någon anledning att förskjuta dig. Har man inte haft någon kontakt tidigare är det naturligtvis skört och svårt i början och du ska inte ha för stora förväntningar. Även om du bara kan etablera kontakt med en enda släkting kan det vara värdefullt.
Ett steg till att finna nya vänner är att man själv mår någorlunda bra och upplever sig värd att ha vänner. Just den känslan ska du försöka att ta till dig. Du är värd att bli någons vän. Därefter finns massor av olika alternativ. Om det är så att du har en tendens att isolera dig, så är det kanske dags att försöka bryta isoleringen och anmäla dig till en hobby- eller intresseförening. Satsa på någonting som du är intresserad av eller nyfiken på. Där du bor finns aktiva singelföreningar som kanske kan vara ett alternativ. Ett exempel är Bumerang singelförening som du kan ringa för att få mer information, tel: 031-7107570.
Jag vet inte om du varit aktiv i AA eller någon liknande sammanslutning men i så fall vet du att du alltid är välkommen på deras möten och kanske kan det vara en väg att ta sig ur ensamheten och få kontakter. Vidare finns det möjligheter att annonsera i tidningar och på Internet. Du befinner dig fortfarande mitt i livet och är 46 år och jag kan tänka mig att någon form av sysselsättning kan vara värdefullt. Jag tycker att du ska prata med dina kontaktpersoner på arbetsförmedlingen eller försäkringskassan för att försöka få till stånd någon sysselsättning även om det inte handlar om ett avlönat arbete.
Du har varit drogfri länge och är på säker mark. Istället för att fokusera på att skämmas för det som varit ska du hålla huvudet högt och vara stolt över att du brutit med ditt tidigare liv och varit drogfri i många år. Jag förstår att självkänslan får en knäck när man varit med om så mycket som du har – men du ska inte straffa dig själv genom att tro att inte släkten vill veta av dig. Om du tar första steget till kontakt med släktingarna så kan det mycket väl tänkas att de reagerar precis som jag och tycker att du agerat starkt och att det inte finns någon anledning att förskjuta dig. Har man inte haft någon kontakt tidigare är det naturligtvis skört och svårt i början och du ska inte ha för stora förväntningar. Även om du bara kan etablera kontakt med en enda släkting kan det vara värdefullt.
Ett steg till att finna nya vänner är att man själv mår någorlunda bra och upplever sig värd att ha vänner. Just den känslan ska du försöka att ta till dig. Du är värd att bli någons vän. Därefter finns massor av olika alternativ. Om det är så att du har en tendens att isolera dig, så är det kanske dags att försöka bryta isoleringen och anmäla dig till en hobby- eller intresseförening. Satsa på någonting som du är intresserad av eller nyfiken på. Där du bor finns aktiva singelföreningar som kanske kan vara ett alternativ. Ett exempel är Bumerang singelförening som du kan ringa för att få mer information, tel: 031-7107570.
Jag vet inte om du varit aktiv i AA eller någon liknande sammanslutning men i så fall vet du att du alltid är välkommen på deras möten och kanske kan det vara en väg att ta sig ur ensamheten och få kontakter. Vidare finns det möjligheter att annonsera i tidningar och på Internet. Du befinner dig fortfarande mitt i livet och är 46 år och jag kan tänka mig att någon form av sysselsättning kan vara värdefullt. Jag tycker att du ska prata med dina kontaktpersoner på arbetsförmedlingen eller försäkringskassan för att försöka få till stånd någon sysselsättning även om det inte handlar om ett avlönat arbete.
