Jag är en kvinna på 57 år och gift sedan tre år med en man på 54 år. Vi har båda utländsk bakgrund och kom till Sverige som flyktingar. Bådas tidigare äktenskap gick i kras med mer eller mindre smärtsamma följder. När vi träffade varandra tyckte vi båda två att vi äntligen hittat den person vi längtat och sökt efter i hela livet. Jag vet att han älskar mig och jag älskar honom.
 
Vi började med att bygga ett gemensamt hem, fritt från minnen, och eftersom han var arbetslös då vi träffades, så flyttade han från Stockholm till min ort. Han startade eget men företaget gick nästan i konkurs och andra försök att skaffa jobb misslyckades.
 
Samtidigt hade jag uppmuntrat honom ta kontakt med familjen i hemlandet. Han bröt med dem för många år sedan på grund av pappans brutala beteende gentemot mamman men också mot honom själv. Han hade fått höra att pappan som är gammal ändrat sig. Men mötet med fadern slutade i fiasko. Den gamle var lika cynisk och brutal som tidigare.
 
Mitt i allt detta fick han ett brev från en gammal kärlek, den enda person han trots hundratals relationer egentligen älskat. Ett intensivt mailande tog sin början, ibland 2-3 gånger dagligen och på ett språk jag inte förstår. Efter ett antal veckors mailande gav jag honom ett ultimatum, antingen hon eller jag.
 
Han valde mig och avbröt kontakten. Sedan blev han väldigt deprimerad och det är han fortfarande. Jag upptäckte nyligen att han återtagit kontakten med sin gamla älskarinna. Nu är vårt äktenskap i kris. Han vill absolut inte mista mig men vill samtidigt fortsätta korrespondensen med henne. Han anser inte att han bedrar mig utan försöker bara göra upp med sitt förflutna.
 
Han pratar numera med sin f d fru och jag känner mig varken hotad eller har något emot det. Men med den gamla älskarinnan kan jag inte finna mig i att han har samma intensiva kontakt som förr. Han känner sig orättvisst anklagad och jag känner mig bedragen. Jag känner det som om han efter 22 års avbrott förbereder en ny relation med henne. Då blir det adjö till mig! Under tiden ska jag stödja och hjälpa honom på fötter.
 
Hur mycket skall jag tolerera? Är det enbart min svartsjuka som “talar”? Jag uppfattar honom som djupt uppriktig då han säger att han vill rädda vårt äktenskap. Hur hanterar jag det hela?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:

Hur mycket du ska tolerera och acceptera är helt och hållet upp till dig. Det finns inga givna normer. Däremot är det viktigt att du drar en gräns och säger stopp när makens beteende sårar dig och gör dig illa. Visst har din make rätt att “göra upp” med sitt förgångna men han har även en skyldighet att göra det inom en ram som du kan acceptera. Du känner dig respektlöst behandlad och inte utan orsak. Din make anser att han blir orättvist behandlad av dig eftersom han ju inte är fysiskt otrogen – men det finns många olika sorters otrohet. Att ha intensiv kontakt med sin f d älskarinna, även om det sker via mail, kan upplevas som en form av otrohet.
 
Uppenbarligen har hon blivit en viktig person för honom och han tar strid med dig för att upprätthålla kontakten. Under tiden spårar er relation ur alltmer med gräl och ömsesidigt misstroende. Det finns normal svartsjuka och det finns sjuklig svartsjuka. En sjuklig svartsjuka har ofta ingen verklighetsbakgrund medan den normala svartsjukan har en bakgrund och en anledning. Den svartsjuka du känner och visar tolkar jag som normal.
 
Du bedömer din make som uppriktig när han säger att han vill rädda ert äktenskap och naturligtvis blir detta ett förvirrande budskap för dig. Han säger att han vill rädda ert äktenskap samtidigt som han inte vill avstå från kvinnan som är en anledning till era äktenskapsproblem. Det kan vara så att din make inte vet riktigt hur han vill ha det  och just nu vill han ha både dig, ert äktenskap och tät intensiv kontakt med f d flickvännen. En ohållbar situation –  eftersom du far illa. Situationen kan bara fortgå så länge du accepterar det.
 
Du har varit rak och klar gentemot din make  och han vet att du far illa av hans emailkontakt. Nu föreslår jag att du tänker ett steg längre. Det är så lätt att fastna i ett mönster som handlar om vad du ska göra  för att få honom att avstå denna kontakt. Fokusera på dig själv istället. Hur vill du hantera situationen sådan som den nu ser ut? Står du ut med att leva tillsammans med maken under nuvarande omständigheter eller tar det för mycket av din energi?  Fundera mer över hur du kan förändra din egen situation – och fundera mindre över vad du kan göra för att få mannen att avstå från sin kontakt. Du berättar att din make haft ekonomiska problem och även drabbats av depressioner och visst ska du ha förståelse för honom men samtidigt måste du se upp så att du inte blir alltför accepterande.
 
Det kan tänkas att både du och maken behöver ett avbrott i er relation för att under en tid och på varsitt håll fundera över hur ni vill ha det framöver. Ett annat alternativ är att ni samtalar med en professionell person som kan hjälpa er att samtala på ett sådant sätt att ni kommer vidare – gemensamt eller var för sig.