Jag är en mamma på 30 år och har tvillingar som är 6 månader. Jag och min man har fullt upp hela dagarna och får ingen sömn och tid för varandra. Det är svårt att lämna tvillingarna till någon annan i familjen eftersom det är ett heltidsjobb att ta hand om dem.
Min man har inte mycket tålamod och kan bli arg ibland. När han inte orkar med situationen, så lämnar han hemmet och går ut och dricker. Jag känner att det är jag som får ta hand om barnen själv och får inte hjälp från någon. Ibland kan jag känna mig riktigt deprimerad.
Jag och min man kan ha det bra när han vill och vi älskar varandra mycket men ibland orkar jag bara inte. Jag kan uppleva att jag utsätts för psykisk misshandel men så tänker jag att han inte menar det han säger. Han har haft en tuff uppväxt och har inte någon självrespekt. Jag orkar snart inte så mycket mer. Vad kan jag göra?
Min man har inte mycket tålamod och kan bli arg ibland. När han inte orkar med situationen, så lämnar han hemmet och går ut och dricker. Jag känner att det är jag som får ta hand om barnen själv och får inte hjälp från någon. Ibland kan jag känna mig riktigt deprimerad.
Jag och min man kan ha det bra när han vill och vi älskar varandra mycket men ibland orkar jag bara inte. Jag kan uppleva att jag utsätts för psykisk misshandel men så tänker jag att han inte menar det han säger. Han har haft en tuff uppväxt och har inte någon självrespekt. Jag orkar snart inte så mycket mer. Vad kan jag göra?
Familjerådgivare Ingrid Winterhof svarar:
Jag förstår att du och din man balanserar på gränsen till vad ni orkar. Ett barn på sex månader kan vara krävande och självfallet blir belastningen större med tvillingar. Du skriver att du och din man älskar varandra mycket och den känslan ska ni ta tillvara. Tiden går fort och snart är tvillingarna så pass gamla att de kan ha glädje av varandra och leka tillsammans men det gäller att överleva innan ni kommit därhän. Nattsömnen är en viktig bit och brister den så brister både tålamod och ork.
Du skriver att du upplever psykisk misshandel från din man och faktum är att när man är riktigt trött och nerkörd har de flesta en tendens att säga saker och ting som de sedan ångrar.
Det är viktigt att både du och din man får sova ostört och sova ut åtminstone en gång i veckan. Ett tips är att du ensam tar hand om barnen en natt och morgon i veckan medan din man sover och att du själv får en sovnatt/sovmorgon i veckan.
Du skriver att det är svårt att lämna tvillingarna till någon och det kan jag förstå. Kanske kan ni hitta två barnvakter och dela på tvillingarna så blir arbetsbördan mindre för barnpassaren. Ett annat tips är att ni anlitar en barnvakt utanför familjen och helt enkelt betalar en slant för att få barnpassning ett par timmar i veckan. På så sätt kan du och maken få lite egen tid tillsammans och rå om varandra – och hitta på någonting gemensamt utanför hemmet. Ytterligare tips är att ge varandra ett par timmar ledigt en kväll i veckan för egna aktiviteter utanför hemmet. Stupar mina förslag på att du ammar barnen så kanske du ska överväga att vänja dem vid att också ta flaska.
Gör en “inventering” bland släkt och vänner och försök få till stånd ett “schema” kring avlastning. Det kan tänkas att det finns en släkting eller vän som även kan hjälpa till med tvätt, städning och liknande praktiska sysslor ibland. Var inte rädda för att öppet prata med era närstående om den press ni lever under just nu och tveka inte att be om hjälp.
Du skriver att du upplever psykisk misshandel från din man och faktum är att när man är riktigt trött och nerkörd har de flesta en tendens att säga saker och ting som de sedan ångrar.
Det är viktigt att både du och din man får sova ostört och sova ut åtminstone en gång i veckan. Ett tips är att du ensam tar hand om barnen en natt och morgon i veckan medan din man sover och att du själv får en sovnatt/sovmorgon i veckan.
Du skriver att det är svårt att lämna tvillingarna till någon och det kan jag förstå. Kanske kan ni hitta två barnvakter och dela på tvillingarna så blir arbetsbördan mindre för barnpassaren. Ett annat tips är att ni anlitar en barnvakt utanför familjen och helt enkelt betalar en slant för att få barnpassning ett par timmar i veckan. På så sätt kan du och maken få lite egen tid tillsammans och rå om varandra – och hitta på någonting gemensamt utanför hemmet. Ytterligare tips är att ge varandra ett par timmar ledigt en kväll i veckan för egna aktiviteter utanför hemmet. Stupar mina förslag på att du ammar barnen så kanske du ska överväga att vänja dem vid att också ta flaska.
Gör en “inventering” bland släkt och vänner och försök få till stånd ett “schema” kring avlastning. Det kan tänkas att det finns en släkting eller vän som även kan hjälpa till med tvätt, städning och liknande praktiska sysslor ibland. Var inte rädda för att öppet prata med era närstående om den press ni lever under just nu och tveka inte att be om hjälp.
