Kära Benny!
Jag är en 84-årig änka utan barn. Maken dog i juli 2010 på sjukhuset, orsaken var bland annat infekterade liggsår. Vi hade varit gifta i 56 år och alltid varit tillsammans, vilket gör att min saknad är bottenlös! Kvällarna är jättesvåra. Jag gråter dagligen. Kan du se någon lösning på mitt liv? Jag har inget nätverk. Ser ingen ljusning i mitt mörker. Allt är meningslöst. Det händer konstiga saker här hemma. Sedan jag har lagt mig och släckt alla lampor blir det ljust i hallen! Samt när jag kom ner i hobbyrummet låg en röd ros mitt på golvet. Helt oförklarligt, eller var det en hälsning från min man? Jag har en tjugofemårig systerdotter som förgäves söker arbete. Kan du se om hon får något jobb? Hoppas innerligt på svar!
– Kära du. Hopplöshet kan förvandlas till hopp. Här får du ett vackert ljus från din man i hallen. Och rosen – du vet ju vem den kom ifrån. Vi är ju aldrig ensamma. Din man besöker dig varje dag, inte bara på kvällarna, men när det är lugnt lägger vi märke till att de avlidna finns nära oss.
Jag ser nya vänner till dig – en kvinna som bor inte långt från dig börjar prata med dig i en affär, vänskapen börjar med en hälsning och ett samtal. Damen har också hund, så ni går ut på promenad.
Så gråt inte, lilla hjärtat, det finns hopp för dig också!
Kram
Benny
