För drygt tre år sedan dog min älskade mamma. Den dagen hon dog var jag på sjukhuset vid hissen och skulle precis åka upp till våningen där mamma låg. Då ringde en sköterska och meddelade att mamma gått bort. Jag har sedan dess inte förlåtit mig själv att jag inte hann fram. Mötte någon min mamma och hjälpte henne över till andra sidan? Hälsar hon på mig ibland även om jag inte märker det?
Jag har haft ganska dåliga relationer med män och funderar mycket på vad det är för fel på mig som inte kan få det att fungera. Nu finns det en man på min arbetsplats som har uppvaktat mig med blommor och presenter, men han vill inte att vi ska träffas på fritiden. Han är inte gift utan frånskild. Allt det här gör mig väldigt förvirrad. Blir det någonsin vi två eller kommer det in en ny man i mitt liv? Eller blir jag ensam resten av livet?
– Kära du, visst är det konstigt, när vi passar på att ta en snabb dusch, åka hem eller gå ett hastigt ärende passar våra älskade på att gå över till andra sidan. Det är så vanligt och det är för att man inte går ensam från jordelivet. Det är alltid någon som hämtar en. Din mamma blev hämtad av sin mor som var vägvisare.
Mannen på din arbetsplats är bara rädd. Han är inte redo för en relation men tycker det är spännande att flirta. Han har känslor för dig, men de är inte tillräckliga för en relation. Jag ser att du kommer att träffa en annan man, en som har rågblont, fint, lite flygigt hår, ljusblå ögon och har en svagt röd ton i hyn. Du kommer att få en ny familj.
