Jag är en tjej på 31 år som förra våren förlorade min pappa i ALS. Han fick diagnosen i september 2009 och dog sju månader senare. Allt gick så fort och efteråt kom många tankar. Jag mår inte så bra och saknar pappa mycket.
Dessutom var jag gravid och födde en dotter precis två månader efter pappas död. Jag tänker varje dag på hur han har det nu. Somnade han in lugnt? Jag ångrar så att jag inte hälsade på honom dagen innan! Har han sett sitt nya barnbarn? Min äldsta dotter saknar morfar mycket och pratar om honom. Det är så svårt att förklara för henne. Jag tänker tillbaka på mycket som hänt under min uppväxt, och jag vet inte varför de tankarna kommer nu.
Jag är så rädd för att något ska hända mina närmaste sedan pappa gick bort. Försöker tänka att man måste ta vara på varje dag. Jag har ju två underbara barn och sambo. Jag skulle så gärna vilja ha svar. Drömmer om pappa varje natt, då är han så verklig och levande.
Jag kände dina tårar och blev så rörd av ditt brev. Jag känner din pappas lugn. Han tog det här med sin sjukdom med ett fantastiskt lugn och somnade in stilla. Jag ser en kvinnlig släkting som tog emot när han gick över. Det var mycket kärlek. Man kan inte ångra det man inte ska göra, och det var inte meningen att du skulle vara där när din pappa gick bort. En del människor vill inte alltid det. Han vet vilken kärlek ni har. Den är viktigare för honom.
Han kommer som sagt i drömmarna. Det är andevärldens sätt att kommunicera. Det känns verkligt för dig, prata med honom, fråga vad han gör och du kommer att få svar från honom. Dessutom är han skyddsängel för båda era barn, så han finns där och tittar till er. Men det är så märkligt för han skickar hela tiden bröllopsklockor till mig. Det verkar som om du och din sambo ska gå på bröllop – ert eget!
Kärleksfulla känslor och tankar från er pappa och mig!
