Nytt decennium och ny chefredaktör på Hemmets Journal! Janne Walles började som ansvarig på tidningen 1990 och startade en reseverksamhet, vilket låg väl i linje med svenskarnas ökade intresse för exotiska resmål. Nu kunde alla läsare, under trygga former, ta sig ut i världen. Hemmets Journal erbjöd bekväma bussresor ut i Europa till bland annat Gardasjön och tindrande julmarknader i Tyskland.
Men också flyg till fjärran länder. 1992 reste omkring 100 personer med Hemmets Journal till Peking för att vandra på Kinesiska muren! Ett på den tiden ganska nytt resmål för oss svenskar, där vi fick möta magin i en annorlunda storstad som ännu inte fått gatubelysning och med ett myller av cyklister. Det blev en succé som öppnade för att året därpå låta en av resorna gå till Indien och Taj Mahal.
Saida letade saker
För resa ville vi svenskar på 90-talet, trots stora förändringar runt om i världen. Förutom Sovjetunionens upplösning och oroligheter på Balkan dominerades nyheterna detta decennium av frigivningen av Nelson Mandela, efter 27 år i fängelse. Fyra år senare blev han Sydafrikas första svarta president.
1997 nåddes världen av den ofattbara nyheten att prinsessan Diana förolyckats i en bilolycka i Paris. Ja, världen började komma väldigt nära, för 90-talet var den digitala revolutionens tid. Vi vande oss vid att jobba vid datorer och välkomnade sökmotorn Google, som så småningom skulle ge oss ett nytt verb – att googla. Och mobiltelefonen fick det stora lyftet. Nu fanns den i de flesta svenska hem och hade blivit smidig i formatet. 80-talets klumpiga yuppienalle hade utvecklats till en smidig apparat som rymdes i fickan.
Säkert var det en och annan mobil som tappades bort, och vad var då smidigare än att kontakta sierskan Saida Andersson, 90-talets superstjärna som hade en egen spalt i Hemmets Journal, för att hitta försvunna saker? Där svarade hon på läsarfrågor ända fram till sin död 1998.

Tacos och thaimat
All världens mat lades på tallrikarna när vi dukade till middag på 90-talet – fredagsmysets mexikanska tacos och thaimat som resorna till Asien lärt oss att älska. Inte så konstigt att wokpannan blev årets julklapp 1990. Italiensk mat var också en favorit och mellan 1994 och 1995 ökade den svenska pastaimporten med inte mindre än 11,3 procent. I takt med att vi smorde kråset med alla dessa godsaker växte också utbudet av lightprodukter i mejeridiskarna.
90-talets unga samlade hockeykort och Spice Girls-bilder. Och så hade de sitt eget “husdjur” i form av en Tamagotchi, den elektroniska leksaken som skulle skötas lika noga som en hundvalp. Arkitekterna som ritade bostadshus och kontor satsade på stål och glas och på modefronten rådde minimalism. Tjejer klädde sig i korta magtröjor, cykelbyxorna regerade i alla åldrar och ryggsäcken, modell liten och chic, blev vår nya handväska. Med matchande accessoarer som tåring, magring och en liten klocka som även den kom i form av en ring men tänkt att trä på fingret.
Svensk tv-reklam
Vi lockades till biograferna för att se Johnny Depp i svenske regissören Lasse Hallströms film Gilbert Grape 1993 och blev fullständigt knockade av unge Leonardo DiCaprio, som spelade Gilberts bror Arnie som har en intellektuell funktionsnedsättning. En ny världsstjärna var född och 1997 lockade han ännu fler till biograferna då han spelade en av huvudrollerna i Titanic, den då mest framgångsrika filmen någonsin som drog in hela två miljarder dollar!
Succé gjorde även filmen Pretty woman 1990, med Julia Roberts och Richard Gere, och då hade vi svenskar extra anledning att sträcka på oss, för där sjöng Roxette sin världshit It must have been love.
Den 2 mars 1992 startade TV4 sina sändningar och vi i Sverige fick, för första gången, uppleva tv-reklam. Nytt och väldigt spännande, åtminstone till en början. Talkshowen Bara med Britt var en av de första programtitlarna i TV4 och här lockades den forna Bondstjärnan Britt Ekland hem till Sverige för att vara programledare. Hemmets Journal fick förfrågan om att ingå i redaktionen, för vem kunde bättre än HJ vaska fram spännande personer att berätta om sina liv?
Skål för nytt årtusende
I den politiska världen togs många nya beslut under 90-talet. Den 1 juni 1994 kom ett riksdagsbeslut om att införa pappamånad – alla pappor skulle nu bli tvungna att vara hemma med sina små minst en månad. Den 13 november samma år röstade svenskarna ja till EU-medlemskap och den 1 januari 1995 blev det i Sverige tillåtet för homosexuella att ingå partnerskap.
Vi avrundade 1990-talet storstilat med de finaste festkläderna, något alldeles extra gott att äta och vi skålade i champagne – för den 31 december 1999 fick vi vara med om något så magiskt som att ta klivet in i ett nytt millennium. Nu väntade 2000-talet!

SPORTEN
Vi grävde brons i USA
Värmen stekte när vi 1994 satt framför tv-apparaterna och följde fotbolls-VM i USA, peppade av popgruppen GES – Glenmark, Eriksson, Strömstedt – och deras hitlåt När vi gräver guld i USA. Förväntningarna var höga och de svenska fotbollskillarna gjorde en av sina bästa turneringar någonsin. De återvände till Sverige med bronsmedaljer i bagaget efter seger med 4–0 mot Bulgarien i matchen om tredjepris. Störst hjälte var målvakten Thomas Ravelli, efter sina makalösa straffräddningar i kvartsfinalen mot Rumänien, en insats som kommit att utses till tidernas svenska idrotts-ögonblick.
KATASTROFERNA
Stor sorg och många döda
Den 28 september 1994 blev en mörk dag i svensk historia. M/S Estonia förliste på Östersjön, i kuling som övergick till storm, i sin färd mellan Tallinn i Estland och Stockholm. 852 människor miste livet, 501 av dem svenskar, i den största fartygskatastrofen i fredstid i nordiska farvatten.
En annan fasansfull olycka var diskoteksbranden på Hisingen i Göteborg 1998, där 63 ungdomar miste livet och 213 skadades. I samma stad dödades 13 personer 1992 av en skenande spårvagn.
Andra hemskheter som skakade oss var när Lasermannen, John Ausonius, sköt elva människor med mörkt hår och mörk hudfärg 1991 och 1992. En dog och flera fick skador för livet. 1994 dödades tre unga kvinnor och en manlig dörrvakt vid en skottlossning med ett stulet automatvapen utanför Sturecompagniet i Stockholm och 1999 dödades två poliser vid morden i Malexander. 90-talets svarta rubriker kom att följa oss långt in i det nya millenniet.
TV-SERIEN
318 gånger Joker
Den 20 augusti 1992 sändes första avsnittet av nya tv-såpan Rederiet. Det skulle bli 317 till och en av SVT:s verkliga långkörare. Redarfamiljen Dahlén och deras anställda ombord på M/S Freja lockade i snitt över två miljoner tittare under flera av de totalt 20 säsongerna. Skeppsredare Dahlén spelades av Gösta Prüzelius och andra kända skådespelarnamn var Gaby Stenberg och Bert-Åke Varg. Men den vi minns bäst är bartendern Joker, spelad av Johannes Brost, som medverkade i samtliga 318 avsnitt. Rederiet har också svenskt rekord i antalet skrivna manussidor – hela 30 000!