Märta Måås-Fjetterström: Allt om mattornas mästare

Hollywoodregissören Steven Spielberg har en. Högsta domstolen, Louvren och Metropolitanmuseet i New York likaså. Det svenska kungahuset har flera. De finns i styrelserum, på ambassader och i hundratals kyrkor. Och i många hem, förstås. Vi talar om mattor av Märta Måås-Fjetterström.

Hon var en del av ett svenskt textilunder som fick stor internationell uppmärksamhet i början av 1900-talet. Men till skillnad från många andra skickliga textilkonstnärer har intresset för Märta Måås-Fjetterström hållit i sig och på senare år stigit till nya höjder. Mattor av hennes design kan gå för sexsiffriga belopp på auktion. Nya vävs fortfarande i den verkstad hon grundade i Båstad. De kostar 25 000–200 000 kronor per kvadratmeter, beroende på vävteknik och mönster. Här arbetar ett dussintal konstvävare som är upplärda i att tolka Märtas skisser och intentioner. Ett tidskrävande hantverk som överlevt bredvid alla industriproducerade mattor.

Vem var Märta Måås-Fjetterström?

Men vem var hon själv? En kvinna med så stark integritet att hon såg till att sopa igen spåren efter sitt privata jag? Eller var det andra som tog det beslutet? Journalisten Annika Persson har letat som en spårhund efter nytt källmaterial och skrivit boken Var vid gott mod (Albert Bonniers Förlag). Titeln är hämtad från det altarkläde som blev Märtas sista skiss innan hon avled 1941.

– Märta har funnits i mitt liv sedan jag var barn. Min farmor var vävlärare och beundrade henne kolossalt. Mina föräldrar tog med mig till Båstad. Jag var måttligt intresserad och tyckte mattorna var bruna och tråkiga. Kvinnan på fotot i ateljén såg sträng ut i fotsid kjol och blus knäppt upp till hakan.

– Långt senare väcktes min nyfikenhet, bland annat när modemärket Hope gjorde en kollektion kläder med mönster från Märtas arkiv. Jag började fundera på hur den här personen kunnat bli så ofantligt stor och varför det fanns så lite skrivet om henne när det finns så mycket om de berömda männen från hennes tid.

Började väva på sin fritid

Märta Fjetterström var prostdotter från Östergötland, född 1873, ett av åtta barn. “Så många att Märta skäms”, som Annika Persson skriver. Syskonen fann soldatnamnet Måås i släkten. Ett missförstånd, visade det sig. Men då hade Märta redan gett sig själv det stiliga namnet Märta Måås-Fjetterström. Idag är till och med hennes initialer världsberömda: MMF.

Prosten Fjetterströms döttrar får utbildning: “Det är nog mest för att de inte anses vackra.” Märta går på Högre konstindustriella skolan i Stockholm och vill bli illustratör. Under hennes ensamma och strävsamma arbetsliv sticker studietiden ut som rolig och lättsam. Vänskaper härifrån varar livet ut, de bildar ett kollektiv av “fröknar” som blir varandras stödjande nätverk i en tid när kvinnors rättigheter är hårt beskurna.

Efter skolan får Märta kämpa länge i kreativ motvind. Hon försörjer sig som teckningslärare och tar upp vävning på fritiden. Sedan följer ett par anställningar i Skåne, där uppdraget är att förvalta den lokala textiltraditionen. Hon inspireras av den men vill också tänka själv och skapa nytt, och här skär det sig med chefer och uppdragsgivare. Hon slutar hastigt på ett ställe och får sparken på ett annat. Först efter att hon fyllt 40 lossnar det.

Hade utställningar världen över

Märta blir föreståndare för en vävskola där hon fritt kan utveckla mönster och skapa i de tekniker hon vill. Och blanda influenser från allmoge, jugend, brittiska Arts and Crafts-rörelsen och den orientaliska mattkonsten. Mattan blir hennes viktigaste uttrycksform.

Når ut gör hon genom den tidens stora utställningar. På Stockholmsutställningen 1909 väcker hennes bonad Staffan Stalledräng uppseende och under de följande 30 åren ställer hon ut i flera metropoler, bland annat London, New York, Paris och Chicago. Men avgörande för hennes karriär blir Baltiska utställningen i Malmö 1914. Dit kommer två personer som får stor betydelse för henne: Carl Malmsten och Ludvig Nobel (Alfreds brorson). Möbelskaparen Malmsten står på tröskeln till sitt genombrott och vill gärna jobba ihop med mattkonstnären Märta. Till deras samarbeten hör inredningen av passagerarfartyget M/S Kungsholm och hotellrum på Waldorf Astoria i New York.

Syskonen brände Märtas privata brev

Ingenjör Nobels stora projekt är att förvandla det lilla kustsamhället Båstad till en exklusiv badort. Han bygger hotell och sommarvillor och beställer så mycket textilier av Märta att hon till slut flyttar dit och öppnar eget. Till Båstad kommer Gustaf V och spelar tennis och det uppstår ett band mellan kungafamiljen och företaget MMF som håller än. 2019 firades vävateljéns 100-årsjubileum med en stor Märta-utställning på Stockholms slott, på nuvarande kungens initiativ.

I sin livstid toppar hon karriären vid 61 års ålder med en retrospektiv utställning på Liljevalchs i Stockholm och blir geniförklarad. En fantastisk konstnärsgärning. Men liksom i klädedräkten var Märta tillknäppt om sig själv. “Se på mattorna – det är jag”, sa hon när hon fick sådana frågor. Källorna till den nya boken har inte varit överflödande. När Märta dog i cancer, 67 år gammal, brände syskonen hennes privata papper, brev och foton.

– De raderade hela hennes historia. Extra märkligt eftersom hennes bror var arkivarie och visste värdet av sådan dokumentation, säger Annika Persson.

Gifte sig aldrig

Om detta var Märtas sista vilja vet vi inte. En obesvarad fråga svävar genom boken: Var hon lesbisk månne? Många i hennes kvinnonätverk tycks ha varit det och en av vännerna från studietiden, textilkonstnären Annie Frykholm, stod henne mycket nära, även om de bodde i olika landsändar.

– Jag hade ju hoppats hitta kärleksbrev. Men det spelar inte så stor roll om vi får svar på den frågan. Det viktiga för dessa kvinnor måste ha varit att inte leva med en man. När Märta var ung hade den ogifta kvinnan precis erövrat sin myndighet. Men i samma stund som hon gifte sig blev mannen hennes förmyndare.

Ingen av Märtas systrar gifte sig. En dog tidigt och de andra två levde i långa samboskap med var sin kvinna. Det behöver inte betyda att relationen var sexuell.

– En kvinna som inte kunde eller ville leva i den för tiden “normala” familjebildningen med man och barn skaffade sig anhöriga på andra sätt.

Efterlämnade 700 mönster

Med tanke på hur kvinnor hölls tillbaka är det häpnadsväckande hur envis den fromma prästdottern var, hur starkt hon trodde på sig själv, vilka risker hon vågade ta. Hon kompromissade varken med sin konstnärliga eller privata frihet.

– Det är fortfarande bland det svåraste för kvinnor – att ta sig själv och sin dröm på stort allvar, konstaterar Annika Persson.

När arvingarna tänkte stänga ateljén och sälja den stora mönsterskatten ingrep flera av Märtas tillskyndare, bland annat Carl Malmsten och kungahuset, och såg till att ett bolag bildades, AB MMF, som fortsatte hennes arbete.

– Hennes samtida kvinnliga kollegor har fallit i glömska, men eftersom Märta också var entreprenör och efterlämnade en verkstad med 700 mönster och duktiga yrkesvävare som kunde föra det konstnärliga arvet vidare så produceras och marknadsförs hennes verk ännu, mer än 80 år efter hennes död.

Så mycket kostar en matta av Märta Måås-Fjetterström

Andrahandsmarknaden för mattor av Märta Måås-Fjetterströms formgivning fick en skjuts runt millennieskiftet, då efterfrågan på skandinavisk design ökade i USA.

– Sedan avstannade intresset lite, men nu har det stigit igen efter den stora utställningen på Slottet, berättar Andreas Knutsson som är specialist på design och modernt konsthantverk på Stockholms Auktionsverk.

– En större matta brukar gå för 100 000–200 000 kronor. En av de modeller som oftast kommer ut på marknaden är Bruna heden, som vävts i stor upplaga. Med lite tur får man den för 30 000–40 000 kronor.

Till de mest eftertraktade hör Svarta trädgårdsmattan, Blå plump, Grön äng, Örtagården, Porslinsmattan, Hästhagen, Ängarna och Röda åttan. Och oväntat nog kostar röllakansmattorna ofta mer än flossamattorna, trots att röllakan är en enklare vävteknik. Men priset styrs också av skicket.

Att hitta en Måås på loppis är ytterst ovanligt, även om Andreas själv som student fyndade ryan Svarta prinsen på Myrorna för 110 kronor. Den kostar idag runt 10 000 kronor.