Under vintern, när solen står lågt, mår alla växter bäst av att stå i ett söderfönster men under vår och sommar är det viktigt att placera en krukväxt i rätt väderstreck för att den ska må som bäst. När solen lyser som starkast under sommarhalvåret kan ett fönster i öster eller väster bli bättre, eller till och med ett norrfönster.
För att få koll på vilket väderstreck som passar växten är det bäst att ta reda på var krukväxten ursprungligen kommer ifrån. En växt som härstammar från en tropisk regnskog vill hellre stå skuggigt medan en växt från ett öppet soligt landskap i Mexiko eller södra Afrika klarar ett söderfönster bättre.
Även växtens utseende avslöjar mycket om hur den ska skötas. Stora, tunna blad eller rödtonad bladyta avslöjar att växten är anpassad för ett liv i skuggan under stora träd och trivs då bättre i ett fönster där solen bara lyser en del av dagen. Andra, med köttiga (suckulenta) eller silvriga blad är rustade för ett soligt läge. De klarar också torka bättre än storbladiga krukväxter eftersom avdunstningen från bladen blir mindre.
Så får du krukväxterna att trivas:
Placering: Rätt växt i rätt väderstreck ger krukväxter som mår bra. Så ta reda på ursprunget!
Jord: De flesta krukväxter trivs i blomjord som köps färdig i påse. Välj gärna en jord som är utblandad med minileca för att få en luftigare jord med bättre dränering. Flertalet orkidéer vill växa i speciell orkidékompost av bark som är luftig och väldränerad. Ett undantag är juvelorkidé, Ludisia, som trivs i vanlig blomjord.
Vatten: Vattna lagom och låt alltid jorden torka upp nästan helt innan nästan vattning men utan att bli kruttorr. Ju soligare och varmare en växt står desto mer vatten behöver den. Det gör att en krukväxt behöver mer vatten under den ljusa årstiden än på vintern när när solljuset är svagt.
En växt med stora, tunna blad är i regel törstigare än de med små, köttiga eller läderartade blad. Men övervattning är farligare för växterna är torka. Känn alltid efter först genom att sticka ner ett finger eller känn på krukans vikt om det är dags för vattning.
Näring: Ge en gnutta näring vid varje vattning under en stor del av året runt. Under vår och sommar, när plantorna växer mest förbrukar de mer vatten och därmed automatisk mer näring. Under vintern är det tvärtom.
Ska krukväxterna beskäras?
Alla krukväxter behöver inte klippas på våren, bara om växten har blivit för stor eller behöver formas för att bli mer kompakt. Klipp precis ovanför ett bladpar eller ett bladfäste.
Genom att klippa tillbaka växten tvingar man plantan att bryta nya skott (från slumrande knoppar i bladvecken) och den blir mer förgrenad och får en finare form. En fördel med att beskära krukväxter är att du får en massa sticklingar och kan få fler plantor av samma.
Krukväxter som blir finare av beskärning:
Många växter på fönsterbrädan kan bli ymniga i formen eller se gängliga ut efter en lång vinter eftersom de nedersta bladen har trillat av.
Pelargoner – många gamla sorter blir högvuxna. Låt dem vara så och behålla sin naturliga form, om du har plats. Annars kan du klippa tillbaka pelargonen för att få en nättare planta.
Hibiskus – blir med tiden som ett litet träd om du inte regelbundet beskär den.
Palettblad – under vintern blir den ofta högbent och gänglig. Klipp intill ett bladpar och sätt sticklingarna i ett glas. Då rotar de sig snabbt och du får en mängd nya plantor till krukplanteringar utomhus i sommar.
Dessa växter är också bra att ta så kallade toppsticklingar av. Sätt sticklingen i en liten kruka med jord och placera i ett inneväxthus eller under en plastpåse som du har klippt lufthål i. Du kan även sätta sticklingen i ett glas vatten och vänta med att plantera tills den har fått rötter.
