• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Författaren Moa Herngren: "En bonusfamilj är en enda stor bonus!"

    En bonusfamilj innebär att den ursprungliga kärnfamiljen har splittrats. Sorgligt? Kanske. Men samtidigt finns det massor av kvaliteter och möjligheter med en bonusfamilj. Det hävdar Moa Herngren, en av skaparna av succéserien Bonusfamiljen.

    Författaren Moa Herngren: "En bonusfamilj är en enda stor bonus!"

    Fram till och med 1990-talet hette det "plastmamma" och "plastpappa" – ni vet, den vuxna person som flyttade in hemma efter en skilsmässa och som plötsligt ersatte den tomma platsen vid matbordet där hemma.

    Numera har den här personen fått den betydligt mer positivt klingande benämningen "bonusmamma" och "bonuspappa". Begreppet "bonusfamilj" har blivit allmänt vedertaget.

    Och faktum är att det är precis vad det handlar om. En bonus. Åtminstone om man tänker kreativt och tar vara på möjligheterna som det innebär.

    – Jag träffar många personer som vuxit upp i en bonusfamilj och som kan berätta att de har fått med sig massor genom den erfarenheten, säger Moa Herngren.

    Författaren Moa Herngren är, tillsammans med bland andra brodern Felix och svägerskan Clara, en av upphovsmännen till tv-serien Bonusfamiljen, vars andra säsong just nu sänds på SVT. En tredje säsong är planerad till 2019.

    Nya möjligheter

    Med en bonusfamilj öppnas en rad nya möjligheter. Visst, man får inte glömma att det i grunden ligger minst en skilsmässa eller separation, som med stor sannolikhet varit mer eller mindre uppslitande för inblandade parter. Men på andra sidan skilsmässan ser det betydligt ljusare ut, åtminstone när de värsta såren läkt.

    – När man bildar en bonusfamilj öppnar sig ett perfekt tillfälle att skapa nya vanor och traditioner – och att släppa gamla vanor som man egentligen inte gillar, oavsett om det gäller jul eller påsk, säger Moa Herngren.

    Med en bonusfamilj kommer nya personer att lära känna. Personer som kommer att bli betydelsefulla i många år framöver.

    – Här kan det formas oväntade band och nya, spännande och fina relationer, säger Moa, som gillar tanken att se på en bonusfamilj som en flock.

    Foto: TT

    – Flocktanken innebär att det finns en stark känsla av samhörighet, även om alla inte älskar varandra. Man hör ihop och man har någon form av relation. 

    Precis så enkelt – och så komplicerat – är det. För att få det att fungera tycker Moa att man ska släppa alla tankar på att försöka efterlikna en konventionell kärnfamilj. För det spelar ingen roll hur mycket man försöker. En bonusfamilj kommer aldrig att bli som en kärnfamilj.

    – Det är ett vanligt misstag, och därför är mitt bästa tips: Försök inte att trycka in bonusfamiljen i kärnfamiljen. Tänk kreativt istället.

    En annan fördel med bonusfamiljer är att alla inblandade, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, vidgar sina vyer. Nya perspektiv och traditioner förs in och med det kommer nya utmaningar.

    – Det är häftigt. Man lär sig att se världen och människor ur andras perspektiv, säger Moa.

    En egen bonusfamilj

    Moa Herngren lever själv i en bonusfamilj sedan många år tillbaka. Hon har en son från ett tidigare förhållande, och hennes nya man har tre barn sedan tidigare. Det innebär att hon vet vad hon talar om.

    Något som hon haft stor nytta av när hon jobbat med tv-serien Bonusfamiljen, men som också sådde fröet till boken Fältguiden för bonusfamiljen som kom ut 2016.

    Den som har sett Bonusfamiljen känner säkert igen någon av situationerna, oavsett om man själv lever i en bonusfamilj eller inte. Serien är späckad av scener tagna ur det verkliga livet och samtliga manusförfattare har egna erfarenheter av att leva i en bonusfamilj.

    Det gör att skrattet ömsom väller fram, ömsom fastnar i halsen och ersätts av tårar. För det är naturligtvis inte alldeles enkelt att leva i en bonusfamilj, oavsett som far- eller morförälder, bonusförälder eller barn.

    – Massor av saker som man tar för givet i en kärnfamilj ställs på sin spets i en bonusfamilj. Det kräver en stor portion självrannsakan av samtliga inblandade för att det ska fungera, konstaterar Moa.

    Själv fick hon höra av både sin nya man och sin son att hon hade svårt att sätta gränser. Hon försökte förtvivlat leva upp till allas förväntningar, något som gjorde att hennes försök till diplomati för att skapa god stämning istället upplevdes som otydligt och förvirrande.

    – Det tror jag är ett vanligt dilemma i en bonusfamilj.

    Andra vanliga irritationsmoment som kan uppstå i en bonusfamilj är att någon av de inblandade anammar ett revirtänk, där man försöker visa att man har mer eller mindre "rätt till" någon annan i familjen. Ofta handlar det om barnet och bonusföräldern, som omedvetet börjar kräva sin rätt till föräldern alternativt den nya partnern.

    – Det handlar om svartsjuka naturligtvis och i en sådan situation blir det lätt att man dras med och börjar "slåss" om den här personen, säger Moa.

    Hamnar man i en sådan situation gäller det att agera vuxet. Är man den som de övriga slåss om gäller det att sätta gränser. Är man den nya partnern som börjar rivalisera med partnerns barn om partnerns gunst, gäller det att först och främst vara vuxen nog att inse vad som sker – och därefter göra något åt situationen.

    – Det krävs att man agerar annorlunda: bekräftar barnet och försäkrar det om att man inte tänker ta föräldern ifrån barnet, säger Moa.

    Skådespelaren Vera Vitali, manusförfattarna Felix Herngren och Clara Herngren, skådespelarna Petra Mede och Erik Johansson, manusförfattaren Moa Herngren och skådespelaren Fredrik Hallgren är aktuella med nya tv-serien "Bonusfamiljen" på SVT.
    Foto: Pontus Lundahl / TT

    Finns inga universalråd

    Precis som det finns ett oändligt antal varianter av kärnfamiljer i Sverige, finns det ett oändligt antal varianter av bonusfamiljer. Det innebär att det är omöjligt att ge några universalråd för att få mindre friktion i en bonusfamilj.

    – Det beror naturligtvis på vilka omständigheter man lever under och på hur gamla barnen är. I familjer med tonårsbarn är det generellt bättre att hålla en lägre profil för en bonusförälder, åtminstone i början, säger Moa, som föredrar ordet "bonusvuxen" framför ordet "bonusförälder".

    Precis som i alla andra sammanhang är ledord i en bonusfamilj att man ska vara schysst och visa respekt för varandra. Som bonusförälder behöver man också visa intresse för barnet och visa att man ser det.

    – Kom ihåg att bonusbarnet aldrig har valt att leva på det här sättet. Du som vuxen behöver sätta dig in i barnets situation och påminna dig själv om detta. Det är inte alltid så lätt att leva som bonusbarn.

    Precis som i andra relationer kan det vara bra att försöka sätta sig över sina egna känslor och anstränga sig för att se situationen utifrån ett längre perspektiv. Det som är jobbigt nu måste alltså inte vara jobbigt om ett år, och förhoppningsvis planerar ni för många år tillsammans.

    Att vara far- eller morförälder i en bonusfamilj är för många en rejält ovanlig situation, åtminstone i början. Och precis som i själva bonusfamiljen finns inga universalregler.

    – Jag tycker att man ska börja med att fundera igenom vilken slags relation man vill ha till sitt bonusbarnbarn. Vill du vara som en vanlig mormor, vill du hålla en lägre profil eller vill du vara en schysst, nära vuxen, säger Moa.

    I övrigt är det samma sak som gäller här: Visa intresse och nyfikenhet. Visa att du bryr dig och att barnet är viktigt i sammanhanget, oavsett om det handlar om en 3-åring eller en 13-åring.

    – Alla människor behöver bli sedda och det gäller självklart även bonusbarnbarn.
    Utgå från dig själv och dina känslor och fundera på hur du själv skulle vilja bli bemött. Det kombinerat med magkänsla och vanligt hyfs och fason kan aldrig bli fel.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!