En vanlig reaktion när hörapparaten väl är på plats är att tårarna börjar trilla. Det berättar Johan Nordquist, legitimerad audionom med egna företaget Johan Nordquist Hörselkonsult i Eskilstuna.
– Plötsligt förstår personen hur mycket energi det har tagit för att anstränga sig att höra. Att inte höra ordentligt innebär ju en informationsförlust. Man tycker att människor talar otydligt, något som påverkar både jobbet och privatlivet då ens kollegor och anhöriga inte förstår varför man inte hänger med i konversationer.
Utreder hörselproblem
Johan Nordquist arbetar med människor som har besvär med sin hörsel. Han utreder vilka slags hörselproblem det rör sig om, provar ut hörselhjälpmedel och hjälper till med hörselträning. I de allra flesta fall försämras hörseln gradvis, det är ytterst sällan som hörseln försvinner från en dag till en annan. Om det händer kallas det “sudden deafness”, plötslig dövhet, och kan till exempel bero på hjärnhinneinflammation, ett fästingbett som orsakat borrelia eller helt enkelt en vaxpropp!
– Vanligtvis försämras hörseln över tid och många väntar länge med att söka vård. Man kommer ofta efter påtryckningar hemifrån, ens anhöriga klagar på att man frågar om hela tiden och missar information. Det vanligaste är att man till en början tappar diskanterna, de ljusa tonerna, vilket gör att man tycker att tal blir otydligt, att ungdomar mumlar och att man inte längre hör syrsor.
Receptorer slutar fungera
Åldersrelaterad hörselnedsättning beror på att receptorerna i innerörat som ska förmedla ljudet vidare slutar fungera som de ska. Det blir ett slitage på hårcellerna i snäckan som har hand om diskantljuden.
– Många låtsas till en början höra, man försöker hänga med genom att höja volymen på tv:n och vrida huvudet så att örat kommer närmare den man talar med. Men när man till exempel går på restaurang kanske man tystnar, man har ingen behållning av sällskapet för det är för mycket sorl och bakgrundsbuller.
Det finns ett stigma kring hörapparater, många har en bild av sin gamla mormors fula klump bakom örat som visslade hela tiden.
– Vi som arbetar med hörselproblematik försöker förmedla budskapet att en hörapparat idag är så mycket mer än en hörapparat som hjälper dig att höra, de är så avancerade. Man kan till exempel ha bluetooth-funktion så att man kan prata i mobilen med den. För många blir det då mer attraktivt att skaffa hörapparat.
Viktigt att träna
A och o är att söka hjälp i tid. Tränar du inte din hörsel kan du förlora den.
– Går man länge utan att höra börjar hjärnan vänja sig vid det och man tappar gradvis funktionen. Ju snabbare man söker hjälp, ju lättare är det att behålla hörselfunktionen. Ju längre man väntar ju svårare blir det att hjälpa upp den hörsel som finns kvar. Dessutom finns det hälsorisker med att vänta. Det kan leda till tinnitus, huvudvärk, trötthet och ibland även stress- och utmattningssymtom.
– Ingen ska känna sig dum för att man inte hör! Och man behöver inte vara orolig att hörapparaten ska börja tjuta, en korrekt inställd hörapparat som sitter bra i örat får sällan rundgång. Ibland kan det till och med bli så att den som har hörapparat hör bättre än de som inte har hjälpmedel, det är också något att tänka på!
Johan Nordquist träffar ofta människor som blir väldigt hjälpta av den nya moderna tekniken i hörapparater, men också av de hörhjälpmedel som han hjälper till att prova ut.
– Hörhjälpmedel är ett bra komplement till hörapparat. Det finns till exempel hörselslingor som gör att man får ett mer avslappnat lyssnande. Det finns ingen anledning till försämrad livskvalitet för att man inte hör ordentligt. Det finns hjälp att få, och det har du rätt till.
Vilken hörapparat ska du välja?
Det finns två huvudgrupper av hörapparater: Bakom örat-apparater (BÖ – Bakom Örat) och i örat-apparater (AIÖ – Allt I Örat).
Bakom örat-hörapparater
Den vanligaste typen, som alltså sitter bakom örat. Ljud fångas upp av en mikrofon och behandlas och skickas genom en ljudslang in i hörselgången.
Det finns olika modeller:
Gjuten öroninsats som fixerar ljudslangen från hörapparaten och gör att ljud inte läcker. På så vis kan man också förstärka ljudet och risken för rundgång minskar. Bra för patienter som hör tämligen dåligt.
Öppna insatser, alltså en mjuk propp tillverkad i silikon i hörselgången som inte är formgjuten. Propparna finns i olika storlekar och ventilationen är bra. Ofta används dessa vid lättare hörselnedsättningar.
Hörapparat med externa “hörtelefoner”. Här har hörtelefonen plockats ut från hörapparaten och placerats i själva hörselgången. Det gör att hörapparaten blir mindre och öppna insatser förbättrar ventilationen, vilket gör att det inte blir så varmt i örat.
Johan Nordquist: De flesta tycker att bakom örat-hörapparater är lätta att använda och dessutom passar de till nästan alla patienter. Man får plats med telespole, programväljare, volymkontroll och kan koppla till exempelvis en mottagare som kan ansluta till kompletterande hörhjälpmedel. En bakom örat-hörapparat har även fördelen att den kan göras vattenskyddad och står då emot fukt och smuts väldigt bra.
I örat-hörapparater
Här har man istället byggt in elektroniken i ett formgjutet skal som sitter i örat. Men apparaten kan kännas instängd och ofta blir örat varmt.
Även här finns olika modeller:
En conchaapparat fyller ut hela ytterörat, vilket gör att man kan få plats med exempelvis telespole, programväljare och volymkontroll. Dessa kan fås med kraftig förstärkning och kan provas ut även till grava hörselnedsättningar.
Kanalapparater, eller ITC (In The Canal), är mindre och fyller inte ut ytterörat lika mycket. Man får därför inte plats med lika många komponenter som till exempel volymkontroll.
CIC, (Completely In the Canal), är ännu mindre, sitter helt inne i hörselgången och är diskreta. Tidigare var det bara patienter med lättare nedsättningar som kunde ha CIC-apparater, idag har tekniken gått framåt.
Djupkanalsapparater eller IIC (Invisible In the Canal) är väldigt små och sitter bakom andra böjen i hörselgången. Ofta är ljudet bra och man får plats med många funktioner.
Johan Nordquist: Många vill ha dessa små apparater som är så diskreta, men det krävs att man har tillräckligt vida hörselgångar, vilket inte alla har. Dessutom bör du höra ganska dåligt. Hör du fortfarande mörka toner blir ljudet ofta lite burkigt och ihåligt, och du hör dig själv lite starkare, eftersom du täpper till hörselgången. En annan nackdel är att man inte får plats med så många delar eftersom apparaten är så liten. Man måste dessutom vara mycket noga med hygienen så att inte öronvax tränger in i hörapparaten.
Benförankrad hörapparat
Ibland kan en patient ha skador i örat vilket gör att man inte kan använda vanliga hörapparater. Då kan man operera in en titanskruv i skallbenet bakom örat och på denna monteras en vibrator som förmedlar olika ljudintryck via skallbenet till personens inneröra. Detta kallas för en benförankrad hörapparat.
Cochleaimplantat, CI-implantat, och elektroakustisk stimulering (EAS), är hörselimplantat som gör att gravt hörselskadade och döva kan uppfatta ljud. Ett CI ersätter hörselsinnet och leder signaler direkt till hörselnerven. En utredning görs för att se om patienten är en lämplig kandidat.
Johan Nordquist: Benförankrade implantat används på patienter som till exempel saknar hörselben, har en skada på hörselbenet eller ständiga och allvarliga öroninflammationer. Passar patienter med grav hörselnedsättning, ofta med diskantförlust. Man gör en noggrann utredning för att ta reda på om detta är ett alternativ. Avgörande är att patienten inte väntat i åratal med att söka hjälp. Ju längre man väntar, desto svårare blir det att tillgodogöra sig hjälpmedlet.
Övriga hjälpmedel
Hörslingor eller teleslingor finns ofta i offentliga lokaler och använder elektromagnetiska vågor för ljudöver-föringen. De kräver att din hörapparat är utrustad med en så kallad telespole.
En streamer kan ofta kopplas trådlöst från hörapparaten till mobiler, datorer och tv med så kallad bluetooth-teknik för att överföra ljudet eller samtalet. Vissa hörapparater har streamerfunktionen inbyggd. Då behövs inget tillbehör mellan mobilen och hörapparaten.
Det finns olika telefon-hjälpmedel som du kan använda för att underlätta när du vill prata i telefon. En lurförstärkare kopplas in i en fast telefon mellan telefonen och luren och ökar ljudstyrkan kraftigt.
Visuella signaler blinkar och lyser. De kan till exempel användas för att omvandla dörrsignalen eller brandlarmet till blinkningar eller ljus.
Johan Nordquist: Det varierar i olika regioner vilka hjälpmedel man har rätt till, alla landsting är inte lika generösa och ibland får man bekosta vissa hjälpmedel själv. Det är dock bra att känna till att åtminstone yrkesverksamma i vissa fall kan få ekonomisk hjälp från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan om de behöver hjälpmedel i sitt jobb.
Källa: Vårdguiden och Eartech.
Koppling mellan hörsel och demens
Hos äldre över 75 år har 60 procent en hörselnedsättning som gör det svårt att kommunicera och umgås normalt. Med detta ökar risken för depression – och demenssjukdomar.
Tidigare forskning har visat att när en person inte hör ordentligt, lagras inte information i långtidsminnet. Informationen plockas inte heller lika ofta fram från långtidsminnet, vilket betyder att det “tränas” mindre och på sikt förfaller.
Källa: Linköpings universitet
