• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hörselimplantat gav Lennart det sociala livet åter

    Lennart Arlingers hörsel blev sämre och sämre för varje år samtidigt som hörselvården gav honom olika besked på potentiella lösningar. Efter 15 år av försämrad livskvalitet tog han ärendet i egna händer och genomgick en operation som gav honom både hörseln och det sociala livet åter.

    Hörselimplantat gav Lennart det sociala livet åter
    Den sviktande hörseln gjorde det bland annat svårt för Lennart att umgås med barnbarnen. Foto: Jeanette Larsson

    Lennart var mitt uppe i en framgångsrik karriär inom biotekniksektorn när hörselnedsättningen drabbade honom som 61-åring. Han upplevde stora utmaningar att följa med i vardagliga samtal, blev alltmer nedstämd och började fråga sig om han mest var till besvär för sin omgivning.

    Det dröjde inte länge innan han fick svårigheter att upprätthålla sina sociala kontakter.  

    – Jobbigast var det med barnbarnen. Jag minns själv gamla släktingar som hellre satt i ett hörn än att umgås med oss barn och nu upplevde jag samma svårigheter själv. Det var en tragisk känsla, säger Lennart Arlinger.   

    Inte ensam

    Lennart är inte ensam om att drabbas. I Sverige lever idag närmare 1,4 miljoner människor med olika grad av hörselnedsättning, varav minst 20 000 personer anses ha så pass grav hörselnedsättning att det allvarligt inverkar negativt på deras liv. 

    För Lennart Arlinger gick det aldrig så långt att han utvecklade några allvarligare följdsjukdomar. Till skillnad från många personer med hörselnedsättning tog han tag i problemet direkt, mycket tack vare sin bror Stig, som är professor i audiologi. 

    Fick hörapparat

    Efter att ha konstaterat försämrad hörsel fick Lennart sina första hörapparater på båda öronen. Med ungefär två års mellanrum uppdaterades de till kraftigare versioner och trots att vardagslivet fungerade blev hörseln stadigt allt sämre på båda öronen. 

    Trots att Lennart till slut fick bra hjälp för egen del är han kritisk till hur hörselvården fungerar. Foto: Jeanette Larsson

    År 2016 hade Lennarts hörsel försämrats så pass mycket att det tydligt påverkade hans livskvalitet. Han genomgick en rad olika undersökningar. Bland annat utreddes han för tumör på hörselnerven, vilket dock snabbt avfärdades.

    Som hjälpmedel erbjöds han istället allt starkare hörapparater, en kostnad på 20 000 kr som låg utanför högkostnadsskyddet.  

    Lyckligt hörande

    – Länge gick jag omkring ovetandes om att hörselimplantat fanns som alternativ. Det enda som erbjöds mig var hörapparater. Först tack vare min bror kom jag i kontakt med CI-enheten som arbetar med hörselimplantat på Karolinska sjukhuset i Huddinge, berättar Lennart.  

    I november 2017 fick Lennart äntligen sitt hörselimplantat och är idag en lyckligt hörande och aktiv pensionär. Med lite perspektiv känner han sig nöjd med den vård och den lösning han till slut fick. Däremot är han fortfarande kritisk till hur hörselvården generellt fungerar. 

     – Jag hade tur som orkade driva på processen själv och har en bror som är så insatt. Vården måste kunna visa ­patienter att rätt hjälp finns att få. Jag önskar att hörselnedsättning tas på större ­allvar då det är ett allvarligt tillstånd som inte bara leder till sociala problem, som i mitt fall, utan kan leda till andra, långt mer allvarliga följdsjukdomar som till exempel ­demens, avslutar Lennart ­Arlinger. 

    Därför kan hörselnedsättning leda till demens

    Kopplingen mellan grav hörselnedsättning och demens har varit känd inom forskningen i ett tiotal år. Faktum är att hörselnedsättning har identifierats som den enskilt största riskfaktorn för att utveckla demens.

    Professor Frank Lin på Cochlear Center for Hearing and Public Health på Johns Hopkins University leder studien "Åldrande och kognitiv hälsoutvärdering hos äldre". Han utreder bland annat om behandling mot hörselnedsättning, med hjälp av bland annat optimal behandling av hörseln, skulle kunna motverka att personer i riskgruppen utvecklar kronisk demens. 

    – I mina tidigare studier fann jag att personer med en mild, måttlig och svår hörselnedsättning hade ungefär en tvåfaldig, trefaldig och femfaldig ökad risk att diagnostiseras med demens över tid jämfört med människor med normal hörsel, säger han.

    Professor Frank Lin.

    Frank Lins tes nu är att behandling av hörselnedsättning faktiskt skulle kunna minska risken för kognitiv nedgång och demens. 

    – Men det kräver en omfattande och kontrollerad studie, och det är den studien som jag för närvarande leder i USA, säger Professor Frank Lin. 

    Men mycket tyder på att han är något på spåren. När amerikanska Lancetkommissionen för demensprevention, intervention och vård granskade all tidigare forskning på området blev slutsatsen att hörselnedsättning var den enskilt största riskfaktorn för demens.

    – Många riskerar att bli socialt isolerade och drabbas av följdsjukdomar så som sämre långtidsminne och depression. Studier visar dessutom att personer med grav hörselnedsättning löper fem gånger högre risk att utveckla demens. Hörselproblem är ett tillstånd att ta på allvar, säger Lotta Vedholm, VD på Cochlear Nordic AB. 

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!