• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Efter nya behandlingen: Nu kan jag resa utan svullna ben!

    Efter en lyckad canceroperation väntade nästa stora utmaning för Magdalena Tempelman – komplikationer i form av besvärliga och smärtsamma lymfödem i ena benet. Men tack vare en ny operationsmetod är hon idag helt besvärsfri.

    Efter nya behandlingen: Nu kan jag resa utan svullna ben!

    I februari 2016 opererades Magdalena Tempelman för cancer i livmodern på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Operationen gick bra och var mindre dramatisk än vad hon förväntat sig.

    – Men något år senare märkte jag att det var något konstigt med mitt ena ben. Både benet och foten hade svullnat upp.

    Magdalena hade drabbats av lymfödem. Det innebär att lymfvätska har dämts upp i kroppen och omvandlats till fett. Den kraftiga och ofta smärtsamma svullnaden kan begränsa rörligheten i den påverkade kroppsdelen.

    Lymfödem är ganska vanligt och uppstår inte sällan efter en bröstcanceroperation, där kirurgerna tagit bort lymfkörtlar i armhålan och patienten sedan behandlats med strålning. Men besvär av den här typen kan även komma efter andra kirurgiska ingrepp och efter olyckor.

    Inte alls beredd

    I Magdalena Tempelmans fall handlar det om gynekologisk cancer och hon var inte alls beredd på de sena komplikationerna efter sin canceroperation.

    – Nej, det kom som en överraskning. Jag minns inte heller att jag fick någon speciell information om eventuella komplikationer efter operationen, säger Magdalena, som senare fick veta att hon hade ett stort stopp i vaden och ett ovanför knäet.

    Magdalena, 70, bor i en lägenhet i Uppsala och är ensamstående. Fast ensam är hon ju inte. Lakelandterriern Lilou är en mycket älskad familjemedlem och ser till att matte kommer ut i ur och skur. Magdalena, som är pensionär, har tre vuxna söner och en lång och spännande yrkeskarriär bakom sig där hon bland annat har arbetat som registrator på Akademiska sjukhuset.

    – Men jag har också en sömnadsutbildning och gick en mönsterkonstruktionsutbildning vid Tillskärarakademin en gång i tiden. Min dröm var att bli herrskräddare, fast så blev det inte. Nu hjälper jag vänner med en del syarbeten men mest syr jag till mig själv. Och så släktforskar jag. Släkten Tempelman har gamla anor.

    Endast två mycket små ärr på ena benet avslöjar i dag var lymfödemet satt på Magdalenas kropp.

    Upptäckte förändringar

    År 2006 drabbades Magdalena av cellförändringar i livmoderhalsen, förändringar som upptäcktes vid en rutinundersökning.

    – Jag skrapades och sedan har jag gått på kontroller varje år. Det kändes tryggt. Allt såg bra ut i tio år. Men 2016 upptäcktes nya cellförändringar och läkarna beslöt att det bästa var att operera bort livmodern och äggledarna.

    – Det är ju ett stort ingrepp normalt sett. Men jag opererades av en robot som gjorde fem små hål i magen på olika ställen. Jag fick åka hem efter två dygn och jag kände mest att det var skönt att det hela var över, jag var ju inte ens öm i magen.

    Magdalena har en syster i Skåne och dit reser hon ofta och gärna. Men på en tågresa söderut sommaren 2017 märkte hon att något var riktigt fel.

    – Jag hade knästrumpor och plötsligt såg jag att vänsterbenet ovanför strumpkanten var svullet. Det blev som en valk. Jag hade kanske haft lite svullnad tidigare och tänkte inte så mycket på det men nu satt jag ju ganska stilla i över fem timmar på tåget. Jag förstod rätt snabbt att det handlade om lymfödem.

    Magdalena fick så småningom en tid till ödemmottagningen på Akademiska sjukhuset. Hon fick veta att det är ovanligt med lymfödem efter robotkirurgi.

    – Jag hade ont och vänsterfoten och benet var svullet och spände. Vänsterbenet var lite större än det andra. Jag fick en så kallad kompressionsstrumpa som ska hjälpa till att transportera bort den lymfvätska som kan samlas i en arm eller ett ben efter till exempel en canceroperation.

    Magdalena masserade benet och försökte hålla det högt. Det hjälpte till en del. Och hon använde strumpan ibland, när det spände som värst, under långa kjolar och klänningar.

    Lymfödem betraktas som ett kroniskt tillstånd. Så därför blev Magdalena glatt överraskad när hon läste i tidningen om den nya behandlingen med mikrokirurgi mot lymfödem som börjat tillämpas i ett forskningsprojekt på Akademiska.

    – Jag skrev en så kallad egenremiss och fick komma på utredning. Man kontrollerade noga, med massor av tester, var stoppet satt och i maj förra året opererades jag med den nya metoden, LVA, som innebär att lymfvätskan leds förbi det skadade stället och på så sätt kan föras vidare ut i kroppen.

    Skedde i dagkirurgi

    Operationen skedde i så kallad dagkirurgi och redan på kvällen var Magdalena hemma i lägenheten igen.

    – Det blev bara två mycket små ärr på benet och jag hade inte ont alls. Det var verkligen en skonsam behandling.

    Efter operationen skulle hon under en tid inte gå i trappor eller ta långa promenader och benet var lite svullet. Men det hindrade henne inte från att åka med en av sina söner till Grekland bara någon månad senare.

    – Vi bodde på Hydra, som är en underbar, men mycket backig ö. Jag använde strumpan ibland, bland annat under flygresan, men det var en stor skillnad mot före operationen. Jag gick långa, sköna promenader. Och så simmade jag. Det var härligt!

    Idag är Magdalena mycket glad över att hon fick chansen att komma med i studien och behandlas med den nya metoden.

    – Benet känns jättebra. Nu slipper jag de otrevliga, smärtande spänningarna. Jag tar långa promenader med Lilou och jag går på gym.

    Fler långresor står förstås på önskelistan och att åka tåg till systern i Helsingborg är inte längre något som helst problem!

    Den nya metoden

    • Magdalena fick prova en ny form av mikrokirurgi, LVA, mot sina lymfödem.
    • Den innebär att lymfvätskan som har ansamlats i kroppen leds förbi det ­skadade stället och på så sätt kan föras vidare ut i kroppen.
    • Lymfoperationerna i Uppsala görs under mikroskop, eftersom lymfbanorna och venerna är tunnare än ett hårstrå.
    • Operationen kan få bort lymfödemet helt om patientens skador på lymfsystemet inte är för stora.
    • Tekniken har funnits i många år och använts ­utomlands, men det är först nyligen som den börjat användas i Sverige.

    Experten svarar på dina frågor

    Maria Mani är plastikkirurg och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av dem som opererar patienter med hjälp av den nya, skonsamma tekniken.
    Foto: Privat

    Vad är lymfödem?
    – Lymfödem innebär en ansamling av vätska i vävnaden till följd av ett skadat/påverkat lymfsystem. Med tiden sker en omvandling till fett och fibros i vävnaden. Symtomen varierar men det kan vara allt från en svullen kroppsdel, spänning, tyngdkänsla, smärta och påverkad rörlighet.

    Vilka drabbas?
    – Det finns i princip två typer av lymfödem. De så kallade primära uppstår "utan anledning". De är ovanliga och drabbar oftare yngre personer. Sekundärt lymfödem, som är den andra gruppen, uppstår efter en skada på lymfsystemet. Den vanligaste skadan på lymfsystemet sker i samband med cancerbehandling och då särskilt kirurgi och strål­behandling av lymfkörtlar. Lymfödem kan också uppstå efter till exempel olyckor och andra skador.

    När ska man söka vård?
    – Om man misstänker lymfödem bör man söka kontakt med sjukvården tidigt för att få råd om förebyggande åtgärder och vid behov behandling, så som kompressionsbehandling med en "strumpa" och ­rörelseträning.

    Vilka behandlingar finns det?
    – Det finns förebyggande åtgärder med viktkontroll och träning. Dessa åtgärder kan byggas på med kompressionsbehandling och olika typer av lymfmassage. Metoderna har för avsikt att lindra symtomen och hämma en försämring av lymfödemet. Därtill finns kirurgiska metoder som innefattar antingen volymreducerande kirurgi eller funktionsåterskapande. Vid volymreducerande kirurgi skär man bort överskottsvävnaden eller fettsuger bort den del av lymfödemet som fettomvandlats.

    Du arbetar med en ny skonsam operation vid lymfödem?
    – Ja, på Akademiska sjukhuset erbjuder vi både förflyttning av lymfkörtlar, lymfkörteltransferering, och så kallad LVA-kirurgi. Vid förflyttning av lymfkörtlar finns möjligheten att ta bort ärr och förbättra vävnaden genom tillförsel av frisk vävnad. Detta är en lite större operation som oftast tar en hel dag och man stannar på sjukhuset i cirka en vecka.

    – Lymfatikovenösa anastomoser, LVA-kirurgi, innebär att man kopplar om från lymfsystemet till vensystemet där lymfsystemet är skadat och bypassar på så sätt lymfvätskan förbi hindret och direkt in i vensystemet istället. För att vara aktuell för LVA-kirurgi måste man ha kvar en del intakta lymfbanor som vi diagnostiserar med en specialkamera på mottagningen.

    Kan man själv göra något för att förhindra lymfödem?
    – Om man genomgått cancerbehandling som riktats mot lymfkörtlar bör man ta till sig den information som finns om förebyggande åtgärder. Det handlar ofta om livsstilsfaktorer som viktkontroll och träning. Dessa åtgärder kan minska risken för och utvecklingen av, men inte förhindra lymfödem.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!