Det tar tid innan behandlingen ger gott resultat
Docent Gertrud Berg vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av våra allra främsta experter på sköldkörteln. Hon är numera pensionerad och tar inte längre emot patienter, men fortsätter sin forskning. Här svarar hon på våra frågor:
Hur fungerar sköldkörteln?
– Sköldkörteln är en körtel som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet. Den bildar det livsviktiga hormonet tyroxin, T4. Ute i kroppens celler omvandlas T4 till T3, trijodtyronin, som är det verksamma hormonet. T3 påverkar de flesta av kroppens organ genom att gå in i cellernas kärna och stimulera cellernas aktivitet.
– För att kunna bilda T4 behöver sköldkörteln grundämnet jod. Vid jodbrist kan sköldkörteln växa, vilket man kallar för struma. Det är speciellt viktigt för gravida kvinnor och barn att de får tillräckligt med jod för att kunna bilda T4 så att fostrets/barnets utveckling och tillväxt inte blir hämmad.
Vilken sköldkörtelsjukdom är vanligast?
– I Sverige är hypothyreos, underfunktion i sköldkörteln, den vanligaste sjukdomen. Vid hypothyreos har man för låg produktion av T4 och då går aktiviteten i cellerna på sparlåga.
Vilka är symtomen?
– Vanliga symtom är tilltagande trötthet och frusenhet, glömska, håglöshet och att sexlusten försvinner. Man blir trög i muskulaturen och kan få förstoppning. Huden blir torr, framför allt i ansiktet. Ett vanligt tecken är att ögonbrynen glesar ut. Man kan se en svullnad kring ögonen och rösten djupnar.
Varför drabbas man av hypothyreos?
– Vanligaste anledningen är en så kallad autoimmun reaktion där kroppens eget immunsystem angriper sköldkörteln och orsakar en inflammation. En utlösande faktor kan vara någon form av stress. Vid autoimmun hypothyreos finns ofta lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, i körteln och körteln kan ibland bli fast och förstorad. Det kallas struma eller Hashimotos sjukdom.
– Hypothyreos kan också starta efter behandling av andra sjukdomar i sköldkörteln.
Hur ställs diagnosen?
– Vid misstanke om hypothyreos kan man avläsa sköldkörtelns funktion genom att mäta ett hormon från hypofysen – TSH, tyreoidea stimulerande hormon. Om sköldkörteln bildar för lite T4 så ökar TSH. Man mäter också nivån av T4 och T3. Ibland kompletterar man med ett prov som heter anti-TPO som brukar vara förhöjt vid inflammation i sköldkörteln
– Man kan också ta ett prov direkt från sköldkörteln för undersökning i mikroskop. Vid hypothyreos ser man då inflammatoriska celler.
Om ämnesomsättningen istället blir för hög, vad beror det på och vilka är symtomen?
– Sköldkörteln kan ibland felaktigt producera för mycket hormon, vilket kallas hyperthyreos. Cellerna i kroppen stimuleras då till ökad energiförbrukning och ger på så sätt en hög ämnesomsättning. Hyperthyreos kan orsakas av tre olika sjukdomar: 1. Graves sjukdom, där antikroppar stimulerar körteln att arbeta istället för att förstöra den, 2. Toxisk multinodös struma, där sköldkörteln är förstorad och där vissa områden har för hög hormonproduktion, 3. Autonomt nodulus, som är en hormonproducerande godartad tumör i körteln.
– Vanliga symtom är ökad värmekänsla, darrningar, hjärtklappning, oro, sömnlöshet, avmagring och svårigheter att koncentrera sig.
Hur vanligt är det med störningar i sköldkörteln?
– Både hypo- och hyperthyreos är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnor är mer komplicerade än män när det gäller hormonomställningar i kroppen och är därför speciellt utsatta efter graviditet och i samband med klimakteriet. Det är också större risk att drabbas om andra autoimmuna sjukdomar som vitamin B12-brist eller diabetes typ 1 finns i släkten.
Finns det någon bra och botande behandling av de olika typerna av sköldkörtelsjukdomar?
– Hypothyreos behandlas i första hand med ämnet tyroxin, T4. Det vanligaste preparatet är Levaxin. Man mäter TSH för att se att dosen blir rätt. Det tar lång tid, 6–12 månader, innan kroppen har hunnit återställa balansen efter påbörjad behandling.
– I några fall blir patienten inte helt bra på enbart T4 och man kan då eventuellt försöka med ett tillskott av en låg dos T3, efter specialistbedömning. Sköldkörtelhormon från torkad svinsköldkörtel innehåller både T4 och T3, vilket kan vara anledningen till att vissa patienter föredrar detta preparat. Preparatet innehåller dock en ojämn fördelning av T4 och T3 i tabletterna. Man vet alltså inte säkert hur mycket av T4 i förhållande till T3 man får i sig vid varje dosering, därför kan det inte i allmänhet rekommenderas.
– Behandling med Q10, zink, B-12och D-vitamin, som patienten får, är bra rent allmänt. Men det viktigaste är att Levaxindosen ligger rätt.
– Hyperthyreos, som också kalls giftstruma, kan behandlas med operation, radioaktivt jod eller med tabletter.
– Eftersom B-12 brist är en annan autoimmun sjukdom som ibland uppträder samtidigt med sköldkörtelsjukdom, brukar man rekommendera att ta blodprov för B-12 brist vid sköldkörtelutredning.
Vad handlar forskningen om?
– Under senare år har man fått fram allt bättre metoder när det gäller hormonanalyser, vilket gör det lättare att ställa diagnos.
– Man diskuterar också mycket var gränsen för TSH skall ligga för att ställa diagnos för hypothyreos. Varje person har troligen en mycket snäv nivå som är den korrekta för just henne. Det viktigaste är kanske att se att det inte sker en förändring i TSH över tid.
Britt Jansson, 56, strålar av hälsa. — Jag har fått tillbaka mig själv igen, säger hon glatt.
Tröttheten var det värsta. Jag orkade ingenting, knappt ens tänka, säger Britt Jansson.
Hon minns tiden innan hon fick sin diagnos som en enda tung, förlamande dimma.
Men kanske var det inte så konstigt att hon var så utmattad och kraftlös, tänkte hon. Hon var trots allt ganska nybliven småbarnsmamma och med sina 45 år inte helt ung.
– Vi hade adopterat en liten flicka, Rishika, från Indien året innan och hon var bara fyra månader när vi, min man Bengt och jag, hämtade hem henne.
– Jag var mammaledig ett och ett halvt år, men jag jobbade en dag i veckan och då var Bengt hemma med henne. Det var väldigt fint, för på det sättet byggde de upp ett bra pappa-barnförhållande redan från början.
– Men jag blev bara tröttare och tröttare. Inte förrän jag kom till vårdcentralen fick jag förklaringen. Min sköldkörtel gick på lågvarv. När jag till slut fick medicin vaknade jag långsamt “till liv” igen. Men inte helt och hållet.
Vägrade ge upp
Britt och hennes lilla familj bor i idylliska Skälderviken i nordvästra Skåne. Villan har de själva ritat. Här finns stora, öppna ytor med plats för många vänner. Utanför fönstren leder en stenlagd gång ut mot ett litet lusthus, som nu, på vintern, tyst hukar under ett lätt snöfall.
Britt, som blivit 56 år, är kundrådgivare på Fonus i Helsingborg, ett arbete som till stora delar speglar hennes personlighet. I mötet med människor i sorg är hennes empati och närvaro äkta. Den privata Britt är också varm och öppen men helt naturligt lite mer lättsam och sprallig, som när hon släpper loss tillsammans med dottern hemma i soffan.
Rishika är en söt och kramgo tolvåring med vackra mörkbruna ögon. Hon är född med en förlossningsskada, som gör att hon inte är lika snabb i benen som sina jämnåriga och hon måste använda rullstol om hon ska ta sig längre sträckor. Men hon är kvick i tanken och härligt rapp i dialogen. Britt har alltid drömt om att en dag bli mamma. En dröm hon envist vägrat ge upp. – Jag har haft stora problem med cellförändringar och opererats flera gånger tills det bara blev en liten bit av en äggstock kvar, berättar hon. |
![]() Vi tänder levande ljus för det nya året. Britt och dottern Rishika, 12 år. |
– När Bengt och jag träffades var jag redan 37 år och den kvarvarande biten äggstock i så dåligt skick, att vi inte lyckades få barn trots ett par försök med provrörsbefruktning. Jag tror också att min sköldkörtelsjukdom antagligen låg latent då och gjorde det ännu svårare för mig att bli gravid.
– Istället bestämde vi oss för att försöka adoptera, helst ett så litet barn som möjligt. Och i maj 1999 fick vi veta att vi blivit föräldrar till en indisk flicka. Det var underbart!
Huden extremt torr
När Rishika var runt ett och ett halvt år började Britt få märkliga symtom. Hon blev allt tröttare och huden, speciellt i ansiktet, kändes extremt torr. Hon drabbades av oförklarliga koncentrationssvårigheter, sov mycket dåligt och stresståligheten sjönk markant. Hon kunde brusa upp för nästan ingenting. Varken Britt eller hennes man förstod vad det var för mystiskt som hände.
Britt bokade tid på vårdcentralen. Något var riktigt fel. Och det gick inte längre att skylla på livet som småbarnsmamma.
– Proverna min husdoktor tog visade klart att jag hade drabbats av hypothyreos, för låg ämnesomsättning. Den vanligaste behandlingen är läkemedlet Levaxin, och efter en tid kändes det också bättre. Jag började med 50 mikrogram, men sedan höjdes det till 100 mikrogram, en kapsel varje morgon.
– Men riktigt bra blev jag aldrig, symtomen hängde kvar, om än i lättare form. Men så för några månader sedan träffade jag en hälsoterapeut, som rekommenderade mig att komplettera Levaxintabletterna med en kur med torkad svinsköldkörtel , Thyrotaxin, plus Q-10, zink, B12 och D-vitamin.
– Det kändes kanske som om det vände litet även om jag ändå hade kvar en del symtom, som mycket besvärande vallningar och sömnsvårigheter.
– ”Det är något man får leva med vid dina år” var det besked min husdoktor hade när jag beklagade mig.
Var underbehandlad
Men Britt är inte den som ger sig i första taget. När hon för en tid sedan lämnade nya blodprover på vårdcentralen, visade det sig att det så kallade TSH-värdet nu ökat!
– Mina ganska normala 4,2 hade nu gått upp till 7,6. Det var därför symtomen inte gav med sig. Men genom en sköldkörtelspecialist fick jag rådet att gå tillbaka till min husläkare för att justera Levaxindosen. Jag var helt enkelt underbehandlad!
Under hösten har Britt börjat ta en högre dos Levaxin, 125 mikrogram.
– Nu har det äntligen vänt på allvar! Jag sover bra, vallningarna har minskat till nästan ingenting och min koncentration är mycket bättre.
– Jag känner mig jätteglad och är piggare än på många, många år. Tänk att det var så enkelt!