Alla över 30 borde testa blodtrycket regelbundet
Ronnie Willenheimer är docent vid Lunds Universitet och medicinsk chef för Hjärt-kärlkliniken i Malmö. Här svarar han på våra frågor om högt blodtryck.
Vad menas egentligen med blodtryck?– Blodtryck är det cirkulerande blodets tryck inne i blodkärlen. Trycket har konsekvenser för hjärnans kärl och hjärtats kranskärl och har man konstant för högt tryck ökar successivt risken för kärlskador med till exempel hjärtinfarkt och slaganfall som följd. |
Docent Ronnie Willenheimer |
Den risken blir också större om man dessutom är överviktig, har diabetes eller röker. Vi lever i en miljö som vi inte alls är skapta för med stress, felaktig kost, för lite motion och för mycket salt. Gör vi inget åt det kommer nio av tio av alla svenskar att utveckla högt blodtryck, hypertoni.
Hur mäts trycket?
– Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm Hg) och anges i två siffror, till exempel 120/80 mm Hg – systoliskt/diastoliskt. Det övre (systoliska) trycket visar blodtrycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig och skjutsar runt blodet i kärlsystemet och det undre (diastoliska) trycket när hjärtat slappnar av.
– Trycket varierar under dygnet och är lägst på natten när man sover. På morgonen, just när man vaknar kan trycket vara ganska högt och det beror på att stresshormonerna, som normalt väcker dig, finns kvar i kroppen en stund.
– När blodtrycket mäts på läkarmottagningen bör man först ha vilat under minst fem minuter i ett tyst rum med dämpad belysning, men så sker tyvärr inte alltid.
När är blodtrycket för högt?
– Det beror på åldern. Generellt kan man säga att högsta gränsvärdet i alla åldrar är 140/90 mm Hg, men ju yngre man är desto viktigare är det att det undre trycket inte blir för högt. Från 50 års ålder och uppåt har det övre, systoliska, trycket, större betydelse som riskmarkering för hjärt/kärlsjukdom.
Varför får man högt blodtryck?
– I de flesta fall hittar vi ingen direkt förklaring till det höga trycket, men klart är att vår livsstil och våra kostvanor spelar en stor roll. Saltkonsumtionen till exempel är alltför hög och många, många svenskar dör varje år som en följd av för mycket salt i maten. En stor bov i det är den översaltning livsmedelsindustrin står för. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer bör vi inte äta mer än 5-6 gram salt om dagen och vi skulle klara oss med avsevärt mindre än så, men i Sverige äter vi mer än dubbelt så mycket.
Vilka är symtomen på högt blodtryck?
– Man kan ibland få huvudvärk och en diffus känsla av att man inte mår bra. Men det farliga är att man sällan märker något, många vet inte ens om att trycket är för högt och har aldrig sökt läkare för det. Men ju högre trycket är, desto större är risken att man drabbas av stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och för tidig död. Ett bra tips är att kolla blodtrycket en gång om året efter man fyllt 30-40 år.
Vad händer när trycket är för högt?
– Vilket rörsystem som helst som utsätts för alltför högt tryck slits och blir skrovligt på insidan och våra blodkärl utgör inget undantag. Det höga blodtrycket skadar alla stora och små blodkärl i kroppen. Muskeln kring hjärtats vänstra kammare förtjockas och bli mindre elastisk, njurfunktionen försämras och de fina kärlen i ögonbottnen tar skada. Kolesterolet vi har naturligt i blodet kan lättare ta sig in i de slitna kärlväggarna och det leder till åderförfettning och plack som kan gå sönder och bilda proppar. De här propparna kan täppa till blodflödet. Det är alltså inte det höga blodtrycket i sig som leder till stroke utan orsaken är att kärlväggarna skadats av trycket.
Hur ska högt blodtryck behandlas?
– Högt blodtryck ska alltid behandlas för att minska risken för bestående skador och det handlar om en livslång behandling. Grunden för all blodtrycksbehandling är livsstilsförändringar som att röra på sig mer, att äta allsidigt med mycket frukt och grönt och fet fisk, att dra ner på saltet, att sluta röka och att dricka lagom med alkohol. Det är dessutom viktigt att undvika att gå upp i vikt och att stressa mindre.
– Men många behöver ta läkemedel. Alla verksamma mediciner har risk för biverkningar, men de är små med de moderna läkemedlen. Biverkningarna är dosberoende, därför är det idag vanligt att ge en kombination av flera läkemedel med olika angreppspunkter, där varje läkemedel kan ges i låg dos för att undvika biverkningar. Det är viktigt att behandla alla riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom, inte endast det höga blodtrycket.
– En ny läkemedelsgrupp har introducerats på marknaden; reninhämmare. De kan i vissa fall ha smärre fördelar framför befintliga medel, men kan knappast betraktas som revolutionerande.