Här kan du få veta mer
I Sverige finns organisationen Arytmialliansen som tillsammans med organisationen STARS informerar om sambandet mellan hjärtproblem och oförklarliga svimningar. På hemsidorna www.arytmia.se och www.stars-se.eu finns information. På den senare finns bland annat en checklista som man kan fylla i och ta med sig inför läkarbesök. Man kan även ringa 08-52 50 02 31 för att beställa information.
Vanliga orsaker till att man svimmar
En vanlig orsak till svimning är pulsförändringar, som i flera fall kan avhjälpas med en inopererad pacemaker. En annan anledning är epilepsi då man förutom medvetslöshet också kan få kramper. Lågt blodsocker och vätskebrist är andra orsaker till svimning.
Inopererad dosa registrerar pulsen
Ett sätt att få en förklaring till oförklarliga svimningar är att operera in en liten dosa intill hjärtat. Dosan, så kallad ILR, registrerar hjärtrytmen med EKG under lång tid, ofta flera månader och ända upp till tre år. Dosan kan läsas av utifrån utan att den tas ut och läkare kan se vad som hänt med hjärtat när man svimmat.
Att sätta in den lilla dosan under huden görs under lokalbedövning. Svimmar du då och då kan du be din läkare att eventuellt bli remitterad för att få en ILR.
Yrsel är vanligt när man blivit lite äldre. Därför är det viktigt att man exempelvis tar det lugnt när man reser sig från sängen.
Plötsligt händer det. Du blir yr, det svartnar för ögonen och sen minns du inget mer förrän du vaknar upp igen och undrar vad som har hänt. Det är då du förstår att du har svimmat. Ibland uteblir förvarningen.
– Mellan 40 och 50 procent av befolkningen svimmar en eller flera gånger i livet, säger Thomas Fåhraeus, överläkare och specialist på hjärtsjukdomar vid Lunds universitet.
Som erfaren pacemakerkirurg vet han att så kallade oförklarliga svimningar i själva verket kan bero på oregelbunden puls, hjärtarytmi, och att en pacemaker kan vara nödvändig behandling vid långsam puls. Hjärtrusningar behandlas på andra sätt.
– När man svimmar kan det bero på olika orsaker, berättar Thomas Fåhraeus.
– Den vanligaste är så kallad vasovagal synkope, som innebär att hjärnan får för lite blod på grund av att blodförsörjningen till hjärnan är för dålig, orsakat av blodtrycksfall och/eller långsam puls. Personer som drabbas kan vara avsvimmade en kort stund – från någon sekund upp till flera minuter. Enstaka patienter blir bättre av pacemaker här.
Sök hjälp!
Men är någon enstaka svimning något som man behöver oroa sig för?
– Det bör absolut undersökas, säger Thomas Fåhraeus. Att svimma kan få ödesdigra konsekvenser, till exempel om man kör bil. Det finns även fall där personer stått högt upp på en stege, svimmat, ramlat ner och fått skallskador.
Efter en oförklarlig svimning brukar den drabbade läggas in på sjukhus för observation med EKG och arbets-EKG. På vissa sjukhus används undersökning med så kallad tippbräda. Då spänns patienten fast på ett tippbord som vinklas i olika grader. Då kan man se om patienten svimmar när huvudet ändrar position.
En utsatt grupp är äldre, där yrsel och svimningar är en vanlig orsak till fallolyckor, ofta nattetid.
Doktor Fåhraeus rekommenderar alla äldre att ta det lugnt när de reser sig ur sängen. Den som är äldre, från 60 år och uppåt, kan ha förändringar i kroppens blodkärl, som innebär att hjärnan får en kort blodbrist när man hastigt reser sig upp.
