Doktorn: Ge inte upp - med rätt behandling blir nästan alla mycket bättreTor Ansved arbetar som neurolog sedan många år tillbaka. Han var tidigare verksam på Karolinska universitetssjukhuset och arbetar nu på Neurology Clinic Stockholm, i ett team med experter specialiserade på huvudvärk. Här svarar han på våra frågor om migrän:
Vad kan orsaka migrän?
– Sannolikt har de flesta en ärftlig benägenhet. Sedan triggas migränanfallet oftast av yttre faktorer. Vanliga orsaker är stress, blodsockerfall, oregelbunden sömn, växlingar i vädret mellan hög- och lågtryck och hormoner. En del kan även få migrän i samband med alkohol- eller matintag, till exempel rödvin, mögelost och citrusfrukter. Det gäller att hitta sin egen utlösande faktor.
Hur vanligt är migrän?
– 12–13 procent av alla svenskar har migrän. Dubbelt så många kvinnor som män är drabbade. Många har bara enstaka anfall medan vissa blir rejält handikappade.

– Ofta är det en dold sjukdom. Högpresterande personer, som inte klagar och ändå går till jobbet, drabbas. Det är en del av problematiken. Du måste lära dig att säga nej.

Vilka är symtomen?
– Förutom halvsidig huvudvärk är det vanligt med kräkningar samt känslighet för ljus, ljud och lukter. Vissa får en aura, flimmer för båda ögonen, och tappar delar av synfältet. Tillfällig halvsidig förlamning kan inträffa, ansiktet och armen kan tappa känsel och talet påverkas.

– En del får känningar före anfallet, till exempel hyperaktivitet eller ökat begär för viss mat. Migränanfall försämras av fysisk aktivitet, helst vill man ligga stilla i ett mörkt rum.

Hur ställer du en diagnos?
– Patienten måste ha de typiska symtomen och däremellan vara symtomfri. Problemet är att många patienter har en blandhuvudvärk, en kombination av migrän, spänningshuvudvärk och/eller läkemedelsutlöst huvudvärk. Den sistnämnda får du om du äter för mycket smärtstillande medicin. Det är viktigt att få en diagnos eftersom det finns bra behandlingar.
Vilka är behandlingarna?
– En del klarar sig på receptfria smärtmediciner, till exempel Alvedon i maxdos, samt att de går och lägger sig. Räcker inte det kan man prova ett antiinflammatoriskt medel som Ipren eller Voltaren. Tredje steget är triptaner, specifika migränmediciner. De finns som vanlig tablett, smälttablett, nässpray, stolpiller och spruta. Många klarar sig med en smälttablett men besväras du av kräkningar fungerar nässpray eller stolpiller bäst.

– En gyllene regel är att börja medicinera så tidigt som möjligt. De som till exempel vaknar när de är mitt uppe i ett anfall kan behöva ta sprutor för att få snabb effekt.

– Om du inte får hjälp av en sorts triptan bör du prova en annan. Patienter reagerar mycket olika på dem. Vi kan också erbjuda förebyggande behandling som komplement, till exempel en betablockerare eller medicinen Topimax.

– Nästan alla patienter kan bli avsevärt mycket bättre med rätt behandling. Ge inte upp om du inte får hjälp hos husläkaren. Kontakta en neurolog eller en huvudvärksmottagning.

Kan botoxinjektioner hjälpa?
– Ja, sannolikt blir botulinumtoxin-injektioner godkänt som förebyggande behandling vid migrän i vår. Det har visat sig att de som behandlats för rynkor på skönhetskliniker blivit av med migränen som en “biverkning”.

– Redan nu har en del neurologer börjat injicera botox i panna, käkar och nacke hos migräniker och det kan förhoppningsvis bli ett mycket värdefullt tillskott där annan behandling inte har fungerat.

Fall: Så tog jag kommandot över min migrän!