
Vad är prostata?
– Prostatakörteln är i normala fall valnötsstor och placerad under urinblåsan, där den omsluter urinröret. I prostatakörteln produceras ett sekret som utgör ungefär hälften av sädesvätskan.
– Prostatakörteln är i normala fall valnötsstor och placerad under urinblåsan, där den omsluter urinröret. I prostatakörteln produceras ett sekret som utgör ungefär hälften av sädesvätskan.
Vilka sjukdomar kan förekomma i prostatan?
– Yngre och medelålders män kan få infektion i prostatakörteln. Från medelåldern är godartad prostataförstoring en vanlig orsak till problem med urineringen. Med ökande ålder blir också cancer allt vanligare.
– Yngre och medelålders män kan få infektion i prostatakörteln. Från medelåldern är godartad prostataförstoring en vanlig orsak till problem med urineringen. Med ökande ålder blir också cancer allt vanligare.
Vilka är symtomen på prostatacancer?
– I tidiga skeden ger prostatacancer inga symtom alls. När det blivit en större tumör kan den ge problem med urineringen och ibland smärtor i bäckenbotten.
– I tidiga skeden ger prostatacancer inga symtom alls. När det blivit en större tumör kan den ge problem med urineringen och ibland smärtor i bäckenbotten.
Hur vanligt är det?
– Det är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige med 10 000 nya fall år 2009. Prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder, men från pensionsåldern och uppåt är det en vanlig sjukdom. Det är också den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland svenska män, med 2 500 dödsfall per år. Hälften av dem är då över 80 år gamla.
– Det är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige med 10 000 nya fall år 2009. Prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder, men från pensionsåldern och uppåt är det en vanlig sjukdom. Det är också den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland svenska män, med 2 500 dödsfall per år. Hälften av dem är då över 80 år gamla.
När ska jag gå till doktorn?
– Vid ökande urineringsbesvär, blod i urinen och tilltagande smärtor ska man alltid gå till en läkare.
– Vid ökande urineringsbesvär, blod i urinen och tilltagande smärtor ska man alltid gå till en läkare.
Vad är PSA och vad är ett normalt PSA-värde?
– PSA (prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som normalt produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan. Vid sjukdomar i prostatakörteln läcker mer PSA ut i blodbanan. Värden under 3 mikrogram per liter (eller 3 ng/ml) i blodet betraktas som normalt. Vid högre värden bör prostatakörteln undersökas.
– PSA (prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som normalt produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan. Vid sjukdomar i prostatakörteln läcker mer PSA ut i blodbanan. Värden under 3 mikrogram per liter (eller 3 ng/ml) i blodet betraktas som normalt. Vid högre värden bör prostatakörteln undersökas.
Räcker det med PSA-prov för att diagnosen ska bli prostatacancer?
– Män med förhöjda PSA-värden undersöks först med ett finger i ändtarmen. Samma väg genomförs ultraljud av prostatakörteln och vävnadsprovtagning, biopsi.
– Män med förhöjda PSA-värden undersöks först med ett finger i ändtarmen. Samma väg genomförs ultraljud av prostatakörteln och vävnadsprovtagning, biopsi.
Hur behandlas prostatacancer?
– Många män med en liten prostatacancer behöver ingen behandling alls, eftersom sjukdomen då oftast utvecklas mycket långsamt. För att bota män med prostatacancer kan man operera bort prostatakörteln eller ge strålbehandling mot den. Operationen görs antingen “öppet” med ett snitt i nedersta delen av buken eller med “titthålsteknik” med flera mindre snitt i buken, numera ofta med så kallad robotassistens. Strålbehandlingen kan antingen ges utifrån eller genom att radioaktiva isotoper förs in i prostatakörteln. Vid obotlig prostatacancer ges hormonbehandling som får sjukdomen att gå tillbaka.
– Många män med en liten prostatacancer behöver ingen behandling alls, eftersom sjukdomen då oftast utvecklas mycket långsamt. För att bota män med prostatacancer kan man operera bort prostatakörteln eller ge strålbehandling mot den. Operationen görs antingen “öppet” med ett snitt i nedersta delen av buken eller med “titthålsteknik” med flera mindre snitt i buken, numera ofta med så kallad robotassistens. Strålbehandlingen kan antingen ges utifrån eller genom att radioaktiva isotoper förs in i prostatakörteln. Vid obotlig prostatacancer ges hormonbehandling som får sjukdomen att gå tillbaka.
Vilka problem kan jag få efter de olika behandlingarna? Kommer jag att kunna ha sex i framtiden? Blir jag inkontinent och kissar på mig resten av livet?
– Efter operation och strålbehandling blir erektionsförmågan försämrad hos nästan alla och helt utslagen hos vissa. Det går att behandla impotens, men det kan ofta vara svårt att få sexlivet att fungera bra i alla fall. Chansen för att erektionsförmågan ska återhämta sig beror dels på hur stor tumören är, dels på hur god funktionen är före operationen. Efter en operation läcker nästan alla urin under några veckor eller månader, men de allra flesta blir helt täta igen. Bestående stort urinläckage förekommer, men är ovanligt. Efter strålbehandling kan en del män även få bestående ändtarmsbesvär. Hormonbehandling kan ge svettningar och värmevallningar, som “klimakteriebesvär”, samt minskad sexlust.
– Efter operation och strålbehandling blir erektionsförmågan försämrad hos nästan alla och helt utslagen hos vissa. Det går att behandla impotens, men det kan ofta vara svårt att få sexlivet att fungera bra i alla fall. Chansen för att erektionsförmågan ska återhämta sig beror dels på hur stor tumören är, dels på hur god funktionen är före operationen. Efter en operation läcker nästan alla urin under några veckor eller månader, men de allra flesta blir helt täta igen. Bestående stort urinläckage förekommer, men är ovanligt. Efter strålbehandling kan en del män även få bestående ändtarmsbesvär. Hormonbehandling kan ge svettningar och värmevallningar, som “klimakteriebesvär”, samt minskad sexlust.
Kan jag räkna med att bli botad?
– De allra flesta som opereras eller strålbehandlas för en tidigt upptäckt prostatacancer blir botade. När sjukdomen spridit sig är det i princip en obotlig sjukdom, men med bromsande hormonbehandling kan den ofta hållas i schack tills mannen hinner avlida av någonting annat.
– De allra flesta som opereras eller strålbehandlas för en tidigt upptäckt prostatacancer blir botade. När sjukdomen spridit sig är det i princip en obotlig sjukdom, men med bromsande hormonbehandling kan den ofta hållas i schack tills mannen hinner avlida av någonting annat.
Vad anser du om allmän screening för prostatacancer? Kommer det någonsin att införas i Sverige?
– Sedan 2009 vet vi att PSA-prov med två till fyra års mellanrum för män mellan 50 och 70 års ålder leder till minskad dödlighet i prostatacancer. Vi vet också att för varje man som har nytta av screening med PSA får mångfaldigt fler enbart negativa effekter. De negativa effekterna är framför allt att män som annars hade levt hela livet utan symtom på prostatacancer blir diagnostiserade som cancerpatienter och får behandling som minskar deras livskvalitet under årtionden.
– Sedan 2009 vet vi att PSA-prov med två till fyra års mellanrum för män mellan 50 och 70 års ålder leder till minskad dödlighet i prostatacancer. Vi vet också att för varje man som har nytta av screening med PSA får mångfaldigt fler enbart negativa effekter. De negativa effekterna är framför allt att män som annars hade levt hela livet utan symtom på prostatacancer blir diagnostiserade som cancerpatienter och får behandling som minskar deras livskvalitet under årtionden.
– Socialstyrelsen har därför hittills sagt nej till screening, men betonar å andra sidan att svenska män har rätt till att få balanserad information om fördelar och nackdelar med PSA-prov. De män som därefter vill PSA-testas ska också få det. Personligen tror jag att det bara är en tidsfråga innan alla svenska män i vissa åldersgrupper erbjuds screening för prostatacancer. Forskningen för att få fram kompletterande prover för män med ökade PSA-värden är intensiv. När vi har nya test som bättre kan förutsäga vilka män som har en på sikt allvarlig prostatacancer, är det utan tvekan dags för screening!
Fall: Kaj drabbades av prostatacancer – valde att vänta med operation