Lena Kilander är docent och överläkare vid geriatrikens minnesmottagning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon möter personer med olika typer av minnesstörningar, inklusive Alzheimers sjukdom. Här svarar hon på våra frågor om sjukdomen:Vid vilken ålder är det vanligt att få Alzheimers?
– Risken att få sjukdomen ökar med stigande ålder, den är vanligast efter 65 år. Men även yngre drabbas. Det finns Alzheimersjuka som är så unga som 45 år.
– Risken att få sjukdomen ökar med stigande ålder, den är vanligast efter 65 år. Men även yngre drabbas. Det finns Alzheimersjuka som är så unga som 45 år.
Vilka symtom ger Alzheimers sjukdom?
– Vanliga, tidiga symtom är glömska, inaktivitet och stresskänslighet. När man får de här problemen och inte är mer än kanske 55–60 år är det lätt för både den sjuke och omgivningen att tro att det beror på stress.
– Vanliga, tidiga symtom är glömska, inaktivitet och stresskänslighet. När man får de här problemen och inte är mer än kanske 55–60 år är det lätt för både den sjuke och omgivningen att tro att det beror på stress.
Vad beror sjukdomen på?
– Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan, nervceller som behövs för att minnet och tänkandet ska fungera. Sjukdomen beror ytterst på att ett onormalt protein, betaamyloid, sätter igång en rad olika processer som skadar nervcellernas funktion.
– Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan, nervceller som behövs för att minnet och tänkandet ska fungera. Sjukdomen beror ytterst på att ett onormalt protein, betaamyloid, sätter igång en rad olika processer som skadar nervcellernas funktion.
Hur ställs diagnosen?
– Man gör en minnesutredning. I den ingår en intervju med patienten och närstående för att kartlägga vilka symtom som finns och hur dessa utvecklats över tid. Vidare görs tester av minne och andra kognitiva funktioner samt en avbildning av hjärnan med skiktröntgen eller magnetkamera. Ibland tas också prov på ryggvätskan, där man kan mäta halten av två proteiner som avviker vid Alzheimers sjukdom.
– Man gör en minnesutredning. I den ingår en intervju med patienten och närstående för att kartlägga vilka symtom som finns och hur dessa utvecklats över tid. Vidare görs tester av minne och andra kognitiva funktioner samt en avbildning av hjärnan med skiktröntgen eller magnetkamera. Ibland tas också prov på ryggvätskan, där man kan mäta halten av två proteiner som avviker vid Alzheimers sjukdom.
Finns det bot?
– Nej, det finns tyvärr ingen bot, trots mycket forskning. Det forskas kring olika läkemedel, men än finns inget som botar Alzheimers, inget som kan bygga upp nervceller i hjärnan som gått förlorade.
– Nej, det finns tyvärr ingen bot, trots mycket forskning. Det forskas kring olika läkemedel, men än finns inget som botar Alzheimers, inget som kan bygga upp nervceller i hjärnan som gått förlorade.
Vilken behandling ges?
– Det finns symtomlindrande medicin, som ibland felaktigt kallas för bromsmedicin. Medicinen stoppar alltså inte upp sjukdomsförloppet, men den kan mildra besvären genom att höja nivån av ett signalämne, acetylkolin, som finns i hjärnans nervceller. Läkemedlen fungerar inte i ett tidigt stadium utan först när patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter är påverkad.
– Det finns symtomlindrande medicin, som ibland felaktigt kallas för bromsmedicin. Medicinen stoppar alltså inte upp sjukdomsförloppet, men den kan mildra besvären genom att höja nivån av ett signalämne, acetylkolin, som finns i hjärnans nervceller. Läkemedlen fungerar inte i ett tidigt stadium utan först när patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter är påverkad.
– Många mår också bättre av antidepressiv medicin, som lindrar nedstämdhet, irritabilitet och ångest.
Hjälper minnesträning, till exempel att lösa korsord?
– Jag har sett skräckexempel på anhöriga som börjat köra stenhård minnesträning på en släkting med Alzheimers. Det har bara effekten att den sjuke känner sig stressad, och mår ännu sämre. Aktiviteter är mycket viktigt, men det ska vara aktiviteter som man klarar av och mår bra av. All fysisk aktivitet, som dagliga promenader, och social samvaro tror vi hjälper till att behålla funktionerna under längre tid.
– Jag har sett skräckexempel på anhöriga som börjat köra stenhård minnesträning på en släkting med Alzheimers. Det har bara effekten att den sjuke känner sig stressad, och mår ännu sämre. Aktiviteter är mycket viktigt, men det ska vara aktiviteter som man klarar av och mår bra av. All fysisk aktivitet, som dagliga promenader, och social samvaro tror vi hjälper till att behålla funktionerna under längre tid.
Hur länge kan man leva med Alzheimers?
– Det går inte att säga i förväg. Många lever ett gott liv under åtskilliga år, trots sjukdomen.
– Det går inte att säga i förväg. Många lever ett gott liv under åtskilliga år, trots sjukdomen.
