Ola Nived är överläkare och docent vid reumatologiska kliniken på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Han är en av våra främsta forskare kring sjukdomen SLE och tilldelades i vintras, tillsammans med kollegan professor Gunnar Sturfelt, läkemedelsföretaget Pfizers stora forskningsstipendium 2010, Sveriges största stipendium för reumatologisk forskning. Här förklarar Ola Nived vad sjukdomen SLE innebär.
Vad är SLE?
– SLE, eller systemisk lupus erythematosus, är en reumatisk sjukdom som kan ge inflammation i olika organ i kroppen. Förutom leder och hud drabbas exempelvis ofta lungsäckar, hjärtsäcken, blodet, ibland njurarna och hjärnan. Sjukdomen är autoimmun, vilket betyder att kroppen felaktigt bildar antikroppar mot sig själv.
Hur vanlig är sjukdomen?
– Det finns i Sverige cirka 800 SLE patienter per miljon invånare och ungefär 50 nya fall per miljon insjuknar per år.
Drabbas kvinnor och män lika?
– Cirka 85% av alla patienter med SLE är kvinnor. Sannolikt kan de olika könshormonprofilerna mellan män och kvinnor ligga bakom den kvinnliga dominansen. Kvinnor har ett immunsystem som måste kunna tillåta graviditeter och har därför ett sämre vävnadsimmunskydd.
Är SLE ärftligt?
– Som de flesta sjukdomar finns en samverkan mellan ärftliga faktorer och miljön.
Syns sjukdomen utanpå?
– Ja, om patienten har hudutslag, mest typiskt är det så kallade “fjärilsutslaget” över näsa och kinder.
Vilka är de vanligaste symtomen?
– Ledsmärtor, hudutslag, trötthet, ibland feber och smärtor vid djupandning är vanliga symtom.
Är det en farlig och livshotande sjukdom?
– Nej, SLE var förr en allvarlig sjukdom med dödsfall tidigt i förloppet. Det är idag direkt ovanligt med modern behandling. På lång sikt finns en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och detta skapar fortfarande problem, men forskningen kring just detta är i dagsläget intensiv.
Kan barnet skadas om jag blir gravid?
– Nej, inte om sjukdomen är lugn. Det finns vissa antikroppar vid SLE som dock gör att mamman bör kontrolleras extra noga under graviditeten. En del mediciner mot SLE bör också bytas ut före en eventuell graviditet.
När ska jag gå till doktorn och vart ska jag vända mig?
– Om du har symtom enligt ovan bör du söka din husläkare som kan undersöka dig och ta prover. Ökar detta misstanken om SLE remitteras du till närmaste reumatolog, som är van att hjälpa patienter med denna diagnos.
Hur behandlas SLE?
– Den viktigaste behandlingen för alla SLE patienter är en medicin som heter hydroxyklorokin. Den dämpar många av de inflammationer som SLE ger upphov till. I akuta situationer behövs kortisonbehandling som har mycket snabb effekt, men tyvärr mycket biverkningar om man måste använda höga doser under lång tid. I sådana situationer brukar andra immundämpande mediciner användas.
Har behandlingarna svåra biverkningar?
– Kortison har tyvärr biverkningar vid långtidsanvändning med höga doser, som benskörhet, högt blodtryck, diabetes och depression. Övriga mediciner har betydligt mindre farliga biverkningar.
Kan man helt bli av med sjukdomen?
– Sjukdomen går perioder och kan någon enstaka gång lugna ned sig, men i regel kvarstår den livet ut. Någon botande behandling finns inte.
Vad kan jag göra själv för att lindra symtomen och förhindra komplikationer?
– Motionera, ät allsidigt, undvik sol som tyvärr kan utlösa SLE symtom och sluta röka om du gör det.
Hur ser din och din kollegas forskning kring SLE ut?
– Vår forskning är inriktad bland annat på att bättre förstå mekanismerna bakom sjukdomen. Vi har till exempel studerat ärftliga störningar i immunsystemet, som har betydelse för “renhållning” i kroppen. Döda celler som inte bortskaffas på ett normalt sätt kan sätta fart på immunsystemet och bidra till utvecklingen av SLE. Vi testar hela tiden nya behandlingar.
– Vi har visat att med regelbunden uppföljning kan man förebygga många problem och våra patienter har då minskat sin sjuklighet i SLE. Det har varit en fantastisk resa genom trettio år, där vi fått uppleva hur en svår och allvarlig sjukdom med bättre omhändertagande blir snällare och där patienterna idag kan leva ett mera normalt liv än när vi började. Många av dessa framsteg har skett i internationella forskningssamarbeten.
