Överläkare Lena Backlund är sektionschef på Sektionen för affektiva sjukdomar (förstämningssyndrom) och ångestsyndrom vid Huddinge sjukhus. Här svarar hon på våra frågor om bipolär sjukdom.
Vad är bipolär sjukdom?
– Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manodepressivitet, är en psykisk sjukdom och den innebär att man har humörsvängningar i form av manier och depressioner.
Vad kännetecknar sjukdomen?
– Depressioner är perioder som brukar präglas av flera av symtomen nedstämdhet, lustlöshet, irritabilitet, ångest och oro, sömnbesvär, aptitförlust och ibland även dödsönskan. I svåra fall förekommer också självmordstankar.
– Vid manier är man istället upprymd, med ökat självförtroende, snabbt tankeförlopp och ofta talträngdhet. Vid lindrigare manier kan man uppfattas som effektiv, kreativ, charmig, rolig och trevlig men tillståndet kan snabbt bli allvarligare med kraftigt nedsatt sömnbehov, irritabilitet, rastlöshet, omdömeslöshet och aggressivitet, som ofta leder till sjukhusvård.
– Det finns också sjukdomsepisoder med både depressions- och manisymtom samtidigt, så kallade blandepisoder.
Hur vanlig är bipolär sjukdom?
– Tillstånd med depression och svårare manier, bipolär sjukdom typ 1, förekommer hos en procent av befolkningen. En annan form med depressioner och lindrigare manier, bipolär sjukdom typ 2, uppträder hos ytterligare 1-2 procent. Det verkar vara ungefär lika vanligt i hela världen. Ungefär lika många kvinnor som män drabbas och de flesta insjuknar i tonåren eller som unga vuxna.
Vilka befinner sig i riskzonen?
– Ärftliga faktorer har stor betydelse för utveckling av bipolär sjukdom. Man brukar tala om en genetisk sårbarhet, som dock inte alltid leder till att sjukdomen utvecklas.
Varför bryter sjukdomen ut?
– Ofta, men inte alltid, finns det faktorer som bidragit till debut. Det kan vara olika former av stressande livshändelser, sömnrubbningar vid långa resor eller missbruk. En del personer får istället sina manier vid trevliga händelser, som sätter igång det glada humöret. Vi brukar likna det vid en bil som har gaspedal men inga bromsar.
När bör man kontakta sjukvården?
– Om man, utan ha drabbats av en tydlig sorg, varit nedstämd under flera veckor och det inte blir bättre, bör man söka läkare. Om det är så illa att man känner att man inte vill leva längre är det oerhört viktigt att omgående söka hjälp på vårdcentral eller inom psykiatrin. Sådana känslor är alltid symptom på sjukdom. Det gäller också om man varvar upp i humöret och omgivningen börjar reagera på att man inte är som vanligt.
Märker den sjuke själv att han eller hon är bipolär?
– Det kan vara svårt att förstå att man är sjuk första gångerna man drabbas av en bipolär sjukdomsepisod. Det brukar vara lättast att känna igen depressionen eftersom man då mår dåligt. Vid manier kan det vara svårare. Man känner sig ovanligt glad och trevlig och ju mer manisk man blir desto mindre förstår man att man är sjuk. Då kan anhöriga behöva kontakta vården för hjälp.
– På många ställen kan patienter och anhöriga få så kallad psykopedagogisk undervisning. Där lär man sig att känna igen mycket tidiga, och personligt färgade, tecken på insjuknande i mani och depression så att man kan söka hjälp innan tillståndet blir allvarligt. Det brukar då gå att förebygga ett återinsjuknande.
Vilka behandlingar finns det?
– Behandlingen är främst inriktad på att förebygga nya sjukdomsepisoder. Det görs framförallt med hjälp av stämningsstabiliserande mediciner. Ungefär en tredjedel av dem som får sådan medicinering tillfrisknar helt. Ofta lägger man också till pedagogisk och psykoterapeutisk behandling för att minska stress och förebygga återfall. Ibland behöver patienten särskild medicinsk behandling för depression eller mani.
Vilken typ av medicinering används?
– Den i allmänhet bästa stämningsstabiliserande medicinen är litium. Ganska vanligt är också valproat eller lamotrigin. Vid depression kan man behöva lägga till antidepressiva mediciner och vid manier så kallade neuroleptika som också är en psykosbehandlingsmedicin.
Är det vanligt att man lider av en annan psykisk sjukdom i kombination med bipolär sjukdom?
– Ja, olika ångestsjukdomar liksom ADHD är vanligt i kombination med bipolär sjukdom. Alkoholmissbruk är inte heller ovanligt.
Är sjukdomen livslång?
– Ja, det får man nog säga. Om man haft en mani eller depression är risken mer än 80 procent att man någon gång ska återinsjukna och nya sjukdomsepisoder återkommer under hela livet.
Går det att leva ett bra liv?
– Ja, de flesta kan leva ett bra liv med yrkesarbete, familj och barn. Många har få sjukdomsepisoder och mår bra däremellan. Man bör, för att undvika återfall, vara noga med sin förebyggande medicinering. Det är också viktigt med regelbunden sömn, att minimera stress och att vara uppmärksam på tidiga tecken på återinsjuknande.
