Peter Christensson är legitimerad psykolog med lång erfarenhet av hörselpatienter. Han arbetar vid Tinnitusmottagningen i Lund.
Här berättar han om missljud i öronen.
Vad är egentligen tinnitus?
– Ett missljud, till exempel tut, pip, sus eller brus, i örat som bara man bara själv hör. Besvären grundar sig ofta på att buller och höga ljud har skadat hörselnerverna i innerörat. Hur kraftigt eller hur irriterande missljudet är vet bara den drabbade själv. Men det går ju tyvärr inte att mäta utifrån.
Hur många beräknas lida av tinnitus?
– Gissningsvis 15–20 procent av alla har någon gång besvär, medan 1–2 procent har svår och ihållande tinnitus.
– Här kan jag passa på att berätta att ett litet svagt ljud kan upplevas minst lika irriterande som ett “jetplan” i örat. Det beror helt och hållet på hur lätt eller svårt man har att förlika sig med oljudet.
Vilka drabbas?
– Tidigare var män mest utsatta genom jobb inom “bullermiljöer” som industri eller militär. De var också aktiva med jakt och skytte.
– Men industriföretag och fack har varit bra på bullersanering. Nu planas kurvan mellan könen ut, därför att kvinnor idag ofta utsätts för höga ljud, inte minst i arbetet inom skola och dagis.
– Naturligtvis är också äldre mer utsatta på grund av sämre hörsel.
Finns andra orsaker än hörselnedsättning bakom tinnitus?
– Ja, bland annat kan läkemedel ge besvär, framförallt stora doser med acetylsalicylsyra, som finns i värktabletter. Slag mot huvudet är ytterligare en orsak, plus inte minst, negativ stress som kan ge muskelspänningar.
Vilka negativa effekter kan svår tinnitus få?
– Rädsla och ångest, framförallt om patienten valsat runt mellan olika vårdinrättningar utan att få hjälp. Det viktigaste är nämligen att bli medicinskt utredd omedelbart. Ju längre man går med en obehandlad tinnitus, ju svårare är det att bli botad.
– En del patienter blir också extremt ljudöverkänsliga.
Vilka råd ger du då den som får tinnitus?
– Först och främst att söka en vårdcentral och kolla att missljudet inte härrör från en vaxpropp eller infektion som är enkla att behandla.
– Är det inte orsaken ska man kräva remiss till en öron-näsa-halsmottagning för att få hörseln kollad mer noggrant. Ibland kan en hörapparat ge bra lindring.
– Om det i sin tur inte ger någon effekt ska man be om remiss till närmaste tinnitusmottagning, även om det är en bit att åka. Alla tjänar på det, både patient och samhälle.
– Ärligt talat tror jag i stort sett alla kan få effektiv hjälp om man bara hamnar rätt från början i vårdkedjan.
Vilken hjälp kan en sådan tinnitusmottagning ge?
– Där kan den drabbade få hjälp att komma till rätt specialist, till exempel en kiropraktor, bettfysiolog eller kanske en psykolog om orsaken är svår stress.
– Själv ger jag kognitiv beteendeterapi, KBT, och jag lovar – de flesta av mina patienter blir hjälpta. De får hjälp att leva med och hantera sin tinnitus på ett bra sätt. Det gäller att vända på tänkandet; missljud i öronen är inget tecken på svår sjukdom och inget att frukta. Kan man dämpa oro och lugna ner det muskulära systemet i kroppen, så kan besvären släppa. När man inte längre ser tinnitus som en katastrof blir den ofta lindrigare, ja, den kan till och med försvinna.
Finns annan hjälp?
– Ja, till exempel behandling mot muskelspänningar eller med hjälp av en liten apparat som liknar en hörapparat, men som skickar ett svagt brusljud in i örat. På sikt kan hjärnan programmeras om så att den inte fokuserar på tinnitusljudet längre.
– Däremot tror jag inte på hälsokostpreparat. Jag har träffat åtskilliga människor som lagt ut stora pengar på naturpreparat utan minsta effekt.
Vad kan man göra för att förebygga tinnitus?
– Först och främst att undvika buller – till exempel inte gå på disco utan hörselskydd. Hålla stressnivån på lagom nivå och att fysträna så mycket som möjligt.
Pågår någon forskning kring just detta problem?
– Ja det pågår mängder kring just brusljud i öronen. På sikt tror jag tinnitus inte kommer att vara något oöverstigligt problem om patienten redan från början hamnar rätt i vårdkedjan. Det handlar alltså även om att våra distriktsläkare remitterar den drabbade vidare till rätt instans.
Fall: Trots 50 år med tinnitus har jag levt ett rikt och aktivt liv!