Jan Hedner är professor och överläkare vid Sömnmedicinska avdelningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han är också en internationellt känd forskare när det gäller sömn och sömnapné. Här svarar han på våra frågor om sjukdomen.
Vad är sömnapné?
– Det rör sig om andningsuppehåll under sömnen. Man ska ha minst tio sådana i timmen, under vardera tio sekunder, för att det ska klassas som sömnapné. Vi talar också om andra former av andningsstörning, som kan uppträda som lätt andningspåverkan, vilket stör sömnen. Detta kan till exempel drabba gravida.
– Sömnapné beror på att man, under sömnen, är för trång i de övre luftvägarna. Bröstkorgen arbetar för att dra in luft men den kommer inte fram. När muskulaturen i svalget slappnar av under sömnen, kan inte luftvägen hållas öppen och det passerar inte tillräckligt med luft till lungorna.
– Kroppen har ett inbyggt larmsystem, en väckreflex, som bryter sömnen och därmed ger plats för andningen igen. Ofta märker inte den sovande detta själv.
Vilka är de vanligaste symptomen?
– Symptomen kan vara översömnighet på dagen, snarkning, muntorrhet, morgonhuvudvärk, nattliga svettningar, orolig sömn, att man måste gå upp och kissa, minst två gånger, på natten. Man kan luras att tro att det handlar om prostatabesvär när det i själva verket rör sig om sömnapné.
Vilka är riskfaktorerna?
– Övervikt har ett klart samband med sjukdomen. Två tredjedelar av vuxna patienter med sömnapné är överviktiga och har ett BMI över 25. Diabetes och reumatism kan öka risken, liksom brist på sköldkörtelhormon. Ett trångt svalg kan leda till sömnapné både hos barn och vuxna. Det finns ett starkt ärftligt samband för denna sjukdom.
– Alkohol och lugnande medel ger längre och tätare andningsuppehåll hos den som lider av sömnapné.
Vilka följdsjukdomar kan sömnapné ge?
– Sjukdomen kan ha långsiktiga, negativa effekter på hjärta och blodkärl. Stroke är ett exempel. Det finns ett starkt samband mellan sömnapné och högt blodtryck. Forskning har också visat att sömnapné kan leda till skador på blodkärlen. En trolig faktor bakom kärlskadan är den syrebrist man utsätts för under natten.
Drabbas fler män än kvinnor?
– Sömnapné anses vara dubbelt så vanligt hos män och de drabbas också tidigare i livet än kvinnor. Män brukar insjukna i 40-årsåldern, kvinnor i samband med menopausen. Sedan avtar ofta besvären efter sextio års ålder och sömnapné är inte så vanlig vid hög ålder.
Hur påverkas livskvalitén?
– Det blir förstås svårt att klara vardagen om man ständigt är trött och sömnig under dagen. Sömnapné verkar vara en viktig faktor bakom trafikolyckor och olyckor på arbetet. Det finns också en koppling till nedstämdhet och depression.
Vilka behandlingar finns det?
– Vid lättare sömnapné med snarkningar kan man testa en så kallad apnéskena. Det är en typ av tandställning som underlättar andningen genom att ge bättre passage för andningsluften. CPAP är en luftfläkt kopplad till en andningsmask. Apparaten blåser luft som ger ett övertryck i luftvägen och håller den öppen under sömnen. Trycket hindrar luftvägen från att falla samman. CPAP har funnits i 25 år och är en effektiv, helt biverkningsfri behandling utan kemikalier. Numera finns det också nya, mindre och självstyrande varianter av apparaten. Uppskattningsvis 70 000 svenskar använder CPAP idag.
– Förr opererades många patienter med sömnapné. Några få opereras fortfarande och då tar man bort vävnader i svalget för att underlätta andningen. Numera är det mest barn som opereras.
– Sist men inte minst är det mycket man kan göra själv, genom att ändra sin livsstil. Bästa egenbehandlingen är att gå ner i vikt, om man är överviktig!
– Man ska också vara försiktig med alkohol, som ökar snarkning och antalet andningsuppehåll. Det gör också vissa lugnande medel och sömnmedel.
Hur bedrivs forskningen?
– Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset forskar vi bland att om sambandet mellan sömnapné och högt blodtryck. Och hur man tidigt kan fånga upp och behandla de personer som riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom på grund av apnén.
– Vi studerar också hur olika läkemedel påverkar kroppens andningssystem och vi hoppas här att kunna hitta nya, effektiva behandlingsmetoder så småningom. Redan nu finns det läkemedel som är effektiva, men det är svårt att hitta rätt. Vad passar vem? Det är vår nästa utmaning.
– Forskningen handlar också om gravida kvinnor och ett eventuellt samband mellan sömnapné, högt blodtryck och preeklampsi, havandeskapsförgiftning.
