Ulf Frejvall arbetar som neurolog på Orupssjukhuset i Höör. Sedan tidigt 1990-tal har han forskat kring huvudvärk, till exempel kring triptaner, de nya migränmedicinerna. Här svarar han på våra frågor om migrän:
Vad är migrän?
– Det är en ärftlig och ofarlig hjärnsjukdom som gör att det uppstår en slags inflammation i hjärnan. Tidigare trodde man att migrän orsakades av att blodkärlen drar ihop sig, men det stämmer inte.
Vem kan drabbas?
– I de allra flesta fall finns migrän i släkten, men i princip kan vem som helst drabbas. Ofta börjar migrän tidigt, vanligast är att få första anfallet i de tidiga tonåren. Drygt en miljon, cirka 15 procent av den vuxna befolkningen, har migrän och det går 2-3 kvinnor på en man med migrän. Det kan vara hormonella orsaker till den skillnaden, men man vet inte säkert.
Vad orsakar migrän?
– Mer än 70 procent av de drabbade anger att stress utlöser ett migränanfall. Men det finns en mängd andra utlösande faktorer, till exempel hormoner, starka dofter, starkt solljus och en ojämn blodsockernivå (om du äter oregelbundet eller dåligt). Överrörlighet i leder finns hos en hel del patienter. Deras muskler tvingas arbeta extra mycket och det kan leda till smärta som kan utlösa migrän. De här personerna ska inte träna sina värkande muskler för då kan det bli ännu värre. Dessutom tror vi att en liten skelning skulle kunna utlösa migränanfall men vi vet inte säkert.
– Går man till botten med bekymret brukar det leda till en stor lättnad. Många får färre anfall när de till exempel börjar äta mellanmål och mer frukt och grönt. Kanske behöver de använda solglasögon vid starkt solljus.
Bör man undvika rödvin, grönmögelost och choklad?
– En del experter tvivlar på att detta utlöser migränanfall. Kanske är det istället så att man kopplar av till helgen och blir dålig när man slappnar av, inte på grund av maten. Nästa dag kommer anfallet. Då är det lätt att missta sig och tro att till exempel rödvinet var den utlösande orsaken.
Vad ger migrän för symtom?
– Huvudvärk (ofta ensidig), illamående, kräkningar, trötthet, ljud- och ljuskänslighet. Man måste ha minst två av dessa symtom, utöver huvudvärken, för att få diagnosen migrän. Anfallen brukar vara mellan 4–72 timmar. De kan komma tio gånger i månaden eller tio gånger under en livstid, det är mycket individuellt. Ibland kan man få symtom före ett anfall, till exempel trötthet, irritation eller känna sug efter att äta eller dricka något.
Hur ställs en diagnos?
– Genom att lyssna på patienten och försöka utesluta orsaker som högt blodtryck, tandgnissling, syn- och bettfel. Dessa kan ge spänningshuvudvärk som kan starta migrän. Har patienten till exempel inte bytt glasögon på 4–5 år kanhända det är dags.
Vad finns det för mediciner?
– Till barn rekommenderas paracetamol, till exempel Alvedon. Acetylsalicylsyra kan hjälpa ibland. Till vuxna ges ofta antiinflammatoriska medel, Naproxen är det vanligaste. I början på 90-talet kom receptbelagda migränmediciner, triptaner, och Imigran var den första. Idag finns det fem triptaner och alla är lika effektiva, 85 procent blir smärtfria vid ett anfall. Förebyggande mediciner som betablockerare och hjärt- och blodtrycksmedicin hjälper en del.
Vad finns det mer för hjälp?
– Många får hjälp hos sjukgymnasten, som kan lära ut olika avslappningstekniker. Kroppshållningen är viktig samt basal kroppskännedom. Likaså mjuk massage, till exempel bindvävsmassage.
Vad kan jag själv göra om jag får migrän?
– Det är viktigt att komma underfund med varför du drabbas och försöka göra något åt situationen. Genom att föra en detaljerad huvudvärksdagbok kan du ofta se mönster och samband, till exempel jämföra huvudvärken med din menscykel. Rökning och p-piller kan även förvärra sjukdomen. Även mediciner. Äter du för mycket piller riskerar du att få en läkemedelsutlöst huvudvärk. Medicinera inte så att du kan fortsätta jobba som vanligt, då kan migränen med tiden bli värre.
