Anders Englund är docent i hjärtmedicin och chef för Arytmicenter på Södersjukhuset i Stockholm. Här svarar han på våra frågor om förmaksflimmer, en folksjukdom som omkring 150 000 svenskar beräknas lida av.
Vad är förmaksflimmer?
– Jag vill enklast kalla det för ett elektriskt kaos i hjärtats förmak. Vid normal rytm pumpar hjärtat regelbundet blodet genom förmak och kammare vidare ut i kroppen.
Vid flimmer har rytmen kommit i olag. Hjärtat pumpar för fort och ineffektivt och då kan en del av blodet stå kvar i hjärtat med ökad risk för proppar.
Vad är de vanligaste symtomen?
– Hjärtklappning, då hjärtat slår fort och oregelbundet. Dålig ork, andfåddhet, andnöd, yrsel och svimning. Har du flimmer och anstränger dig kan pulsen hamna på över 200.
Man kan också ha så kallat tyst flimmer, som man inte är medveten om och som oftast upptäcks vid rutinkontroll med EKG. Detta är vanligt hos äldre.
Vilka drabbas av flimmer?
Risken ökar med åldern. Det är ovanligt under 50 år, men ungefär 10 procent av alla över 80 år har flimmer, och ofta ett tyst sådant. Det finns också samband med klaffsjukdomar, långvarigt högt blodtryck och att man ansträngt hjärtat mycket. Vissa toppidrottsmän har faktiskt en ökad risk.
Hur farlig är sjukdomen?
– Somliga flimmer går över av sig själva, medan andra är kroniska. Man får alltså lära sig leva med dem, men de måste behandlas. Obehandlat flimmer ökar risken för stroke och hjärtsvikt tre- eller fyra gånger.
Vilka behandlingar finns?
– Framför allt läkemedel som återställer hjärtrytmen och blodförtunnande medicin, som minskar risken för proppar. Man kan också ge elstötar akut för att återställa normal hjärtrytm. Det kräver att man tar blodförtunnande medicin innan, för att undvika proppbildning.
– Ablationsbehandling tar vi till för dem med svåra besvär som inte svarar på medicinering eller får biverkningar av medicinerna.
Hur går en ablationsbehandling till?
– Läkaren för in en kateter via ljumsken och värmebehandlar vissa delar av vänster förmak, vilket tar bort flimmerimpulsen.
70 procent av de behandlade upplever en varaktig förbättring och klarar sig sedan med enbart blodförtunnande läkemedel. Hittills är de flesta som behandlats med ablation män, men flimmer uppträder möjligen senare hos kvinnor. Bara de som är snudd på invalidiserade kommer i fråga.
Det handlar om resurser och väntetiden är mycket lång för ett sådant här ingrepp.
– På Södersjukhuset har vi dock nyligen öppnat ett arytmicenter för behandling av förmaksflimmer. Tack vare en ny robotteknik för ablationer kan vi nu behandla med större precision och minska risken för komplikationer. Men hittills har vi bara hunnit med ett fåtal patienter.
Det är väl viktigt att upptäcka flimmerpatienter tidigt?
– Ja, risken för stroke gör att man behöver sätta in blodförtunnande behandling så fort som möjligt. Dessutom kan ett obehandlat flimmer leda till hjärtsvikt och för tidig död.
Det görs försök med att operera in en övervakningsmonitor på patienter med ökad risk för stroke. Man använder också så kallat tum-EKG, som kan skicka över en bild till doktorn via telefon. Studier visar att det är ett bra sätt att fånga in episoder med tyst flimmer.
Forskas det mycket kring denna sjukdom?
– Ja, vi behöver nya läkemedel med färre biverkningar, som i dagsläget kan vara rätt allvarliga. Det gäller också att ytterligare förbättra ablationstekniken. Den tror vi definitivt på.
Fall: Nu slår mitt hjärta äntligen i normal takt
