Läkarens kommentarer
Ärftligheten har stor betydelse
Varje år opereras över 10 000 svenskar för gallsten. Tack vare nya, moderna operationsmetoder kan patienterna ofta åka hem samma dag som ingreppet görs. Anders Alwmark är docent och överläkare vid Kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Han är också kirurg vid lasarettet i Landskrona. Här svarar Anders Alwmark på våra frågor om gallsten:
Vad är gallsten?– Galla bildas i levern och innehåller ämnen som hjälper till att smälta maten. Gallblåsan är reservoar för gallan som håller balansen mellan kolesterol och andra ämnen. Om koncentrationen av galla blir för stor blir gallan övermättad och kolesterolet kristalliseras och bildar stenar. Storleken kan variera från några millimeter till några centimeter. De flesta stenarna består av kolesterol, gallsalter och kalcium. Många har gallsten utan att veta om det eftersom de inte har några symtom.
– Gallstensanfall får man när en sten förhindrar avflöde från gallblåsan till de djupa gallvägarna eller från de djupa gallvägarna till tolvfingertarmen.
Vilka är de vanligaste symptomen?
– Ofta kommer symptomen efter måltider med fet mat. Man får smärtanfall och smärtan startar under höger revbensbåge och strålar ut mot ryggen. Man kan bli kraftigt illamående och kräkas. Mellan anfallen kan man känna sig spänd i magen och få dålig matsmältning eftersom det inte finns tillräckligt med galla för att smälta fettet i födan.
– Om man får feber och långvariga smärtor kan det röra sig om en inflammation i gallblåsan. En gallsten kan också hindra galla från att nå tarmen. Gallan tränger istället ut i blodet och förorsakar gulsot.
Vilka riskfaktorer finns det?
– Ärftlighet är en kraftig riskfaktor. Det finns indianstammar där alla kvinnorna har gallsten. Andra riskfaktorer anses vara östrogentillskott, diabetes, övervikt, kraftig viktnedgång och förhöjda blodfetter. Vissa typer av tarmoperationer, bl a för att behandla fetma kan påverka närings- och saltomsättningen och orsaka gallsten. Risken att drabbas stiger också med åldern.
Vilka och hur många drabbas varje år?
– Hur många som har gallsten vet man inte eftersom många inte har några symptom. Mellan 11–12 000 personer opereras varje år för gallsten och fler kvinnor än män drabbas.
När ska man söka läkare?
– Om man får hög feber, allmän sjukdomskänsla och gulhet i hud och ögonvitor ska man genast söka vård, då det kan röra sig om en allvarlig inflammation i gallvägarna. Den måste behandlas med dropp, smärtstillande medel och ofta akut operation.
– Vid ett vanligt gallstensanfall, med kramp som varar kanske från några minuter upp till en halvtimme, är inte själva smärtan farlig, men man bör ändå söka läkare för att undersökas och få smärtlindring och kramplösande medel. Besvär som illamående och spändhet kan sitta i timmar eller dagar.
Vilka behandlingar finns det?
– Gallsten utan symptom behöver inte behandlas. Får man upprepade besvär med anfall mer än en gång i månaden görs ofta en enkel titthålsoperation, en laparoskopi, där gallblåsan och eventuella stenar i gallvägarna plockas bort. Ibland krävs det att vi gör en gammaldags öppen operation, t ex om patienten opererats i buken tidigare.
– En inkilad sten i de djupa gallvägarna kräver större operation eller ibland en behandling där man via magsäcken och tolvfingertarmen går in till gallgångens mynning, vidgar den och plockar ut stenen.
– Antiinflammatoriska stolpiller brukar fungera bra vid gallstensanfall. Hjälper de inte kan man få starkare preparat på akutmottagningen.
– Produktionen av galla fortsätter i samma utsträckning även efter det att gallblåsan tagits bort.
Finns det någon intressant forskning?
– Den viktigaste frågan är fortfarande obesvarad. Vad orsakar gallsten? Visste man det kunde man förhindra uppkomsten. Forskningen intresserar sig också för varför vissa drabbas och inte andra. Vilken är bästa metoden att bota? Kan en bra kost förhindra gallsten?
Se upp med maten!
Lider du av gallsten kan du vara känslig för vissa typer av födoämnen. Undvik fet mat och feta såser. Ägg, oskalade äpplen, gurka, rå lök och paprika kan också ställa till med problem. Kokta grönsaker brukar gå bra. En del tål inte rökt fet fisk, skaldjur eller stekt och grillad mat.
 Efter gallstensoperationen kan Meta Andersson njuta ännu mer av sina sköna promenader på stranden. |
Lite grus i gallvägarna. Det var vad Meta Andersson, redan för många år sedan, misstänkte att hon drabbats av. Och besvären var inte värre än att hon, artigt men bestämt, flera gånger tackade nej till operation.
– Fast när jag väl hamnade på operationsbordet i våras visade det sig att jag allt hade mer än bara lite grus i gallblåsan, berättar Meta. Många av Hemmets Journals läsare känner säkert igen Meta från bilder i tidningen. Hon arbetade på redaktionen i sammanlagt 27 år innan hon gick i pension sommaren 2007. |
Men att helt släppa kontakten med sin gamla arbetsplats och med läsarna har hon definitivt inte tänkt sig.
– Jag var reportagechef och under de sista åren redaktionschef. Fortfarande medverkar jag då och då med reportage. Jag är också reseledare på en del av tidningens populära läsarresor. Det är verkligen jätteroligt och spännande att följa med ut i världen och på köpet få lära känna våra trevliga läsare lite närmare!
Meta, som fyllt 66, bor i det lilla samhället Bjärred, strax norr om Malmö. Hon och maken John har en trivsam villa och det är nära till strand och hav. Meta uppskattar de dagliga, härligt friska långpromenaderna i strandkanten. Promenerar gör hon, oavsett årstid och väderlek!
– Därför var det inte alls roligt när jag började få ont i höger sida. Jag misstänkte att det var gallproblem eftersom jag för många år sedan genomgick en ultraljudsundersökning av urinvägarna och då tyckte läkaren att han skymtade gallsten. Men jag hade inga symptom då, berättar Meta.
Anlag för gallsten
Under de omkring 15 år som gått sedan ultraljudsundersökningen har inte Meta haft några gallstensanfall. Ibland har hon dock känt ett visst obehag under revbenen på höger sida.
– Men så för ett par år sedan blev det lite värre. Jag fick ont längre ner i magen också. Jag gick till doktorn och fick en remiss till Universitetssjukhuset i Malmö och där kunde läkarna, med hjälp av magnetröntgen, konstatera att jag hade sten i gallvägarna.
Vad som orsakat gallbesvären vet inte Meta. Men hon misstänker att det kanske finns en viss ärftlig faktor. En syster opererades för gallsten för några år sedan och Metas mamma drabbades av svåra gallstensanfall under flera års tid.
– Jag var i tonåren då och minns fortfarande hur jobbigt hon hade det. Anfallen var som kramper och hon försökte hänga i dörrposten för att få ner smärtorna. Till slut blev det operation och jag hälsade på mamma på sjukhuset, där hon fick ligga i minst en vecka.
Det är femtio år sedan och för Metas del har hela proceduren varit betydligt mycket enklare. Fast det tog ett tag innan hon tackade ja till den operation hon erbjöds.
– Jag tyckte ju inte att jag hade så allvarliga besvär, även om det gjorde lite ont ibland. Men i januari i år genomgick jag en så kallad ERCP-undersökning, där man för ner en liten kamera i gallvägarna.
Läkarna ville operera och plocka bort ut de gallstenar de fann, men ännu en gång tackade Meta nej.
– Jag kände mig nästan lite oförskämd som inte nappade. Men en operation är ändå en operation. Så kände jag. Läkaren suckade lite och sa att erbjudandet ju stod kvar.
Meta är i full gång igen efter operation, som bara lämnat några små ärr efter sig. Trots att hon är pensionär är hon fortfarande både skribent och reseledare i Hemmets Journal, än kan hon inte slita sig från alla härliga läsare!
Och tur var det för nu hände något som förändrade allt. Fjorton dagar efter det där sista läkarbesöket blev Meta och hennes man kraftigt magsjuka.
– Först John och två dagar senare jag. Det grasserade mycket sådant då, så det var kanske inte så konstigt. Sjukdomen kom och gick i vågor och det tog säkert en hel vecka innan jag kunde börja äta igen.
Meta kände att nu gällde det att hämta krafter och fixade en stor sallad med bland annat skinka, ägg och gurka.
– Men när jag ätit den fick jag riktigt ont i höger sida. Det gick jag med ett par dagar men det vägrade ge med sig, så jag ringde kirurgen och fick tid för återbesök två veckor senare. Gallstensanfall sa läkaren.
– Och då sa jag: “Ok då! Operera mig”, återger Meta.
Snabb operation
Sedan gick det snabbare än hon trott. Hon fick en kallelse till lasarettet i Landskrona, där läkare från Universitetssjukhusen i Lund och Malmö utför dagkirurgi. Fast ibland får patienterna, som i Metas fall, stanna kvar över natten.
– Jag opererades den siste mars i år. Då hade smärtorna jag fick efter salladsmåltiden klingat ut, så det var inte alls akut.
Operationen utfördes med laparoskopi som innebar att kirurgerna gick in i buken via små snitt, så kallade titthål. Den inflammerade gallblåsan togs bort och såren klistrades sedan igen med plåster och plastförband.
– Jag fick några små ärr. Tre prickar på höger sida av magen och ett ärr på tre centimeter under naveln.
När Meta vaknade upp ur narkosen fick hon syn på ett glas på bordet bredvid sängen:
– I glaset låg gallstenarna som läkarna plockat ut. Det var inte alls bara lite grus som jag trott. Det var fem stora stenar!
Mindre än ett dygn efter inskrivningen var Meta påklädd och utskriven, på väg hem och nöjd med behandlingen.
– Det är skönt att det är över. Jag har ju gått och dragit på det i så länge. Det gjorde lite ont i såren de första dagarna, men jag hade fått smärtstillande tabletter. Jag fick ingen tid för återbesök och inga dietråd.
Idag kan hon känna lite obehag i höger sida ibland. Det är inte ovanligt efter en gallstensoperation.
– Annars är jag i full gång! Min man är från Danmark och vi har ett hus på Jylland som vi ofta åker till. Och så läser jag mycket och tar tåget till min teckningskurs i Köpenhamn en gång i veckan. Vi tecknar av skulpturer på ett museum.
– Det är jätteroligt att testa vad man kan, fast någon Rembrandt blir jag nog inte…
