Cancern blev en ögonöppnare för Andrea: ”Jag vill finnas med länge för mina barn”

Andrea tyckte om att bli brun och har alltid solat mycket. När hon kollade upp en misstänkt prick på huden visade det sig att hon hade malignt melanom, hudcancer. – Då hamnade jag i en livskris, säger hon.

Andrea Bodling

Ålder: 39 år.
Familj: Man, en dotter och tre söner.
Bor: Norrköping.
Gör: Studerar internationell transportlogistik.

Hösten 2018 kände Andrea Bodling att det var dags att gå och kolla upp hudförändringen under vänstra bröstet. När hon solat i solariet hade det stuckit till i fläcken och hon var orolig över att den skiftade i svart.

Andreas farhågor besannades. Läkaren på vårdcentralen granskade hudförändringen med lupp och tyckte den såg misstänkt ut.

Fläcken opererades bort och det visade sig vara malignt melanom.

– Jag började genast googla på det, läste den ena skräckhistorien efter den andra och tänkte: Nu dör jag.

De allra flesta cancerformer kan ge metastaser, även hudcancer som malignt melanom. Det är metastaser och annan spridning av sjukdomen som kan göra den livshotande. Andrea förstod att hon gjorde något väldigt dumt när hon väntat ett helt år med att kontrollera hudförändringen.

– Jag kände skräcken komma. Varför hade jag väntat med att söka hjälp? Jag tänkte på riskerna, att malignt melanom är en dödlig sjukdom. Skulle jag dö och lämna mina fyra barn i förtid.

Hon läste att de flesta som drabbas av malignt melanom botas med kirurgi men att 10–20 procent får en spridning till lymfkörtlar. Andrea började känna och klämma på lymfkörtlarna i halsen, under armarna och i ljumskarna.

Skaffade nya vanor

En kontroll visade att hennes oro var obefogad. Men hon var i behov av att prata med en professionell person. Andrea bad om tid till en kurator.

Några år tidigare hade hon varit sjukskriven för utmattningssyndrom. Nu kände hon att diagnosen drog upp allt gammalt. Hon fick gå i samtal tio gånger. Hon fick också antidepressiv medicin. Efterkontrollen gav ett lugnande besked. Allt var borta.

– Jag har ett ärr på 10 centimeter under vänster bröst men det satte också spår i själen och det hjälpte jättemycket att få prata med någon. Jag har gått igenom alla krisstegen, jag har krisat rejält, bearbetat, lugnat ner mig och nu har den värsta rädslan släppt. Men jag fortsätter att vara försiktig.

Diagnosen blev början på en livsomställning. Andrea har läst på ordentligt om cancer, inte bara hudcancer, och vad hon kan ändra i sitt liv för att minska risken att drabbas.

– Jag vill finnas med länge för mina barn. Jag slutade helt med rött kött och blev vegan.

Andrea växte upp med ett riskbeteende kring hudcancer. Det förstod hon i efterhand. Någon solkräm med solskyddsfaktor existerade inte när hon var barn.

– Min lillasyster som är sex år yngre fick snabbväxande malignt melanom på armen efter mig. Så kanske hänger det ihop med att vi brände oss då och då som barn.

Skyddar barnen noga

Andrea har däremot varit noga med att skydda alla sina fyra barn med UV-dräkt, solhatt och solkräm med hög solskyddsfaktor om somrarna och varit särskilt noga på solresor. Men själv ville hon gärna få en snygg solbränna. På väg in i tonåren tänkte hon aldrig på att hennes intensiva solande kunde utgöra en fara för hudcancer och att det kunde påverka hennes liv.

– Jag har ljus porslinshy och blond hårfärg och borde varit extra försiktig i solen.

Inför sommaren har hon solat i solarium för att inte se blek ut på badstranden.

– Jag har varit en soldyrkare och ville bli brun, så såg skönhetsidealet ut. Jag ångrar att jag låtit mig påverkas och inte förstått att jag dög jättebra som jag var.

Både Andrea och hennes man Magnus har många leverfläckar på kroppen.

– Vi har nya vanor där vi kollar varandra en gång i veckan. Jag är inte rädd för solen men har fått en ny respekt för den. I dag har jag långärmat, keps även när jag badar och solglasögon och jag smörjer in mig med solkräm med hög solskyddsfaktor, minst 30.

Andrea råder andra som upptäcker misstänkta hudförändringar att inte vänta med att boka tid.

– Ser du nya fläckar och hudförändringar som växer, ändrar färg eller kliar, sök hjälp!

Ny metod ger snabbt besked om eventuell hudcancer

Oroar du dig över en hudförändring som ändrat form eller färg? Med en ny metod kan du numera snabbt får veta om det rör sig om cancer eller inte.

Ett instrument som kallas teledermatoskop kan upptäcka farliga hudförändringar på ett tidigt stadium.

– Ju tidigare vi hittar hudcancer desto bättre prognos har patienten, säger Elinor Nemlander, distriktsläkare på Sophiahemmet i Stockholm.

– Pigmenterade prickar kan se olika ut och på det här sättet kan vi upptäcka dem redan när de är små. Med den nya tekniken kan malignt melanom potentiellt botas på vårdcentralen om förändringen upptäcks och opereras i tid.

Så här går det till: Med hjälp av en app och ett förstorande dermatoskop som sätts fast på en särskild smartphone fotograferar distriktsläkaren på vårdcentralen en misstänkt hudförändring. Bilderna skickas till hudspecialister för bedömning och svaret kommer inom sju dagar, oftast snabbare.

– Det känns bra att kunna ge en orolig patient ett besked så snabbt och få en bedömning från expert på distans. Om det är malignt melanom kan jag oftast operera bort hudförändringen på vårdcentralen. Då går det ofta fort och man slipper långa resvägar, väntetider och onödiga besök, säger Elinor Nemlander.

Överläkaren Jan Lapins, docent i dermatologi vid Karolinska universitetssjukhuset, är en av dem som tar emot och granskar bilderna.

– Vi är alltid två specialister som tittar på dem. Sedan skickar vi ett svar där vi beskriver vad vi ser, vad det är för diagnos och vad vi rekommenderar ska göras, säger Jan Lapins.

Dermatoskopet visar hudförändringen i kraftig förstoring.

– Dermatoskop fungerar inte bara som ett mikroskop utan har också likheter med ett cyklopöga som gör att vi kan se djupare strukturer under hudytan, säger Jan Lapins.

Det gör att godartade hudförändringar kan särskiljas från elakartade på ett mycket säkrare sätt.

– En del hudförändringar kan vi avskriva som åldersvårtor och andra godartade hudförändringar. Men vi hittar också maligna melanom som snabbt kan opereras bort. Ju tidigare vi hittar cancer desto bättre prognos har patienten.

Malignt melanom

4 000 svenskar får varje år malignt melanom, som är den allvarligaste hudcancern. Under 2000-talet har antalet melanomfall fördubblats. Malignt melanom utvecklas ofta snabbt. Vanliga tecken är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form.

Basalcellscancer
50 000 svenskar får varje år basalcellscancer, eller basaliom, som är den vanligaste tumörsjukdomen. De flesta drabbas efter 50 års ålder och risken ökar med åren. Typiska tecken är en knottra som är skör och blöder lätt eller ett sår som inte läker, ofta sätter den sig på en näsvinge eller ett öra. Basalcellscancer är inte livshotande men tumören kryper in i huden och fräter sönder vävnaden den växer i.

Skivepitelcancer
Skivepitelcancer i huden drabbar äldre personer i 70–75-årsåldern och är vanligare bland män, varje år upptäcks omkring 7 000 fall. Oftast finns den i ansiktet, på underläppen, ett ytteröra, en handrygg eller en kal hjässa. För kvinnor är ansiktet och dekolletaget ett riskområde.

Så solar du säkert

Undvik solen mitt på dagen och skydda dig med skugga och tunna svala bomullskläder, helst långärmat och långa byxor, keps eller hatt och solglasögon. Använd solskyddsfaktor SPF 30–50 på de ställen du inte kan skydda med kläder.

Håll koll på fläckarna

Ha som vana att titta på huden. På det viset upptäcker du lättare hudförändringar och fläckar på huden som plötsligt börjar växa eller förändras i form och färg men märker också om du får små sår utan anledning och som inte vill läka. Det viktiga är att ta hudförändringar på allvar och söka vård snabbt.

Tips: Det finns en ny instruktionsfilm på vimeo.com från Södersjukhuset: Självkontroll av huden korr I

Annons
Scroll to Top