Dela upp arvet utan bråk – våga prata om det som är jobbigt

Min pappa har precis dött. Det är tungt och sorgligt när vi sitter där, mina två systrar och jag, i lägenheten som varit hans eget universum. Vi ska dela upp och reda ut ett helt liv.

Ett liv bestående av drömmar, förhoppningar, minnen och upplevelser. Vi är två helsystrar och en halvsyster.

Bilder från filmer där arv orsakar osämja spelas upp på min näthinna. För det här är som bäddat för konflikter. Pappa dog plötsligt och vi har i ärlighetens namn aldrig någonsin haft ett samtal om hur han vill ha det sedan.

Men vi lyckas hålla sams. Vi diskuterar och vi sätter post-it-lappar. Vi gråter och vi skrattar. Stannar upp, tittar på bilder och jämför minnen.

Faktum är att vi, i samband med att vi gör bodelningen, kommer närmare varandra än någonsin tidigare. Och jag önskar att pappa kunde se det här, för jag tror att det skulle göra honom lycklig. Men jag önskar också att vi någon gång pratat om hur han skulle vilja ha det när han dog. Det gjorde vi aldrig.

– Ni är inte ensamma om att inte prata om döden. Vi är inte vana vid döden i vårt samhälle och vi tror att vi skyddar varandra genom att undvika det obehagliga ämnet, säger Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut som tillsammans med advokat Tobias Peedu är en av programledarna för SVT:s nya serie Allt går i arv.

Det finns flera orsaker till att vi undviker ämnet – trots att det ju är det enda vi kan vara säkra på kommer att hända. För det första är det en skrämmande och sorglig tanke att vi någon gång inte längre kommer att finnas.

– De flesta är rädda för att uppfattas som giriga eller missunnsamma. Vi vill inte låtsas om att pengar eller saker betyder något. Men det gör det. Och det är viktigt att försöka göra rätt från början, annars finns det en stor risk för en kvardröjande bitterhet, säger Jakob Carlander.

Prata med varandra

Han har under årens lopp mött otaliga människor som hamnat i svåra konflikter efter att en närstående gått bort. Framför allt riskerar den här bitterheten över orättvisan – verklig eller inbillad – att förstöra relationer mellan syskon, syskonens partners och syskonbarn i åratal framåt.

– Ibland kan det faktiskt vara enklare att släppa prestigen och ge med sig. Man behöver helt enkelt ställa sig frågan: Är det värt att förstöra en relation för att jag ska stå på mig?

För även om det naturligtvis finns lagstadgade regler kring hur arv ska delas upp, där varje dödsbodelägare har rätt till sin arvslott, kan det räcka med att ett av syskonen sätter sig på tvären och säger “Den här ska jag ha” för att bråket ska vara igång. Ett bråk som lätt kan tappa alla proportioner, även om det från början kanske bara handlade om ett föremål utan större värde.

– Av hänsyn till de efterlevande tycker jag att alla ska skriva några rader om hur man vill ha det efter sin död.

Han tycker också att man ska prata med sina efterlevande om önskemålen.

– Det räcker inte att skriva, utan man måste ta själva samtalet också. Tänka in konflikten innan den har inträffat och ta ansvar för det man skriver så att barnen slipper stå till svars inför varandra.

Jakob Carlander poängterar vikten av att vara så rättvis som möjligt och att inte favorisera något barn. Risken är nämligen stor att man annars börjar värdera relationen och att tankar om vem som stått föräldrarna närmast börjar gro.

– Visserligen har alla arvsberättigade en lagstiftad rätt till sin del av arvet, men det finns också en moralisk rätt och också här måste man vara rättvis vid fördelningen, säger Jakob Carlander.

Skriv ett testamente

Advokat Tobias Peedu möter ofta klienter som behöver hjälp att reda upp arvet efter närstående.

– Och det är konflikter som blivit allt vanligare i takt med att vi får nya familjekonstellationer. Har man en kärnfamilj är det en sak, men har man till exempel särkullbarn på olika håll blir det mer komplicerat, konstaterar han.

För den som har sett tvprogrammet blir det tydligt hur viktigt det är att prata med varandra.

– Kommunikation kring vad som ska hända vid dödsfall är A och O. Av hänsyn till de efterlevande bör man skriva ordentliga papper och i förväg informera alla parter om vad som står i dessa.

Det är vanligt att man skriver på lappar hur man vill att kvarlåtenskapen ska fördelas, men det räcker inte.

– Lappar och brev ska bara ses som ett önskemål och har inget juridiskt värde. Ska dina önskemål gälla juridiskt ska du skriva ett testamente.

Testamentet kan göras som ett vanligt dokument som bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena får inte vara släkt med dig och de behöver inte veta innehållet i testamentet, men de måste veta att det är ett testamente de bevittnar. Därefter ska testamentet skrivas under av dig och de två vittnena samt helst också dateras.

– Det är inte helt ovanligt att testamenten kommer bort. Därför kan det vara lämpligt att lämna sitt testamente på en begravningsbyrå för så kallad dokumentbevakning, där kopia sedan skickas ut till berörda. Det är också viktigt att, om man skrivit flera testamenten, återkalla de tidigare versionerna eller ange om det senare testamentet ska ses som ett tillägg, säger Tobias Peedu.

Det går också att boka tid hos en jurist eller begravningsbyrå för att få hjälp att skriva sitt testamente. På så sätt kan man vara säker på att allt går rätt till och få hjälp att reda ut eventuella fallgropar.

– Det kostar från några tusen kronor och uppåt och kan vara bra till exempel i samband med generationsskifte där ett företag, en skogsfastighet eller en familjegård ska gå från en generation till en annan, säger Tobias Peedu, som också tycker att man bör upprätta äktenskapsförord med tanke på att skilsmässofrekvensen ökat i samhället.

Var tydlig med allt

När föremålen i hemmet ska fördelas behöver man inte ta in en bouppteckningsman och det går även att göra själva bouppteckningen på egen hand.

– Däremot är det viktigt att följa formalia så att alla dödsbodelägare blir kallade.

Är man osäker på värdet av dödsboets tillgångar ska dessa värderas av värderingsman och det är viktigt att kontrollera om det finns förskott på arv och gåvor. Inför ett skifte bör tillgångar, skulder och latenta skatter upptas för att dödsbodelägare ska ha ett korrekt beslutsunderlag.

– Hur man fördelar föremålen i hemmet är upp till dödsbodelägarna. Man kan dra lott, man kan sätta post-itlappar och prata ihop sig, men man kan också ha internauktion där dödsbodelägarna själva får lägga bud. Det är också möjligt att sälja dödsboet externt och därefter dela på pengarna.

Oavsett vilket är Jakob Carlanders och Tobias Peedus råd att man ska sträva efter att vara tydlig inför sina efterlevande med hur man vill ha det.

För det viktigaste arvet vi kan lämna ifrån oss handlar inte om föremål eller pengar. Det handlar om att lämna rätt förutsättningar för att syskon och övrig släkt ska fortsätta att umgås och ta hand om varandra och på så sätt föra arvet vidare.

Tänk på det här när ni delar upp arvet

1. Lämna partners utanför om ni är syskon som ska dela upp arvet sinsemellan.

2. Ibland kan det vara smidigast och enklast att släppa kampen och prestigen om ni inte kan komma överens. Det viktigaste är ofta relationen.

3. Se till att gåvor som du ger till dina barn eller till din partner dokumenteras noga. Ange också om gåvan är ett förskott på arvet eller om det är just en gåva.

4. Berätta i förväg för alla barn hur du tänker kring fördelningen av din kvarlåtenskap.

5. Se till att dina önskemål finns skriftligt och att dessa är bevittnade och helst också daterade.

6. Om du lever med en partner som du inte är gift med, var noga med testamente.

7. Om du eller din partner har barn från tidigare äktenskap, tänk in särkullbarnens rätt att erhålla sitt arv omedelbart vid förälderns bortgång.