• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Jona och Etta har planterat 400 nötträd: "De kan stå i tusen år"

    Valnöt, mandel och andra nötter hör julen till. Jona och Etta har en vision om att skapa en skog med olika nötträd. De har börjat plantera träd som måste växa ganska länge innan de ger skörd.
    – Det gäller att ha tålamod!

    Jona och Etta har planterat 400 nötträd: "De kan stå i tusen år"
    Jona och Etta började plantera nötträd vid sin gård för sex år sedan.

    Har du någon gång undrat var nötterna på julbordet kommer från? Svaret är att de är importerade, i regel från Polen som för många år sedan konkurrerade ut de svenska nötodlare som fanns.

    Det tänker Jona Elfdahl och Etta Säfve ändra på. På sin fyra hektar stora gård söder om Kivik har de planterat ungefär 400 nötträd av olika sorter.

    – Det är ett långsiktigt projekt, berättar Jona. Det tar fem år innan träden ger någon skörd. Om tio år hoppas vi att de ger så mycket att det blir lönsamt.

    Jona är trädgårdsmästaren och konstnären som för drygt tio år sedan flyttade ner från Stockholm och köpte gården Lilla Skräddaröd vid Rörum.

    – Jag är huvudsakligen konstnär, men odling har alltid intresserat mig så målsättningen var redan från början att vi skulle bli självförsörjande på grönsaker, säger han.

    För några år sedan flyttade sambon Etta in på gården och de driver nu odlingen och konstnärsgruppen Gylleboverket tillsammans.

    – Mitt intresse för nötodling började med ett stort miljöintresse. Jag ville visa att vi kan producera mat utan traktorer och utan att behöva börja om varje år, säger Jona.

    För sex år sedan planterade han de första nötträden på gården.

    – De första jag planterade har börjat ge en liten skörd, säger han och plockar några hasselnötter samtidigt som vi går en runda i nötodlingen.

    Jona Elfdahl håller upp en nöt.

    Valnötter är mest lönsamma, menar Jona.

    En mäktig känsla

    För två år sedan skedde den stora planteringen när Jona och Etta grävde ner merparten av valnötsträden, de äkta kastanjerna och mandelträden.

    – Vi har ett 80-tal valnötsträd och det är tillsammans med kastanjerna de som kommer att bli de kommersiellt mest lönsamma. De ger en bra skörd samtidigt som de betingar ett högt pris.

    Vid kastanjerna stannar vi till och Jona får något drömmande i blicken.

    – Det är en mäktig känsla när man tänker på att vi har planterat träd som kan stå här i tusen år. Hassel och kastanjeträd kan bli så gamla. Ett valnötsträd blir 200–300 år, men det är ändå imponerande jämfört med ett plommonträd som bara blir 30–40 år.

    – Kastanjerna blir dessutom uppemot 30 meter höga, vilket man måste tänka på när man planterar dem, säger Etta.

    Jonas och Ettas vision är att det om ett par decennier ska finnas en skog av nötträd blandat med fruktträd och andra träd som omger Lilla Skräddaröd. Men det är ingen enkel sak att omvandla gammal betesmark till skog.

    – Innan träden mår bra här måste ängen förvandlas till en skogsekologi. Vi planterar in alla vilda träd och buskar vi kan hitta med nötträden för att snabba på successionen. Det är ärttörne, silverbuskar och klibbal som binder kväve i marken, men också fjärilsbuskar och andra växter.

    Etta och Jona vid ett treårigt kastanjeträd.

    Etta och Jona vid ett treårigt kastanjeträd. Trädet kan bli 30 meter högt och tusen år gammalt.

    Pekan och pinje

    Enligt Jona och Etta är det en förutsättning för att de ska lyckas odla nötter på Österlen.

    – Det måste skapas en ekologisk mångfald med mycket svampar och insekter för att få nötträden att trivas. Det finns nästan inga träd som klarar sig utan samarbetet med svampar.

    Efterhand som nötträden etablerar sig gallrar de bort de andra träden och buskarna.

    – Sedan träden väl etablerat sig är de lättskötta. Om man lyckats skapa ett ekologiskt system som i en skog behöver de varken gödsel eller bevattning.

    Även om valnötsträden ger bäst avkastning rent ekonomiskt hoppas Jona och Etta mest på de äkta kastanjerna. De har ett 80-tal kastanjeträd som de själva har odlat fram från nötter. De har också planterat ett 60-tal mandelträd.

    – De är de svåraste att få att trivas här eftersom de varken vill ha för blött eller för kallt. Det bästa är att ympa mandel med plommonträd som grundstam. Då blir de härdigare, men å andra sidan inte lika gamla som äkta mandelträd.

    Förutom de vanliga julnötterna odlar Jona och Etta även mindre mängder pekannöt och de har några enstaka pinjeträd.

    – Men det lär ta 25 år innan vi får någon skörd med pinjenötter så det gäller att ha tålamod, säger Jona med ett skratt. Vi odlar för framtiden.

    En handfull kastanjer.

    Den äkta kastanjen som är ätlig ska inte förväxlas med den vanliga hästkastanjen, som är giftig.

    4 nyttiga nötter

    Hasselnöten innehåller gott om kalcium som hjälper vårt nervsystem och bidrar till att hålla benstomme och tänder friska och starka. Nötterna innehåller dessutom gott om E-vitamin som motverkar inflammationer och infektioner.

    Valnöten är egentligen ingen nöt utan kärnan i en stenfrukt. Valnötter innehåller mycket omega-3. De är proteinrika och eftersom de även innehåller mycket järn motverkar de trötthet och hjärtklappning.

    Mandel är egentligen också ett frö från en stenfrukt. Cirka 80 procent av världens mandel odlas i Kalifornien. För att få härdigare mandelträd och anpassa dem till vårt klimat ympar Jona och Etta mandelkvistar på plommonträd.

    Kastanjenötter brukar man inte hitta i julens nötskål, men i England, Frankrike och Sydeuropa är de mycket populära och äts som konfekt med salt och smör. Äkta kastanj ska inte förväxlas med hästkastanjer vars nötter är giftiga.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!