Elisabeth Tarras-Wahlberg: Det finns hemligheter jag aldrig berättar

För de flesta svenskar är Elisabeth känd som hovets press- och kommunikationschef under många år. Hon har jobbat med kommunikation och mediehantering hela sitt yrkesliv och hennes nya bok Journalister är också människor är lite som ett yrkesmässigt testamente.

– Jag tycker det finns så många förutfattade meningar om journalister och boken är ett sätt för mig att försöka bidra till att minska klyftan mellan dem och allmänheten. Dessutom vill jag i boken ge råd hur man hanterar media, säger Elisabeth.

Elisabeth Tarras-Wahlberg har äntligen tid att njuta av livet. Under tiden som hovets presschef var hon tillgänglig dygnet runt.

Vad är du mest stolt över under dina 30 år tid på slottet?
– Att jag fick vara med om att bygga upp kommunikationen för ett modernt kungahus. Jag kom till hovet 1976, några år efter kungens trontillträde 1973. Han och drottningen förnyade monarkin och hovet med varsam hand. Jag fick exempelvis vara med om inspelningen av SVT:s första så kallade julprogram med kungaparet. På den tiden var det i princip det enda kungliga tv-program som sändes. I dag är det annorlunda. Det vet jag av egen erfarenhet som expertkommentator på TV4.

Så har vi sett Elisabeth Tarras-Wahlberg många gånger – några steg bakom kungen och drottningen. Här är de på väg till Victorias första skoldag.

Mindre stolt över?
– Åh, det är många saker. Till exempel “Bruneiaffären”, jag önskar att det där hade fått en snabbare vändning än den fick. På grund av både teknik och mänskliga faktorer blev kungens uttalande om att Brunei skulle vara en demokrati så mycket större affär än det hade behövt bli. Allt var ju egentligen en kommunikationsmiss.

Vad tillhörde dina arbetsuppgifter på slottet?
– Det var inte ett yrke, det var en livsstil. Det innebar 365 dagar om året där jag ständigt fanns till hands. Mitt i natten kunde Expressen ringa mig och vilja få något bekräftat om någon i kungafamiljen och då skulle jag snabbt vakna, bli klar i huvudet och korrekt och vänligt svara på frågor. Det var ett hantverk, men framför allt ett serviceyrke. De första åren gick jobbet främst ut på att ge information, men med tiden handlade det allt mer om kommunikation.

Åt och fikade du med kungen eller drottningen om dagarna?
– Nej, jag var på slottet av professionella skäl. Men visst kunde mina kollegor och jag bjudas in på arbetsluncher efter planeringsmöten och när jag då och då under somrarna hade tjänsteärenden på Solliden lärde jag känna kungafamiljen litet närmare. Det var min relation med kronprinsessan som utvecklades och blev den mest personliga. Jag har kontakt med dem alla idag, men framför allt med kronprinsessan.

2001 gjorde kronprinsessan Victoria statsbesök i Japan och kronprinsessan och Elisabeth fick tillfälle att busa med silvriga ballonger.

Det är välkänt att det finns ett särskilt starkt band mellan Elisabeth och kronprinsessan Victoria. Här är de två tillsammans i Hong Kong 2005.

Men du bär på vissa hemligheter?
– Ja, men de förblir hos mig. Det handlar inte om dolda sensationer eller skandaler men inget heller som alla behöver veta. Alla mina vänner lärde sig snabbt att inte försöka få ur mig hemligheter om kungafamiljen. Jag hade en enkel princip, att det som hade sagts offentligt eller en gång blivit satt på pränt var sådant vi kunde prata om.

Är alla rum pampiga och stora på slottet?
– Det finns 608 rum och jag har inte ens varit i hälften av dem. Våra kontor var funktionellt inredda utan lyx. De officiella delarna och representationsvåningarna är mycket vackra, men på ett svenskt sparsamt sätt. Väldigt gustavianskt i stora delar.

Bodde du också på slottet?
– Nej.

Vad heter kungen i din telefonbok?
– Hm, ja, jag har nummer till alla i kungafamiljen och min telefon är väldigt viktig för mig. Men under vilka namn de står vill jag inte berätta.

Saknar du jobbet på slottet?
– Det var inget lätt beslut att sluta, vill jag säga. Jag kan sakna enskilda personer och arbetsgemenskapen. Men vi håller ju kontakt ändå. Jag tror det är en fördel att sluta medan allt fortfarande känns positivt – även om det hade varit lätt att stanna kvar på slottet i all evighet.

Det blev en prinsessa! Året är 1982 och Elisabeth informerar pressuppbådet om att Madeleine har fötts.

2006 fick Elisabeth ta emot medalj för lång och trogen tjänst ur kungens hand. Visst anar man genuin tacksamhet i både kungens och drottningens ögon?

Hur håller du dig i så fin form?
– Usch, det där med träning är en öm tå. Men jag tycker om att vara ute och gå. När vi är i Frankrike går vi ofta en mil om dagen.

Hur har du varit som mamma?
– Trots att mitt jobb på slottet innebar att alltid vara tillgänglig försökte jag vara en närvarande mamma. Jag satte alltid mina döttrar i första rummet och missade ytterst få födelsedagar och skolavslutningar. Men någon vidare lekmamma var jag nog inte. Vi läste böcker, byggde med Lego och la pussel i stället.

Elisabeth har döttrarna Filippa (till vänster) och Louisa tillsammans med sin före detta man Björn Tarras-Wahlberg.

Jag har förstått att du har en gudstro?
– Jag har aldrig varit en särskilt flitig kyrkobesökare, men jag har bett aftonbön sedan jag var liten. Detta har jag även lärt mina döttrar, men jag vet faktiskt inte om de fortsatt att be, det har vi egentligen inte pratat om på länge.

Hela artikeln finns att läsa i Hemmets Journal nr 6 2016.

Elisabeths karriär i korthet

1973-1976 Informationssekreterare Svenska institutet.

1976-2004 I tur och ordning pressassistent, pressekreterare, presschef och informationschef vid hovet.

2004-2008 Hovmarskalk och chef för kronprinsessan Victorias nya hovstat.

2008 Tjänstledig, jobbade ett år som rådgivare i protokollära frågor hos Qatars emir Hamad bin Khalifa Al Thani.

2009- Egen företagare med uppdrag för bl a TV4 och kommunikationsbyrån Kreab. Styrelseuppdrag för bl a Nordens Ark och Postkodlotteriets Kulturstiftelse.