Janne Gunnarsson har spelat många tuffa matcher på tennisbanan men när hustrun Cathrin blev sjuk handlade det om en helt annan match – som måste vinnas.
Regnet piskar envist mot köksfönstret och molnen ligger blytunga över Helgasjön, vars strand gränsar mot gräsmattan intill familjen Gunnarssons hus i Växjö. Barnbarnen Tova, sex år, och Noah, tre år, har tagit ledigt från mamma Anna och är på besök hos mormor och morfar. De är fulla av spring i benen och morfar Janne lovar att ta med dem till leklandet så att de får spendera sin överskottsenergi.
– De kan vara ganska vilda, men att vara morfar känns underbart, säger han och skrattar.
Innan Janne Gunnarsson blev SVT:s tennisexpert för tolv år sedan var han under 1980- och början av 1990-talet en av sportens stora profiler i Sverige. Tennisen gav dessutom både honom och tre år yngre hustrun Cathrin möjlighet att se världen.
I sin memoarbok Bakom de kritade linjerna berättar Janne Gunnarsson om livet på tennistouren och om de historiska ögonblicken i sitt tennisliv då han tog sig till semifinal i Australian Open och när han slog dåtidens världsetta Boris Becker i Stockholm Open.
Kände en knuta
Men han berättar också om de svåra stunderna i livet. Som när bröstcancern upptäcktes på Cathrin för drygt två år sedan.
–– Det var mellan jul och nyår som jag märkte att det kliade under vänster armhåla när vi satt i tv-soffan. Jag tyckte mig känna en knuta där, säger Cathrin.
Hon fick läkartid för undersökning redan nästa dag och beskedet var värsta tänkbara – bröstcancer.
– Innerst inne befarade jag det, men likväl var beskedet fruktansvärt och framkallade mörka tankar. Vi firade nyår med dottern Anna i Göteborg och när himlen lystes upp av nyårsraketer funderade jag över om det här var sista gången jag firade nyår.
En tårtbit av bröstet opererades bort redan några dagar senare, vilket läkarna trodde skulle vara tillräckligt. Återbesöket två veckor senare blev en ny prövning.
– Läkaren sa att han hade en bra nyhet och en dålig. Ta den dåliga först sa jag. Det var att de inte fått bort all cancer. Den goda var att cancern de tagit bort var i förstadiet.
Två dagar senare tog de bort en ny tårtbit av bröstet med svåra inre blödningar som följd. Men värre var tankarna kring om det verkligen var tillräckligt. Cathrin hade bestämt sig.
– Ta bort hela bröstet, sa hon.
Det blev en tredje operation och vänster bröst var borta.
– Psyket fick sig en knäck, säger hon och Janne nickar instämmande.
Cathrin kände dock på sig att cancern spridit sig och ville även ta bort det högra bröstet. Men läkarna vägrade eftersom vare sig ultraljud eller mammografi visade någon spridning. Hon lyckades dock tjata sig till ett vävnadsprov. Tre veckor senare ringde hennes läkare.
– Jag lämnade luren till Janne, jag orkade inte höra.
Läkaren bad dem komma in. Cathrin hade haft rätt, cancern hade spridit sig och hela hennes högra bröst måste opereras bort.
Ett nytt hårt slag för familjen.
– Jag börjar fundera över hur detta skulle sluta, säger Janne. Cathrin har under alla år varit min trygga klippa och mitt starka stöd, jag har henne att tacka för så mycket. Jag har spelat många tuffa matcher på tennisbanan, nu handlade det om en helt annan match – mycket tuffare och som måste vinnas. Vi brottades med otaliga frågor som inte hade något svar. Vi ramlade båda ner i ett svart hål, inte ens mitt vanligtvis så glada humör var till hjälp.
Janne och Cathrin som unga och nyförälskade.
Idrottstokig familj
Janne mindes hur de träffats 30 år tidigare på ett diskotek i Malmö. Han var 19 och gick på tennisgymnasium, hon hade lånat sin morbrors lägenhet tillsammans med några kompisar under ett sportlov. Han kom ihåg hur hans ögon fastnade på den vackra tjejen som satt med sina väninnor vid ett av borden intill dansgolvet. Han minns hur han samlade mod och bjöd upp henne, fick adressen där de bodde.
– Det var vid det besöket jag blev kär i Janne, berättar Cathrin. Fast jag hade då ingen aning om att han var en ung tennisstjärna, det hade däremot min idrottstokiga familj koll på. Jag kommer från Vislanda, men bodde i Växjö, ganska nära Mats Wilander och hans dåvarande flickvän Anette. Jag minns att de blev eld och lågor när jag kom hem och berättade att jag träffat tennisspelaren Janne Gunnarsson.
Snart slog Janne igenom på allvar i världstennisen. Cathrin följde honom världen runt och dottern Anna, idag 30 år, föddes när båda var unga. Sex år senare fick de tvillingarna Elin och Johan.
Däremellan hade Cathrin varit Jannes stora stöd under hans pappa Sunes sjukdomstid.
– Han och min mamma Helen betydde väldigt mycket för min tenniskarriär, och mammas lärarlön finansierade mitt turneringsspel i början. Pappa Sune var den som tog med mig till tennisbanan när jag var sju år. Sedan följde han min karriär och var den som hjälpte till att fixa min första sponsor så att jag kunde spela på touren. Han var väldigt enagerad och var jag än spelade ringde jag alltid hem efter matchen och berättade hur det gått. Hade jag vunnit blev han på strålande humör, hade jag förlorat hörde jag en tung suck.
Pappan sjuk
Det var när Sune följde med till en turnering i New York 1982 som Janne märkte att något inte stod rätt till med hans pappa. Hans muskler darrade och Janne bad turneringsläkaren undersöka honom. Svaren han fick var kryptiska och spädde på oron.
Trots att Janne åkte hem med sin hittills största prischeck hade han svårt att glädja sig eftersom pappa inte mådde bra. Ett par månader senare fick han svaret. Sune hade drabbats av obotliga muskelsjukdomen ALS som bryter ned människan och leder till döden inom ett par års tid.
– Jag ville verkligen göra allt för att hjälpa min pappa och när jag spelade för tyska klubben Bayer Leverkusen hade vi ett läkemedelsföretag som sponsor. Där fanns de bästa läkarna och de bästa forskarna. Jag var beredd att prova allt och de hade tagit fram en ny medicin som ännu inte fanns på marknaden. Jag ville att de skulle testa den på min pappa. Det räddade inte hans liv, med medicinen förlängde det med ungefär fem år. Han hamnade till slut i rullstol, men ville ändå följa med mig på en del turneringar. Jag minns när jag vann en stor dubbelturnering i Österrike tillsammans med Thomas Schmidt 1988. Thomas Schmidt dedikerade segern till “pappa Gunnarsson som sitter i rullstol”, det var stort.
Den nya medicinen gjorde att Sune hann uppleva när Janne stod för sin största merit i singel, en semifinalplats i Australian Open 1989. Han fick även uppleva Jannes seger över världsettan Boris Becker i Stockholm Open samma år.
– Han såg matchen på tv och jag minns hur glad han var när jag ringde hem efteråt.
I matchen efter mötte Janne kompisen Mats Wilander, vars pappa Einar var döende i cancer.
– Innan vi gick ut sa vi till varandra att den här matchen spelar vi för våra pappor. Det var väldigt känsloladdat, säger Janne och blir fortfarande rörd när han berättar om det.
Julhelgen 1990 avled Sune Gunnarsson, 54 år gammal, på sjukhuset i Karlshamn.
– Vi hade varit och hälsat på honom dagen innan och Anna hade ritat en teckning till honom. Den teckningen höll han i famnen när han somnade in. Minnet av honom kommer alltid att leva vidare. Varje gång jag hör Magnus Uggla tolka Olle Ljungströms låt Jag och min far tänker jag på pappa och känner vemod över att jag inte var där när han somnade in så att jag fick ta ett riktigt farväl.
Två tunga år
Till skillnaden från pappans ALS-sjukdom var Cathrins bröstcancer botlig och efter att ha opererat bort sitt andra bröst i maj förra året är hon nu friskförklarad.
– Friskhetsintyget värmde som en sprakande kamin efter två väldigt tuffa år då vi varit nere på botten, säger Janne och Cathrin håller med.
– Jag har förlorat mina bröst och känslan av att bli stympad har naturligtvis varit tuff. Men brösten har för mig aldrig varit så viktiga attribut att jag inte kan leva utan dem. Jag kan tänka mig att det är mycket värre för andra kvinnor som ser brösten som en viktig del av sin personlighet.
Fast oron finns där fortfarande, framförallt beroende på att cancerformen till 20 procent är ärftlig och kan drabba både barn och barnbarn. Cathrin tycker också att informationen om bröstcancer borde förtydligas.
– Den cancerform jag fick syns inte på mammografin, som kvinna pustar man ju ut när den är avklarad och man fått beskedet att ingen cancer hittats. Samtidigt är det betydligt fler kvinnor som får bröstcancer än vad som anges i den officiella statistiken eftersom förstadiet inte räknas in fick vi veta av en läkare i Lund.
För familjen har det varit en tuff batalj mot cancern, och den fortsätter.
– Jag och min familj kommer att besegra den, avslutar Janne Gunnarsson, innan det är dags att åka till leklandet med barnbarnen.
Personligt
Namn: Janne Gunnarsson.
Ålder: 52 år.
Bor: Villa i Öjaby utanför Växjö.
Familj: Hustrun Cathrin, 49, barnen Anna, 30, tvillingarna Elin och Johan, 24. Barnbarnen Tova, 6, och Noah, 3.
Karriär: Tennisproffs på ATP-touren under 15 år, var som bäst rankad 25:a i världen. Bland hans främsta meriter märks semifinal i Grand Slam-turneringen Australian Open, titelseger i Wien, nio titelsegrar i dubbel och seger i Davis Cup.
Aktuell: Med självbiografiska boken Bakom de kritade linjerna där han berättar om sitt liv på och utanför tennisbanan.
