Anneli Alhanko har gjort baletten känd långt bortom den gyllene glansen på Kungliga Operan. Idag för hon dansglädjen vidare till nya generationer, och nu kan vi också se henne i tv-rutan när hon tävlar mot andra kända personer i konsten att dirigera.
Utmaningar är inget som skrämmer en av världens primaste ballerinor. Även om Anneli är mer van vid att synas bakom orkestern, än framför.
– Att vara med i tv-programmet Maestro är absolut det svåraste jag gjort, säger hon på fullt allvar, trots att hon fått stående ovationer på Bolsjojteatern i Moskva där ytterst få utländska ballerinor får dansa.
– Jag har alltid haft stor respekt för orkestern, säger hon men tillägger med ett litet leende att hon under sin långa karriär ändå skällt på massor av dirigenter – och de på henne.
Det har handlat om temperamentsfulla ordväxlingar konstnärer emellan. Som att Anneli bett dirigenten sänka tempot och han kontrat med att hon istället får dansa snabbare!
Arbetar dygnet runt
Hon tar emot oss på sin dansskola, Base 23 i Stockholm, där hon arbetar nästan dygnet runt. Som konstnärlig chef coachar Annelie skolans lärare och håller i alla trådar. Många av de tusentals eleverna har henne som förebild och hon drivs av passionen att inspirera.
Anneli Alhanko ser fortfarande ut som en finmejslad sagoprinsessa och har sådan närvarokänsla att hon får luften omkring sig att lysa. Hon bjuder på kaffe och städar i all hast upp något från golvet i dansskolans kök – och jag har svårt att tro att någon böjt sig graciösare ned för att ta upp lite skräp. Men hon haltar lätt, det är ena höften som spökar. För något år sedan gick Anneli igenom en omfattande höftoperation med lyckat resultat.
– Kanske måste andra höften också opereras, säger hon. Men det orkar jag inte just nu och det är inte nödvändigt än.
Det är inte alldeles säkert att det är dansen som slitit ut hennes höftleder även om mycket talar för det. Sitt sista framträdande gjorde Anneli sannolikt förra året i en galaföreställning på Operan med Bill Clinton i publiken. Ska hon dansa igen får det bli under andra former.
– Under alla omständigheter var dansen värd all smärta, säger hon med eftertryck. Jag har gjort alla roller och levt min dröm. Men allt har sin tid.
Ett tennislöfte
Anneli föddes i Colombia, där hennes pappa var finsk diplomat, och när hon var fyra år flyttade familjen till Bromma. Som liten var hon så blyg att hennes mamma satte henne i balettskola för att hon skulle träffa andra barn. Vid de tre första försöken vägrade Anneli att vara med. Men hos danslärarinnan Brita af Geijerstam, som undervisade Hagaprinsessorna, gick den näpna sexåringen rätt in i salen efter någon sekunds tvekan. Och där började Anneli Alhankos fantastiska karriär.
Som tioåring kom hon in på Operans balettelevskola, men så här i efterhand önskar hon att hon gått i en vanlig skola och fått leva ett mer normalt liv.
Eleverna på dansskolan Base 23 ser upp till Anneli och drömmer om att bli lika skicklig som hon.
Under flera år spelade Anneli även tennis och var så lovande att Björn Borgs tränare, Percy Rosberg, förgäves försökte övertala henne att välja bort baletten. Anneli berättar leende att han undrade hur roligt det kunde vara att dansa.
Då hon var tretton spelade hon ett av barnen i den världsberömde dansaren Rudolf Nurejevs uppsättning av “Nötknäpparen” på Operan i Stockholm. Han var hennes första och enda balettförälskelse och Anneli var överlycklig över att få vara med.
De sista två åren av utbildningen var Anneli betald elev och gick i skolan samtidigt som hon repeterade och uppträdde med Operabaletten på kvällarna.
– Jag älskade det jag gjorde, och tyckte aldrig att det var jobbigt, säger hon.
Första hovdansaren
När “Nötknäpparen” återigen dök upp på repertoaren några år senare fick Anneli Alhanko sitt stora genombrott. Hon var 17 år och sedan dess var hon självskriven i alla stora roller på Kungliga Operan. 1976, när hon var 23, utnämndes hon till premiärdansös och fjorton år senare utsågs hon till den första hovdansaren i svensk historia. Dessutom var hon ständigt efterfrågad som gästartist världen över.
Vad hände med blygheten då?
– Jag hade urdåligt självförtroende ända upp i fyrtioårsåldern, säger hon. Men aldrig på scenen, om jag spelat en svan så har jag blivit en svan helt enkelt.
Även om hon inte vill tala så mycket om det präglades hennes karriär av avundsjuka och missunnsamhet från många av hennes kollegor. Istället för att bita ifrån vände hon smärtan inåt och har fostrat dottern Clarissa, nu 18 år, att svara för sig.
– Ju större framgång du har, desto mer hatad blir du, konstaterar hon stilla. Det har jag fått lära mig.
Det långa äktenskapet med Håkan Skoglund, som inte har ett dugg med dansvärlden att göra, har gett henne andrum och distans till det hon lite skämtsamt kallar för ankdammen på Operan. Och det hörs i Annelis röst att det inte har varit helt lätt att vara en svan i den dammen.
Det var 1984 som Anneli Alhanko första gången dansade på Bolsjojteatern i Moskva, som brukas nämnas som den främsta dansscenen i världen. Några år senare återvände hon och även då hyllades hon med stående ovationer av världens kanske mest kräsna och kunniga balettpublik. Så har hon också ryskt påbrå från sin mormor och Annelis pappa kallar henne än idag för Annuschka, som betyder ungefär lilla Anna. Hon är fortfarande den enda svenska som uppträtt där.
Anneli är dessutom en av ytterst få som fått titeln prima ballerina assoluta och dessutom har hon avbildats på ett svenskt frimärke.
I pension vid 44
Vid 44 års ålder, då hon stod på toppen av sitt konstnärskap, tvingades hon gå i pension. Jag frågar hur det kändes.
– Utomlands skrattar man åt våra regler och tror inte att det är sant, säger hon. För min del fortsatte jag ju att dansa som frilans många år sedan jag slutat på Operan.
Familjen följde med på hennes gästspel och turnéer och hon berättar leende att Clarissa tidigt blev en berest ung dam, som uppskattade att äta pannkakor på hotell världen över. Och på Operan i Stockholm fortsatte publiken fråga efter Anneli i åratal.
Man brukar säga att Anneli Alhankos betydelse för dansen är lika stor som Björn Borgs för tennisen. Men rik på just pengar blir man inte på balett. Anneli berättar att hon en gång inte fick göra avdrag för sina tåspetsskor i deklarationen. Hon slet ut ungefär 150 handsydda skor varje år och skattemyndigheten tyckte att hon kunde använda dem som tofflor!
– Då vet man inte mycket om balett, säger Anneli med ett skratt, sträcker fram sina gudabenådade vrister och visar att fötterna för dagen är instoppade i varma ulltofflor, avsevärt bekvämare än de trånga och hårda tåspetsskorna.
Det har blivit eftermiddag och eleverna börjar droppa in. Anneli möter dem med en vänlig blick och det känns att hon bildligt håller armarna beskyddande om dem alla. Naturligtvis för hon tankarna till en svan som brer ut sina skyddande vingar.
Personligt
Namn: Anneli Alhanko
Ålder: 58 år
Bor: I Stockholm
Familj: Maken Håkan Skoglund och dottern Clarissa, 18.
Gör: Prima ballerina assoluta, den främsta titel en dansare kan få, samt konstnärlig chef för dansskolan Base 23 i Stockholm.
Aktuell: I dirigenttävlingen Maestro som visas i SVT1.
Drivkraft: Passion.
