Livmedikus Struensee
Johan Friedrich Struensee blev år 1768 livmedikus till danske Kung Christian VII och snart också älskare till den unga drottningen Caroline Mathilde. Triangeldramat vid danska hovet på 1700-talet har skildrats bland annat av P O Enquists Augustbelönade bok Livläkarens besök från 1999.
Boken inleds med några rader som egentligen sammanfattar allt: “Den 5 april 1768 anställdes Johann Friedrich Struensee som den danske konungen Christian den sjundes livläkare, och avrättades fyra år senare.”
Tyskfödde Johann Friedrich Struensee (1737-1772) tog sin läkarexamen redan som tjugoåring. Han gjorde sig snabbt namn som en modern fritänkare som hyllade encyklopedisternas läror. Genom goda kontakter rekommenderades han till att bli den danske kungens livmedikus under dennes en resa utomlands 1768. Där vann han den sinnessvage kungens fulla förtroende och blev snabbt även konferensråd och föreläsare hos kungen, med boning på Christiansborgs slott.
Snart vann Struensee även den unga drottning Caroline Mathildes ynnest, dels som läkare för henne och kronprinsen (Fredrik VI), dels som mellanhand mellan henne och kungen. Mycket talar för att relationen tidigt övergick i ett kärleksförhållande, livsfarligt för dem båda. Det sägs till och med att när kungaparets andra barn, prinsessan Lovisa Augusta föddes, så var det egentligen frukten av livläkarens förbindelse med drottningen.
Struensee skapade sig själv så stor makt att han kunde störta ministrar och andra motståndare till förmån för lojala medarbetare. Under kort tid, det som senare kom att kallas “Struensees tid”, förändrades mycket i Danmark. Censur avskaffades och tryckfrihet infördes bland annat.
Under sitt korta inhopp i den danska historien hann Struensee även med att bli minister och upphöjd till greve. Han hade fullmakt att utfärda kabinettsorder under kungligt sigill och utan kungens personliga underskrift. Han blev med andra ord enväldig.
Men motståndet och oviljan växte i såväl folkleden som finare kretsar. Efter en hovbal natten 16-17 januari 1772 fängslades Struensee. 25 april dömdes han till döden för majestätsförbrytelse. Två dagar senare skrev kungen under domen, och följande dag verkställdes avrättningen. Drottningen överlevde men landsförvisades.
Livmedikus Munthe
Historien om den danske livläkaren är svår att överträffa. Men faktum är att vi i Sverige har en liknande berättelse ur verkligheten, den om Axel Munthe (1857-1949). Han var kronprinsessan, senare drottning Victorias läkare från 1893 och fram till hennes död 1930. Det mesta tyder på att det handlade om betydligt mer än en läkare-patient-relation – en relation som varade i 37 år.
Så här skrev Axel Munthe i ett brev till sin kungliga patient redan våren 1893: “Vi är båda hemlös hjärtan, Ni i Ert kungliga fängelse och jag i min enkla omgivning. För mig är Ni mitt hjärtas dam och ingenting annat; utan att glömma att Era tankar gick till en annan man. Jag sade här i Rom att jag aldrig kunde glömma det, men det gjorde jag, så sant mig Gud hjälpe, för några korta stunder. Och ni glömde det också.”
Axel Munthe och drottning Victorias relation varade i 37 år och överlevde både inre konflikter och skvaller. På sin dödsbädd sägs drottningen ha tagit sin livläkares hand och viskat “kom snart”.
Trots den inbyggda konflikten anses Axel Munthe ha haft en bra vänrelation till Victorias make prins Gustaf, senare kung Gustaf V. 1903 utsågs han formellt till kunglig livmedikus och några år senare till förste livmedikus.
Bengt Jangfeldt har skrivit två böcker om Axel Munthes liv – En osalig ande och Drömmen om San Michele. Axel Munthe skrev 1929 själv Boken om San Michele.
Kungliga läkarstaten
Kungliga läkarstaten är en gemensam beteckning för det svenska kungahusets läkare. Läkarstaten ingår i Kungliga Hovstaterna och sorterar under Riksmarskalksämbetet. Läkarstaten består av två förste livmedikus, Jan Östergren och professor Mårten Rosenqvist, Södersjukhuset, samt tre livmedikus, chefläkare Peter Möller på Sophiahemmet, professor Angelica Lindén-Hirschberg, Karolinska sjukhuset och docent Lars Wennberg, Karolinska universitetssjukhuset. Dessutom ingår två hovtandläkare, Anders Ericson och Erik Öhrner i funktionen.
Professor Jan Östergren är sedan sju år tillbaka förste livmedikus hos den svenska kungafamiljen, ett uppdrag som ingen söker. Tillsättningen sker via rekommendation.
Att vara kunglig livmedikus är ett hedersuppdrag med lång med tradition. Karl IV, drottning Kristina och kungligheter framåt i tiden har alla haft sina privata läkare.
I dag är det professor Jan Östergren, 61, som är förste livmedikus hos den svenska kungafamiljen – ett oavlönat hedersuppdrag. Det är ett uppdrag som ingen söker. Tillsättningen sker via rekommendation.
Det har gått snart sju år sedan han tillfrågades om uppdraget.
– Jag rekommenderades av min företrädare Torbjörn Lundman som var förste livmedikus under många år. Så kom jag på en intervju med kungafamiljen, och efter det blev det bestämt. Sedan en tid är det tradition att det är kardiologer (hjärtsspecialister) som blir livmedikus i Sverige.
Jan Östergren är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, specialist i internmedicin och hjärtsjukdomar, samt sedan 1 oktober förra året professor i medicin vid Karolinska institutet. Från 1 augusti 2005 är han förste livmedikus och därmed en del av det som heter kungliga läkarstaten (se faktaruta).
Kungafamiljen växer
I Jan Östergrens förordnande står att han ska vara läkare för den kungliga familjen. I praktiken omfattas dock fler personer inom hovet. Och saker och ting förändras ju med tiden, som nu när den kungliga familjen utökats med en ny tronarvinge.
Hur delaktig var du vid prinsessan Estelles födelse?
– Jag har förstås följt och hållit mig informerad om prinsessa Victorias graviditet och barnets födelse, dock lite från sidan. Inom Läkarstaten finns en livmedikus, professor Angelica Lindén-Hirschberg, som är mer övergripande ansvarig på det här området. Och själva förlossningen sköttes ju av ett team vid Karolinska universitetssjukhuset.
Jan Östergrens uppdrag handlar främst om vanlig läkarservice och ibland hälsokontroller för kungafamiljen. Det ingår också att vara med när kungen tar emot statsbesök och håller middagar, något som sker vid 3-5 tillfällen per år.
– Då har vi ansvar för samtliga kungligheter och andra gäster. Nobelmiddagen på slottet är ett exempel. Där sitter vi med som vanliga gäster, men med läkarväskan inom räckhåll.
Lokala läkare
Vid svenska kungligheters statsbesök utomlands är däremot inte någon svensk livmedikus med. Vanligtvis sköts uppdraget då av en motsvarande läkarorganisation i landet som besöks. Om det anses motiverat så är förstås Jan Östergren eller hans kollegor tillgängliga på telefon.
– Men statsbesöken är väldigt olika beroende på land. Ibland händer det att besökande statsöverhuvuden har sin läkare med. Den Japanske kejsaren lär exempelvis alltid ha en läkare inom 20 meters avstånd, berättar Jan.
När kungafamiljen semestrar i de svenska fjällen eller vistas på Solliden på Öland, så finns det utsedda lokala läkare som är beredda om någonting skulle hända.
Jan Östergren tycker att hans sju år som livmedikus varit relativt lugna, inget dramatiskt har inträffat.
– Några höga blodtryck och svimningar bland gäster på middagar har det förstås varit. Det är ganska naturligt att det händer någon gång ibland vid långa och varma middagssittningar.
Några problem med pressen har han inte heller. Inga nyfikna journalister försöker locka ur honom information om kungafamiljen.
– Nej, det händer aldrig. Alla inser väl att det är meningslöst. Jag skulle ändå bara hänvisa till hovets presstjänst.
Hedersuppdrag
Hur är det med lön och pension för en livmedikus?
– Det är ett hedersuppdrag utan lön. Det tar inte så mycket tid och jag sköter det med arbetsgivarens goda minne. Jag har möjlighet att gå gratis på Dramaten och Kungliga operan i den så kallade hovlogen. En livmedikus går normalt i pension vid 70 år, och jag blir nog gärna kvar till dess.
Jan Östergren har läst och hört en hel del om sin danske motsvarighet på 1700-talet, Johann Friedrich Struensee, och dennes kortvariga men omfattande roll i dansk hovhistoria. Och han ser fram emot att se den aktuella filmen A Royal Affair.
– Det är en spännande historia så jag kommer troligen att gilla filmen. Dock ser jag inga likheter mellan mig och Struensee. Det är andra tider mot på 1700-talet. Jag har en strikt läkarrelation till mina kungliga patienter, och jag har inte Struensees maktambitioner, säger Jan Östergren med ett roat leende på läpparna.
A royal affair – storfilm om kungens läkare
Den 13 april var det Sverigepremiär för storfilmen A Royal Affair, med svenska stjärnskottet Alicia Vikander och danske Mads Mikkelsen i bärande roller. Filmen är en dansk produktion i Hollywoodklass med en budget på 55 miljoner.
Filmen bygger på historien om Johann Friedrich Struensee, livmedikus till danske Kung Christian VII och älskare till drottning Caroline Mathilde. Den engelska prinsessan Caroline, blir vid 15 års ålder bortgift med den schizofrene Kung Christian VII av Danmark. När kungens personlige och mycket charmerande psykiatriker, doktor John Struensee, anländer till hovet blir Caroline och John passionerat förälskade i varandra och inleder en förbjuden relation. Kungen är ena stunden sjuk och svag, för att i andra stunder vara fullkomligt rasande och full av hat. Han är som en tickande bomb och det är endast en tidsfråga innan John och Carolines motståndare inom hovet ska lyckas vända kungen emot dem. Triangeldramat vid danska hovet på 1700-talet har skildrats i många konstnärliga sammanhang, bland annat av PO Enquist i boken Livläkarens besök.
I Sverige finns en liknande historia om drottning Victoria och hennes livmedikus Axel Munthe. Både Struensee och Munthe skaffade sig samhällspositioner som gjorde att de kunde påverka betydligt mer än sina upphöjda patienters hälsa.
