Katarina vill hjälpa oss bli fina utan gifter!

Numera väljer dokumentärfilmaren Katarina Johansson kosmetika och hudvårdsprodukter med omsorg. Detta efter att ha satt sig in i kemikaliecirkusen kring våra badrumsvanor.

Badrumsskåpen svämmar över. Vi anser oss behöva allt fler produkter för att bli rena och fina – hudkrämer, mousser, sprayer, puder, badskum, hårfärger, nagelförstärkning, glitter och deodoranter för snart sagt varje del av kroppen.

Att en del av de här produkterna kan vara farliga, både för vår egen hälsa och för miljön, funderar vi sällan på. Men en som verkligen har gjort det är Katarina Johansson i Stockholm.

– Det är dags att börja läsa det finstilta, säger hon.

Under lång tid har Katarina försökt bena ut vad det egentligen är vi tvättar oss och smörjer in oss med. Resultatet har blivit en bok: Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Där kan man bland annat läsa om hur parfymer kan påverka hormonerna, hårfärger orsaka svåra allergier, solkrämer skada vårt dna och kosmetika innehålla cancerframkallande ämnen.

– När jag började fundera på de här sakerna märkte jag att nästan ingen kände till det, säger Katarina Johansson, som egentligen är dokumentärfilmare. Så det kändes nästan som om det var mitt kall att berätta om det.

Noga utvalda
Efter sin djupdykning i gifternas värld har Katarina själv dragit ner på antalet produkter. Och de som hon köper är noga utvalda. Inte minst nu, när hon väntar sitt första barn.

– Sedan jag blev gravid är jag extra restriktiv, berättar hon.

Många gånger skapas ett beroende när man använder en produkt. Om man ofta smörjer in sig med hudkrämer, till exempel, vänjer sig huden vid att få fukt och fett utifrån och förlorar förmågan att själv tillverka det som behövs. Slutar man att smörja in sig, eller drar ner på det, återkommer vanligtvis förmågan.

Schampo är ett annat exempel. Vissa schampon innehåller starka tensider för att få rejäl tvätteffekt. Det gör att man måste tvätta håret oftare.

– Dessutom innebär det att du är tvungen använda balsam för att mildra effekten av de starka tensiderna, säger Katarina Johansson. Om du använder ett milt schampo behöver du inte tvätta så ofta och slipper använda balsam.

Vad de starka tensiderna heter i innehållsförteckningen är något man måste lära sig. Katarina ger exempel på en av de vanligaste: sodium lauryl sulfate.

– Men det är svårt att informera om alla ämnen, säger hon. Jag vill helst att folk ska läsa på och lära sig att tänka själva.

Bra hållregel
För den som trots allt inte orkar lära sig de konstiga beteckningarna finns det ändå en del bra hållregler. En är att inte i första hand fråga sig vad man ska köpa, utan vända på det och fundera på vad man inte behöver köpa.

– Våra badrum är väldigt belamrade, men det mesta klarar man sig faktiskt utan, säger Katarina. Tänk hur det såg ut på 40-talet. Då räckte det med ett litet badrumsskåp. Idag behöver vi jättestora skåp och ofta en rullhurts därtill i badrummet.

Ett annat knep är att leta efter så korta innehållsförteckningar som möjligt.

– En produkt med bra ingredienser behöver inte så många beståndsdelar, säger Katarina.

Men vilka är de riktiga värstingarna då?

– Jag blir väldigt arg när jag ser alla produkter för barn. Det finns läppglans, glittergeléer och parfymer för 2-åringar. Och badskum för barn är ofta starkt parfymerade och innehåller konserveringsmedel som kan vara allergiframkallande. Man tror kanske att en produkt för barn ska vara mild och anpassad, men så är det sällan. En annan produkt som Katarina vill varna för är vissa mjällschampon, till exempel Head & Shoulders. – De innehåller zinkpyrition, som är mycket giftigt för vattenlevande organismer, säger hon.