Läkarens kommentar
Vi har visat att kvinnor som motionerar har mindre besvär!
Exakt vad är klimakteriet och vilka besvär kan man få?– Klimakteriet, eller övergångsåldern, sträcker sig ungefär fem till tio år före och efter menopaus, det vill säga den sista menstruationen. När östrogennivåerna sjunker upplever närmare 75 procent av kvinnorna i klimakteriet värmevallningar och svettningar, vilket inverkar negativt på både nattsömn och arbetsförmåga. Detta är vanligast efter sista mensen. Andra besvär är humörproblem och sköra slemhinnor. Dessutom ökar risken för benskörhet och försämrade blodfetter, som kan påverka risken för åderförkalkning. Varför får man ofta besvär när östrogennivåerna sjunker? – Värmevallningar och svettningar beror troligen på att hjärnans “termostat” blir instabil och plötsligt ställer in sig på en lägre nivå. Då gör kroppen sig av med överskottsenergi genom att värma upp huden, så att man strålar ut värme. Dessutom svettas man. Instabiliteten i sin tur beror sannolikt på att lägre östrogennivåer stör bildningen av vissa substanser i hjärnan, som endorfinet (populärt kallat må-bra-hormonet). Endorfin stabiliserar normalt termostaten. – Humörproblemen anses ha samband med värmebesvären och den därmed kopplade sömnstörningen, något som leder till ökad sårbarhet och minskad livskvalitet. Kanske framkallar också minskade östrogennivåer direkt negativa effekter på humöret, men det vi inte säkert idag. På vilket sätt kan motion lindra klimakteriebesvär?– Fysisk aktivitet leder till ökad bildning av endorfin i hjärnan, vilket får de flesta motionärer att må bättre – och kanske i synnerhet kvinnor i klimakteriet. Endorfinet hjälper ju till att hålla termostaten stabil. – I Linköping var vi lite av pionjärer när vi redan år 1990 kunde visa att kvinnor som motionerade regelbundet hade mindre övergångsbesvär än kvinnor som inte motionerade. När sedan en grupp inaktiva kvinnor i klimakteriet började motionera regelbundet och förde dagbok över antalet vallningar och svettningar visade det sig att besvären blev färre och att livskvaliteten ökade. Men det behövs minst tre pass på minst en halvtimme vardera per vecka för att uppnå effekt. Vilka motionsformer är bäst?– De som känns roliga att göra och gärna i grupp. Raska promenader, så kallade power walks, stavgång, dans, motionsgymnastik, joggning, cykling, skidåkning, styrketräning, simning… Huvudsaken är att de stora muskelgrupperna sätts i rörelse. Det duger alltså inte med lugnt promenerande, man ska helst bli svettig och behöva duscha efteråt. – Regelbunden motion minskar också risken för benskörhet och hjärt/kärlsjukdom eftersom den minskar benförlusten och har en positiv effekt på blodfetterna. Är det bättre att satsa på fysisk aktivitet än på behandling med östrogentillskott?– Det ena utesluter inte det andra. Effekten av fysisk aktivitet förstärker ofta effekten av hormonbehandling, så det finns inga hinder att kombinera båda åtgärderna. Men väljer man att inte ta östrogentillskott ökar förstås behovet av motion. – De flesta kvinnor blir hjälpta av östrogenbehandling när det gäller värmevallningar, benskörhet, blodfetter och sköra slemhinnor. Men som bekant kan östrogenbehandling också öka risken för blodpropp och bröstcancer, även om den risken fortfarande är liten. Behandlingen passar alltså inte alla kvinnor. Motion, däremot, har ju så många andra goda effekter förutom att lindra vanliga klimakteriebesvär. Hälsa, vikt och kondition förbättras också. Däremot har motion ingen effekt på sköra slemhinnor, men man kan lindra sådana besvär med lokal, receptfri behandling med östrogen. – Den kvinna som tidigt börjar odla goda motionsvanor har en fördel när hon närmar sig klimakteriet, eftersom hon löper mindre risk att råka ut för övergångsbesvär. Men det är aldrig för sent att börja. Själv skriver jag också så ofta jag kan ut fysisk aktivitet på recept, FYSS. |
Mats Hammar är överläkare och professor på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset och Hälsouniversitetet i Linköping. Flera studier som gjorts där visar att motion har en positiv effekt på klimakteriebesvär, studier som också har stöd i liknande internationella undersökningar. Här svarar han på våra frågor:Sov gott utan svett
| Du som är i klimakteriet och lider av nattsvettningar och sömnproblem kanske skulle prova något av de nya sovplagg som utlovas transportera bort fukt från huden. De är mjuka som bomull men vävda med en särskild teknik, så att tyget kan suga upp fukt och sedan avdunsta det. Denna egenskap sägs också kunna överleva hundratals tvättar.
Varumärket kallas för 2B och saluförs av Birgitta Brattsell. Hon hade själv klimakterieproblem, men fick tillbaka nattsömnen efter att ha sovit i plaggen som funnits att köpa i USA i fyra år och används flitigt där. Vill du veta mer kan du gå in på Birgittas hemsida www.2bsleeping.se |
Varje förmiddag, oavsett vädret, kan Visbyborna skåda en energisk, blond kvinna som raskt och målmedvetet promenerar en noga utstakad runda före dagens arbete. I öronen har hon sin mp3-musiksnäcka och njuter av country- och rockmusik under tiden. Cirka en timme tar det innan 51-åriga Ulla Ronström Lundgren sedan styr stegen mot “Fina Saker” strax utanför Norderport, den egna butiken där hon säljer antika grejer, glas och porslin bland annat.
– Genom denna vana slipper jag helt klimakteriebesvären jag hade förut. Dessutom håller jag mig själv i form och vikten i schack. Jag öppnar inte förrän vid 11, så jag hinner gott och väl med promenaden, eller rättare sagt min “power walk”, före det, säger Ulla på sin klingande gotländska.
I egna händer
Av hennes livshistoria förstår vi snart att hon alltid haft för vana att ta sitt öde i egna händer.
– Jag växte upp som näst yngst av fyra syskon på en gård i Väte mellan Klintehamn och Roma kloster. Till Väte återvände jag sedan för gott efter två långvariga vistelser på fastlandet.
Först i Upplands Väsby, dit Ulla flyttade som 18-åring för att leva med mannen som är far till hennes nu 31-åriga dotter Frida. Sedan i Sävsjö, där hon fick jobb efter att ha utbildat sig till möbelsnickare hemma i Visby.
– Men i Sävsjö gifte jag mig och började jobba som fritidsledare istället. Och blev mamma till tre söner, Martin, Erik och Albert, som alla flugit ur boet och har sina egna liv nu. Jag blev kvar i Sävsjö i hela 17 år innan jag skilde mig och flyttade hem till Väte igen. Där bor jag nu i ett hus nära mitt gamla föräldrahem, tillsammans med min man Frank, som jag träffade när jag uppträdde på hans 40-årsdag för 11 år sedan. Jag sjöng mycket i ungdomen och har till och med spelat in en egen produktion, “Whisky”, med visor jag själv komponerat…
Som läsaren förstår är Ulla inte rädd för förändringar. Hon är också driftig och målmedveten av sig, egenskaper som var bra att ha när hon för fyra år sedan satte igång med att förändra sig själv. Ulla bytte nämligen livsstil i etapper, vilket hjälpt henne gå ned 30 kilo i vikt, från 108 till 78 kilo. Genom att börja röra på sig lyckades hon också förebygga och motverka de klimakteriebesvär hon börjat känna av.
Åt fel och mycket
– Jag är uppfödd på kött, potatis och sås eftersom jag växte upp på landet. Men om jag äter på det sättet nu och samtidigt sitter stilla blir jag tjock som en gris! Först slutade jag alltså äta rött kött och satsade i stället på fisk, fågel, grönsaker, bönor, ärter, quorn. Jag har upptäckt hur mycket gott man kan laga till av sådana ingredienser och gick faktiskt ned i vikt bara genom att lägga om kosten. Men sedan hamnade jag i klimakteriet…
Ulla fick huvudvärk och blev gråtmild, samtidigt som mensen började hoppa och kinderna hetta. Hon hade också ont i ryggen, eftersom hon har två slitna diskar.
– Det kändes som om hela världen var emot mig och att jag inte kunde göra något åt det. Min man var som ett frågetecken, han fattade ingenting! Medan läkarna på vårdcentralen ville skriva ut mediciner. Men jag hade inte lust att börja äta tabletter, framför allt inte hormoner. När jag provade p-piller en gång i tiden mådde jag inte alls bra. Samtidigt ville jag inte fastna i att tycka synd om mig själv och insåg så småningom att jag behövde röra mer på mig.
Sagt och gjort. Fem kilometers rask långpromenad om dagen blev medicinen hon ordinerade åt sig själv.
På morgonen
– Detta började jag med under påsken 2006. Jag har räknat ut att jag nog hann gå sammanlagt 90 mil fram till november! På den tiden promenerade jag tidigt om morgnarna före frukost hemma i Väte, samma 55-minuters sträcka varje dag. Underbart! Jag kände så tydligt att detta var lika bra för själen som för kroppen, för jag kunde ju följa naturens skiftningar efter årstiderna och dessutom struntade jag i att ta med mobilen. Men numera promenerar jag alltså inne i Visby innan jag öppnar min butik.
Ulla, som idag inte haft någon mens på över ett år, är säker på att hon kan tacka sin nya livsstil för att hon nu slipper alla “klassiska” klimakteriebesvär. Det ryggonda har hon också blivit av med, av bara farten.
– Jag började i rätt tid och tror också jag haft en del hjälp av doktor Phil på TV… När jag hade som mest ont i ryggen brukade jag ligga på soffan och kolla hans program. Av dem lärde jag mig tänka konstruktivt, att man faktiskt måste fixa saker och ting själv och inte vänta sig att andra ska göra det åt en.
En ny roll
I somras återupplivade Ulla också sin artistådra genom att uppträda på Nya Tiljans, Gotlands största evenemang. Där sjöng hon “Varje gång jag ser på dig”, en country-rocklåt som gick hem hos publiken.
– Så som jag rockade loss då hade jag nog inte vågat göra för 10 år sedan. Och definitivt inte när jag var ung!
Nu håller hon i en gitarrkurs i samarbete med ABF och undervisar, som hon säger, “åtta tjejer i min egen ålder” i Visby. Samtidigt som hon håller på att vänja sig vid sin nya roll som farmor och mormor. Sonen Martin blev far i oktober och dottern Frida fick en baby i november.
– Ja, det är bara att njuta. Att få egna barn är stort men att få barnbarn känns större. Och nu har jag ju mer ork över till dem!
