Jag har en katt som jag hittade (som kattunge ca 6 veckor) ståendes på en 90 väg för ca 2 år sedan, höll på att köra över honom. Han var väldigt liten när jag hittade honom och skabbig. Jag misstänker att det var lite inavel eftersom han tycks ha kommit från en av bondgårdarna runt omkring och bodde förmodligen i stallet. Problemet är att han kan vara ganska aggressiv (är kastrerad), han går till anfall ibland och biter i både ben och arm emellanåt och sen springer han iväg. Han får svarta ögon och attackerar när han blir sur. Han var rätt vild som kattunge också!

För övrigt är han numera frisk och välmående. Det är precis som om när han vill leka, då han först nafsar lite lekfullt sen ska han ha sista bettet, han tom morrar åt mig och öronen går bak… Vad ska jag göra för att vänja honom av med detta?

Kattvetare Ylva Stockelberg svarar:

Ja han vill leka.

När kattungar leker kan man se hur de är aktiva med sitt kroppsspråk och ger varandra signaler. De bråkleker, kattungarna hoppar i sidled på stela ben, de kan också skjuta rygg i lek. De hotar också varandra och går i sidled för att visa sig stora.

Kattungen lär sig samarbete. Fungerar inte “ge och ta” tar leken slut, är det bara en katt som jagar hela tiden och inte jaga-jagas är det inte roligt längre. När kattungar brottas lär de sig hur hårt de kan ta i utan att det gör ont. Tar någon i för hårt tycker inte den andre att det är kul och då slutar leken.

För din katt så tror jag att han kanske inte haft syskon som lärt honom att han inte får ta i så hårt.
Lek med honom på annat sätt, låt honom tex ha ett stort mjukisdjur att brottas med. Det är aldrig okey att bitas, säg NEJ! Eller spruta lite vatten med blomspruta precis när han biter. Ignorera honom om möjligt så att det inte är “kul” att leka så aggressivt.