Vi har en katt som blir 16 år i sommar. Han är en långhårig så kallad huskatt och blev kastrerad i 1-årsåldern. Vi har haft honom sedan han var 8 veckor.
Det senaste året har han haft konstiga anfall. Det börjar med att han tittar bakåt svansen, till vänster, och går runt, runt, hela tiden till vänster.
Efter ett tag börjar han gå runt och nosa på allt, som om allt var nytt, i flera timmar. Då är han helt onåbar och reagerar inte på tillrop, och det handlar om upp till 8–10 timmar! Han går in i hörn och vrår och när golvet är slut försöker han klättra uppåt. Det är oroligt och han måste passas hela tiden. På slutet av anfallet kan han fräsa och dregla. Han blir väl stressad, men han är aldrig aggressiv.
Efter en massa timmar är anfallet över och han sover hela dagen, eller natten. Sedan är allt som vanligt igen tills nästa anfall kommer.
Anfallen kommer oregelbundet, med cirka 1–2 månaders mellanrum. Han har varit på smådjursklinik två gånger, men ingen kan säga vad han drabbats av. Prover har tagits och allt såg bra ut. Lite förhöjt njurvärde, men ingen anledning till oro där. Han verkar njuta av livet mellan anfallen, det gör allt mycket svårare för oss.
Vad kan det vara för fel på honom? Ska vi ta bort honom eller låta tiden ha sin gång?
Det senaste året har han haft konstiga anfall. Det börjar med att han tittar bakåt svansen, till vänster, och går runt, runt, hela tiden till vänster.
Efter ett tag börjar han gå runt och nosa på allt, som om allt var nytt, i flera timmar. Då är han helt onåbar och reagerar inte på tillrop, och det handlar om upp till 8–10 timmar! Han går in i hörn och vrår och när golvet är slut försöker han klättra uppåt. Det är oroligt och han måste passas hela tiden. På slutet av anfallet kan han fräsa och dregla. Han blir väl stressad, men han är aldrig aggressiv.
Efter en massa timmar är anfallet över och han sover hela dagen, eller natten. Sedan är allt som vanligt igen tills nästa anfall kommer.
Anfallen kommer oregelbundet, med cirka 1–2 månaders mellanrum. Han har varit på smådjursklinik två gånger, men ingen kan säga vad han drabbats av. Prover har tagits och allt såg bra ut. Lite förhöjt njurvärde, men ingen anledning till oro där. Han verkar njuta av livet mellan anfallen, det gör allt mycket svårare för oss.
Vad kan det vara för fel på honom? Ska vi ta bort honom eller låta tiden ha sin gång?
Veterinär Erik Lundberg svarar:
Något utlöser förmodligen ett epilepsiliknande anfall hos honom. I och med att blodproverna såg hyggliga ut, och att han är frisk mellan anfallen, kan många olika sjukdomar uteslutas. Om en skiktröntgen skulle göras av hans hjärna är det möjligt att något skulle hittas: En långsamväxande tumör, en ärrbildning efter en propp eller något liknande. Eller också hittas ingenting.
Eftersom han är pigg annars tycker jag visst att han ska få vara med ett tag till. När anfallen kommer så tätt att hans lidande från förvirringen känns stor, låter ni honom somna in.
Eftersom han är pigg annars tycker jag visst att han ska få vara med ett tag till. När anfallen kommer så tätt att hans lidande från förvirringen känns stor, låter ni honom somna in.
