Ginny, min 15 månaders gamla hund, fick för en tid sedan ett epileptisk anfall på morgonen. Det var det första någonsin och självklart åkte vi till veterinären för undersökning. Veterinären ansåg att hon verkade kärnfrisk i övrigt och trodde att det nog var “idiopatisk” epilepsi men inget blodprov eller dylikt togs. Han informerade också att det är högst varierande hur ofta en hund får anfall. Nu undrar jag om man vet något om variationen mellan hundar och antal anfall.

Hur ser man på hundar som inte har några fler anfall? Anses de “friska” om de inte har några fler anfall inom ett visst antal år, ungefär som man gör med människor?

Veterinär Erik Lundberg svarar:

Epilepsi är vanligt hos hund. Den “idiopatiska” formen, där man inte hittar någon särskild sjukdom som grund, debuterar ofta i 1-3-årsåldern. Mellan anfallen är hundarna helt friska och pigga.

Epilepsi är vanligare inom vissa raser och linjer, vilket visar att sjukdomen till stor del har en ärftlig bakgrund.

En del hundar får täta anfall och andra bara enstaka. Det finns inga tester som visar detta, bäst är att höra om förloppet hos andra fall inom hundens släkt. Sjukdomen kan inte botas, men mediciner kan hjälpa till så att anfallen försvinner eller blir svagare och kommer mer sällan. De biverkningar av medicinerna vi ofta ser är ökad aptit och ökad törst. Därför behandlas inte alla hundar som får epilepsi med mediciner. Kommer anfallen sällan, är korta och hunden piggnar på sig snabbt väljer vi ofta att inte ge tabletter.

“Friskförklaringen” på människa talar om att risken för återfall är liten och att patienten till exempel kan få köra bil igen. Någon liknande statistik på hund om anfallsfrihet och risk för återfall kan jag inte hitta. Har hunden varit helt utan anfall under två års tid och medicineringen ger någon form av besvär kan veterinär och djurägare tillsammans försöka sänka eller trappa ut medicindosen.

Experterna Veterinären