Vår rädda hund får blåsor mellan klorna

Vår hund, som är en 9 år gammal hanhund, sharador, är väldigt snäll och lydig, och älskar barn. Men han är så förfärligt rädd vid...

Vår hund, som är en 9 år gammal hanhund, sharador, är väldigt snäll och lydig, och älskar barn. Men han är så förfärligt rädd vid besök hos veterinär, det är nästan omöjlig att få honom undersökt. Man måste hålla honom. Jag vet inte om han blivit skrämd någon gång.

Sedan 3-4 år tillbaka får han om och om något som ser ut som en liten böld eller blodblåsa mellan klorna på tassarna. Vi har fått till svar att detta är detsamma som sjukhussjukan hos människor och för det har han fått bl a Cefaseptin Vet 600 mg, att ta 2 tabletter morgon och kväll i tre veckor åt gången. Då kan det bli bra ca 2 månader, men sedan är det likadant igen. Han har också “simhud” mellan klorna, vad kommer det ifrån eller av?

Nu har jag också upptäckt att bröstvårtorna är något förstorade. Vad ska vi göra?

Veterinär Erik Lundberg svarar:

Rädda hundar ser vi dagligen på veterinärkliniken – du än inte ensam!

Ibland kan rädslan vara kopplad till en särskild klinik och det kan fungera bättre hos en annan veterinär. Men tyvärr är det ofta så att de känner lukt och dofter från andra rädda hundar redan på vägen in till väntrummet.

Lite lock och pock från duktiga sköterskor hjälper i många fall. Någon enstaka gång kan man behöva ge lite lugnande till en paniskt rädd hund. När man skall titta på ett hudlidande som hos din hund går det ju bra. Tala med din veterinär om detta redan vid tidsbeställningen.

Bölder eller blodblåsor mellan tårna hos hundar är en vanlig åkomma som kan ha olika orsaker. En del mer lättbotade, i andra fall är det betydligt värre.

Om bölden uppstår på en och samma plats hela tiden är sannolikheten större att det rör sig om ett främmande föremål som kommit in i tassen, kanske en sten eller en träflisa. Det kan också ha blivit en ärrbildning som har svårt för att läka.

I dessa fall kan en operation där knutan tas bort både vara botande och ge en diagnos genom att den skickas för analys.

Uppstår bölderna på olika ställen brukar man ofta försöka först med antibiotika, cefalexiner som din hund har fått brukar vara ett bra val.

Lokalbehandling med desinficerande tassbad och en krage så att hunden inte slickar är viktigt. Behandlingen måste pågå tills knutan är helt borta, inte bara på ytan.

Det innebär både två och tre månaders antibiotikakurer, kanske längre. Annars blossar bölden upp igen.

Om bölderna kommer igen trots tillräckligt lång antibiotikabehandling med korrekta preparat skall man ta prover för att se om man kan hitta en botbar grundorsak.

Vänd dig till en veterinär med intresse och kunskaper om hudsjukdomar. Där går ni tillsammans igenom en lämplig utredningsgång för din hund och bestämmer vilka prover som skall tas. Behandling och prognos beror på vad man hittar.

Trots allt utredande är det tyvärr många fall där bakgrunden inte kan fastställas. Men ofta kan man då hitta ett sätt att hantera sjukdomen så att hunden inte utsätts för allt för stort lidande.

Det är positivt att han har besvärsfria perioder, det ökar hoppet att han skall kunna bli bra eller bättre i sina tassar!

Scroll to Top