Tolv procent av svenskarna uppger att de någon gång hamnat i tvist om hur ett arv ska fördelas. Även relationsrelaterade frågor som separation, skilsmässa, äktenskapsförord, samboavtal eller liknande är vanliga orsaker till tvister. Detta enligt en undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av Familjens Jurist.
– Reglerna för arv är egentligen ganska logiska i Sverige, men mycket kan ju hända. Det kan förekomma gåvor, testamente som ändrar arvsordningen och annat som komplicerar saker, säger Arne Larsson som varit jurist i över 30 år och är anställd på Familjens Jurist. Han svarar dessutom på läsarfrågor bland annat här i Hemmets Journal.
Läs även: Britt, 47: ”Vi syskon har slutat prata med varandra på grund av arvet”
– När exempelvis barn bråkar om arv skulle jag säga att det oftast är föräldrarnas fel. Man har förmodligen behandlat barnen orättvist på något sätt, vilket kan få enorma konsekvenser för inbördes relationer och orsaka stora slitningar mellan släktingar.
Kanske har man till exempel gett bort pengar som gåva till ett barn men inte kompenserat det andra. Arvstvister är tyvärr inte helt ovanliga, säger Arne Larsson, och räknar upp saker som kan få släktingar att börja bråka.
Därför uppstår arvstvister
– Det vanligaste är att man vill ha ut sin laglott från gåvor. Det innebär att man vill ha rätt till halva sitt arv, trots att exempelvis ens föräldrar gett bort allting före sin död. Kanske har de skrivit över sitt hus på ett av barnen eller skänkt värdefull konst till en släkting. Man kan också ha fört över tillgångar makar emellan. Pappan har kanske fört över alla tillgångar till sin nya fru och barnen från tidigare förhållande anser att de inte får det arv de har rätt till.
– Det händer också att man bråkar om testamenten. Man kanske upplever att testamentet är felaktigt eller är misstänksam på hur det egentligen tillkommit. Man kanske är rädd för att personen som skrev det påverkats av någon annan, eller att hen var dement eller sjuk och inte helt medveten om vad hen gjorde.
Läs även: Arv och testamente: 13 ord som är bra att ha koll på
– Man kan även bråka om värdefrågor, alltså vad saker och ting är värda. Man vill till exempel ha ut sin laglott från en gåva, men vad är gåvan egentligen värd? Det kan man gräla om.
Viktigt att skriva testamente
Vad finns det för vanliga missuppfattningar som kan orsaka en arvstvist?
– Samboavtal, att sambor vill skydda varandra genom ett avtal. Vad många inte förstår är att ett samboavtal motsvarar ett äktenskapsförord om man är gift. Genom att skriva samboavtal har man avtalat bort sambolagens regler om bodelning. Det kan verkligen ställa till det efter partnerns död och kanske göra att man inte kan bo kvar i bostaden och att det blir bråk om arv.
– Vill man skydda varandra om någon dör ska man skriva testamente, det är ett skydd. Finns det barn har de förstås laglottsrätt, men sambon får i alla fall ärva hälften.
Andra missuppfattningar kan vara att man tror att man har arvsrätt men inte har det. Det kan vara två makar utan barn och när exempelvis kvinnan avlider tycker syskonbarnen att det är konstigt att de inte får ärva sin moster direkt utan är tvungna att vänta tills morbror också är död. Men så ser lagen ut.
Läs även: Min bror kommer bråka om arvet – hur förbereder jag mig juridiskt?
Det finns också de som tror att man kan bestämma över fördelningen efter dödsfall på annat sätt än genom testamente.
– Man kanske sätter post it-lappar på föremål i hemmet med namn på personer som man vill ska ärva. Men det gäller inte eftersom det inte är ett testamente. Man bör istället skriva ett testamente och specificera vem man vill ska ärva vad.
12 vanliga frågor om arv
1. Var bör jag förvara mitt testamente och hur informerar jag anhöriga?
– Man ska inte gömma testamenten, men det förekommer tyvärr. Bäst är att anlita en förvaringstjänst där man förvarar testamenten, som Familjens Jurists testamentesförvaring eller Testamentesbanken. Där förvarar man originaltestamentet och ser till att arvingarna får besked i rätt tid efter dödsfallet. Det finns förslag om ett frivilligt nationellt testamentesregister i en utredning som ska vara klar 2025.
2. Hur påverkas mitt arv efter pappa av arvsskiftet när hans fru dog?
– Det går inte att svara på utan att veta mer om hur det var när pappas fru dog. Gemensamma barn ärver inte förrän sista föräldern avlider. Icke gemensamma barn får hela sitt arv när föräldern avlider. Om det finns testamente är det vanligt att icke gemensamma barn får halva sitt arv när pappa dör och den andra halvan när pappas fru dör.
3. Jag har aldrig träffat min pappa och är född utanför äktenskapet – kommer jag att få ärva?
– Ja, du har arvsrätt, men du måste bevaka din rätt omgående efter att din pappa har avlidit. Preskriptionstiden för arvsrätt efter fadern kan för barn utom äktenskapet i vissa fall vara så kort som tre månader från dödsfallet.
4. Hur fungerar ett äktenskapsförord om någon av parterna dör? Gäller samma som vid skilsmässa?
– Kort svar: Ja.
5. Har min bonusmamma rätt att ändra i sitt och min pappas testamente efter att pappa dött?
– Makar eller sambor som har ett inbördes (gemensamt) testamente kan ändra sin del genom att skriva ett nytt testamente, men kan som regel inte ändra på vad den avlidna maken eller sambon har bestämt för sin del. Det kan dock finnas undantag där testamentet är formulerat på ett sådant sätt att den efterlevande har rätt att bestämma även över kvarlåtenskapen efter den först avlidne genom att skriva ett nytt testamente.
6. Min barnlösa syster har dött – vem ärver henne?
– Hennes make/maka om hon är gift, annars hennes föräldrar eller om de är avlidna, hennes syskon och/eller syskonbarn.
7. Vad händer med arvet till våra barn om jag dör först och min man träffar en ny?
– Hälften av din mans tillgångar när han avlider är era barns arv efter dig, oavsett om din man då lever i ett nytt förhållande eller ej.
8. Min dotter är obotligt sjuk – kan jag betala ut arvet redan nu?
– Ja, du kan ge din dotter en gåva som motsvarar hennes arvslott och ange i gåvobrevet att gåvan är ett förskott på hennes arv efter dig.
9. Jag och min man har inga barn – ärver vi varandra automatiskt?
– Ja.
10. Vår pappa har dött, men mamma lever – hur gör jag och min syster med dödsboet?
– Ni behöver inte göra någonting. Er mamma ärver enligt lag hela kvarlåtenskapen efter er pappa och ni ärver era föräldrar först efter att båda har avlidit. Hela dödsboet efter er pappa
ska alltså överföras till er mamma.
11. Min pappa skrev testamente i två olika länder – vilket gäller?
– Om en avliden person har flera testamenten gäller det senast upprättade. Två testamenten kan dock gälla parallellt om de inte ”krockar” med varandra, utan gäller för olika tillgångar.
12. Mina svenska föräldrar bor i USA och har skrivit testamente där. Jag, deras enda barn, är inte nämnd i det och befarar nu att de gjort mig arvlös. Kan de verkligen göra så?
– Ja, det kan de. Om dina föräldrar bor i USA är det den (delstatens) arvslag som gäller. USA:s stater har inte något skydd för barns arvsrätt som motsvarar den rätt för bröstarvingar att kräva sin laglott (halva arvslotten) som finns i Sverige.
– Om en utländsk person däremot är bosatt i Sverige och dör här, är det svensk lag som gäller, om inte personen gjort ett så kallat lagval. Det innebär att man antingen kan välja arvslagen i det land man är medborgare i eller det land man är bosatt i.
