Min man och jag gifte oss 1964. Då var det ekonomiskt bättre, att den med högsta inkomsten stod som ensam ägare av bostaden.
Vi köpte vår villa 1971. Vi att tror giftorätten gäller och om det händer något med den ena parten i äktenskapet, såsom exempelvis svår demens, så bestämmer den andra hur det ska vara även om den personen inte står som ägare. Är detta korrekt?
Nej, detta är inte korrekt och jag har beskrivit en liknande situation i Hemmets Journal nummer 47. I och för sig är er egendom vad jag förstår giftorättsgods, men detta innebär inte att ni äger allt gemensamt oberoende av vem som med sina pengar har inköpt egendomen. Giftorättsanspråket i varandras egendom är något som är vilande i ett äktenskap och väcks till liv först den dag ett dödsfall äger rum eller man skiljer sig.
Därför är principen i äktenskapet, fram till dessa händelser inträffar, den att du och din make var och en äger sin egendom. Om vi tänker oss följande, att din make på grund av sjukdom inte längre kan ta hand om sina intressen och därför får en god man utsedd att hantera detta. Om du sedan behöver flytta från villan skulle din makes ensamägande i huset innebära, att du vid en försäljning inte skulle få någon del av nettovinsten. Istället skulle allt insättas av gode mannen på ett konto i din makes namn och över detta konto skulle du inte ha någon förfoganderätt.